Alfred Sloan – mannen som byggde det moderna GM

Få personer har format bilindustrin lika djupt som Alfred P. Sloan. Under mer än tre decennier ledde han General Motors från ett spretigt konglomerat till världens största biltillverkare. Det skedde inte främst genom en enda bil, utan genom ett helt nytt sätt att organisera, sälja och förnya den.

Sloan brukar nämnas i samma andetag som Henry Ford, men de var varandras motsatser. Ford byggde sin framgång på en enda billig modell tillverkad i enorma upplagor vid det löpande bandet. Sloan byggde sin på mångfald, struktur och tanken att en bil var lika mycket en statussymbol som ett transportmedel.

Från kullager till GM:s topp

Alfred Pritchard Sloan föddes 1875 i New Haven, Connecticut, och tog examen i elektroteknik vid MIT redan 1895. Han tog snart över ledningen för Hyatt Roller Bearing, en tillverkare av kullager, och blev vd vid 26 års ålder. Hyatts kullager hamnade i allt fler bilar, och när företaget köptes upp av General Motors följde Sloan med in i koncernen och blev vice vd 1918.

GM hade grundats av William Durant, en visionär samlare av bilmärken vars affärer ständigt höll på att spränga koncernen i luften. När Durant tvingades bort tog Sloan över rodret och blev vd 1923. Där Durant samlat på sig märken nästan på känsla, satte Sloan ett system i deras ställe.

En bil för varje plånbok och syfte

Sloans mest kända idé sammanfattas i en enda mening: GM skulle erbjuda en bil för varje plånbok och syfte. I stället för att låta märkena konkurrera huller om buller ordnade han dem i en stege efter köparens inkomst och ambition.

Nederst stod billiga Chevrolet för den som köpte sin första bil. Sedan kom Pontiac, Oldsmobile och Buick, och högst upp tronade Cadillac som den exklusiva belöningen. Tanken var att kunden skulle byta uppåt i takt med att livet gick bra, men hela tiden stanna inom GM-familjen. Det var raka motsatsen till Fords filosofi med en enda modell åt alla.

Frihet under ekonomisk kontroll

Sloan löste också ett problem som plågat GM: hur man styr en koncern med flera starka och egensinniga divisioner utan att kväva dem. Hans svar blev en decentraliserad struktur där varje division skötte sin dagliga verksamhet fritt, medan huvudkontoret höll i ekonomin genom hård redovisning och centrala finanskommittéer. Modellen beskrevs i hans skrift The Organization Study och kom att studeras av företagsledare över hela världen – inte minst hos ärkerivalen Ford, som under efterkrigstiden byggde om sin kaotiska organisation efter GM:s mönster. Inflytandet spreds även genom människor: bland de unga utländska ingenjörer som passerade koncernen under 1920-talet fanns britten Maurice Wilks, som senare skapade Land Rover.

Sloan styrde affären och organisationen, men överlät tekniken åt andra. Forskningschefen Charles Kettering stod för uppfinningarna, och under Sloans tid lanserade GM landvinningar som den fullautomatiska växellådan Hydra-Matic. Sloan såg till att idéerna blev till lönsamma produkter.

Årliga modellbyten och planerat åldrande

För att hålla försäljningen uppe införde Sloan den årliga modellförändringen. Varje år skulle bilarna få ny form, nya färger och nya detaljer, så att fjolårets modell kändes omodern. För att klara det anställde han designern Harley Earl och skapade designavdelningen Art and Colour Section 1927, den första i sitt slag i bilindustrin. Earls avdelning iscensatte senare de påkostade Motorama-showerna, där GM lockade miljonpublik med glittrande drömbilar.

Strategin med planerat åldrande gjorde GM till världens största biltillverkare, en position koncernen behöll från 1931 ända till 2008. Men samma tänkande hade en baksida. På lång sikt bidrog vanan att sälja på utseende snarare än kvalitet till de problem som till slut ledde fram till koncernens konkurs 2009.

Sloan i Sverige

Sloans GM nådde även Sverige. Under mellankrigstiden byggde koncernen en monteringsfabrik i Stockholm, General Motors Nordiska, och Sloan kom själv på besök. Sällskapet anlände med tåg från Köpenhamn och kördes i en Cadillac till Grand Hotel. Att högste chefen för världens största biltillverkare reste till Stockholm säger en del om hur viktig den nordiska marknaden ansågs vara.

Arvet efter Sloan

Sloan blev styrelseordförande 1937, lämnade vd-rollen 1946 och drog sig tillbaka 1956. Hans tid var inte friktionsfri. Han vägrade länge förhandla med bilarbetarfacket UAW, och de stora sittstrejkerna 1936 och 1937 blev en vändpunkt för fackföreningarna i bilindustrin. Av de märken han ordnade i sin stege skulle flera senare läggas ner, något du kan läsa om i texten om GM:s nedlagda märken.

År 1964 gav Sloan ut memoaren My Years with General Motors, som blev en managementklassiker. Genom Alfred P. Sloan Foundation, grundad 1934, lever hans namn vidare i bland annat MIT:s handelshögskola och cancersjukhuset Memorial Sloan Kettering i New York. Han dog 1966, 90 år gammal. Idén om en bil för varje plånbok och syfte präglar bilindustrin än idag.

Bildkälla: porträtt av Alfred P. Sloan, okänd upphovsman, Library of Congress, public domain via Wikimedia Commons.