General Motors – historia, märken och milstolpar

General Motors, GM, är vid sidan av Ford och Chrysler en av USA:s största biltillverkare och en självklar del av vår bilhistoria. Företaget grundades 1908, men rötterna går tillbaka till 1903 då Cadillac visades för första gången. Det här är historien om hur GM växte till en bilkoncern, nådde en svindlande storhetstid, kraschade i en av historiens största konkurser – och reste sig igen.

Från Durant till bilkoncern

General Motors grundades 1908 av entreprenören William Durant, som byggde bolaget genom att köpa upp det ena märket efter det andra. Buick fanns med från start, snart följt av Cadillac, Oldsmobile och Pontiac, och 1911 även lastbilsgrenen GMC. År 1918 köptes Chevrolet in för att möta Fords billiga T-modell i det mindre segmentet. Mannen som senare gav ordning åt Durants spretiga skapelse var Alfred Sloan, vars märkesstege blev en förebild för hela branschen – så framgångsrik att Ford tvingades svara, och Edsel Ford skapade mellanprismärket Mercury för att täppa till luckan mot GM:s Pontiac och Oldsmobile. Flera av grenarna lever vidare än idag, som Chevrolet.

Cadillac och “Standard of the World”

Cadillac, som från början ritades av Henry Ford innan han startade eget, blev GM:s flaggskepp. Märket var banbrytande inom serietillverkning, och en svensk spelade en nyckelroll: måttens mästare Carl Edvard Johansson från Eskilstuna hade tagit fram en kombinationsmåttsats som gjorde det möjligt att tillverka utbytbara delar med perfekt passning. Cadillac var först med både elektrisk självstart och V8-motor, och slogan “Standard of the World” levde länge. Läs mer i texten om Cadillac som Standard of the World.

Uppfinningar som format bilen

Mycket av det vi tar för givet i bilen idag har sina rötter i GM:s laboratorier. Charles Kettering låg bakom den elektriska självstarten som gjorde veven överflödig. GM gav också världen den första fullautomatiska växellådan, Hydra-Matic. Men alla uppfinningar åldrades inte väl – samma forskningsavdelning skapade blybensinen, en miljöbelastning som det skulle ta nästan ett sekel att bli av med, vilket du kan läsa om i texten om blybensinen och katalysatorn. GM:s växande makt fick också en omtvistad baksida: bolaget anklagades senare för att ha bidragit till att USA:s spårvagnsnät monterades ner till förmån för bussar och bilar – den så kallade spårvagnskonspirationen.

Storhetstid och hård konkurrens

Under 1950-talet hade GM sin storhetstid, både hemma och i Europa. Det var bilarnas glansålder i USA, med påkostade Motorama-shower där GM lockade miljonpublik med glittrande drömbilar. Formspråket blev tongivande för hela industrin, och designchefen Bill Mitchell skulle ge koncernen tidlösa klassiker som Corvette Sting Ray och Buick Riviera. Bolaget hade tidigt sökt sig utomlands och köpt brittiska Vauxhall 1925 och tyska Opel 1929. I USA fanns då ännu inga utländska konkurrenter. Men fram mot 1970-talet kom Volkswagen och framför allt de japanska märkena Toyota, Mazda, Nissan och Honda, medan svenska Volvo redan fanns på plats. Att Toyota kunde bli en sådan slagkraftig konkurrent berodde inte minst på Shotaro Kamiya, mannen som byggde Toyotas säljorganisation – och som ironiskt nog hade lärt sig yrket hos just GM:s egen japanska verksamhet på 1920-talet. De föråldrade fabrikerna kunde inte hänga med i vare sig kostnad eller kvalitet.

Saab och äventyret i Europa

Saab var bara en pusselbit i GM:s breda familj av globala märken utanför USA, vid sidan av brittiska Vauxhall, tyska Opel och australiska Holden. År 1990 köpte GM hälften av svenska Saab för att bredda sortimentet nedåt, och blev helägare år 2000 – innan märket några år senare såldes vidare till Spyker Cars. Det sista GM ägde i Europa var Opel, som till slut såldes till franska PSA. Under sina glansår hade Opel ställt sportiga kupéer som Manta mot Fords Capri i en av den europeiska marknadens hetaste rivaliteter.

Kris, konkurs och nedlagda märken

Den utdragna nedgången hade rötter redan i 1980-talet under Roger Smith, som lade enorma summor på omorganisation, automation och nya samarbeten – däribland fabriken NUMMI med Toyota – men ändå inte lyckades hejda tappet. Den slutade i katastrof 2009, när GM gick igenom den största industrikonkursen i USA:s historia, ett förlopp du kan läsa om i texten om General Motors konkurs 2009. Till skillnad från GM tog sig ärkerivalen Ford genom samma kris utan konkurs och utan statliga räddningspengar – ett vägval som kom att prägla Fords moderna era. Saneringen hos GM var brutal: flera anrika märken som Oldsmobile, Pontiac, Saturn och Hummer lades ner.

Skandal och omstart

Det nya, smalare GM fick snart ett tufft elddop i tändningslåsskandalen, en defekt kopplad till över hundra dödsfall. Krisen landade hos Mary Barra, som blev bolagets första kvinnliga vd och har styrt om jätten mot noll utsläpp och en framtid där förbränningsmotorn ersätts av eldrift, byggd på den nya batteriplattformen Ultium.

Bildkälla: foto av Michael Barera, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.