NUMMI – fabriken där GM lärde av Toyota (och som blev Teslas)

En av General Motors mest lärorika historier handlar inte om en bil, utan om en fabrik – och om ärkerivalen Toyota. Den här sidan är en del av vår General Motors-historia och berättar om NUMMI: det gemensamma fabriksäventyret i Kalifornien där Toyota lärde GM att bygga bilar smartare – och som i dag är Teslas fabrik.

NUMMI stod för New United Motor Manufacturing, Inc., ett samriskbolag som ägdes till hälften var av GM och Toyota i Fremont, Kalifornien. Fabriken öppnade 1984 och stängde 2010 – men det som hände däremellan förändrade hela bilindustrins syn på tillverkning.

GM:s sämsta fabrik

Anläggningen i Fremont var ingen nybyggd dröm. GM hade kört den som Fremont Assembly sedan 1962, och den var ökänd: ständiga vilda strejker, ständigt bråk mellan ledning och fack, och sämst kvalitet i hela GM. Många bilar kom av bandet i obrukbart skick och fick bogseras bort för reparation. Frånvaron var tidvis över 20 procent – ibland så hög att linjen inte gick att starta. Det berättades om sprit på löpande bandet och om arbetare som saboterade bilarna, till exempel genom att lägga colaflaskor i dörrarna så att de skulle skramla och irritera kunden. 1982 stängde GM fabriken.

Toyota tar över – och vänder allt

När GM och Toyota 1984 startade NUMMI fick japanerna ansvaret för driften – och anställde tillbaka i stort sett samma arbetare som tidigare, inklusive kända bråkstakar. Några skickades till Japan för att lära sig på plats. Skillnaden låg i arbetssättet. Toyota införde sitt produktionssystem, Toyota Production System, TPS: lagarbete, ständiga förbättringar (kaizen) och rätten för vilken arbetare som helst att dra i ett snöre och stoppa hela linjen om något var fel. TPS var på sätt och vis en vidareutveckling av det löpande band som Ford en gång gjort till industrinorm – fast med kvalitet och medarbetarnas idéer i fokus.

Resultatet blev en av bilindustrins mest berättade historier. Den första bilen, en gul Chevrolet Nova, rullade ut i december 1984 – och nästan direkt höll fabriken samma kvalitet som de japanska. Frånvaron föll från över 20 procent till under 4, och produktiviteten blev klart högre än i andra GM-fabriker. Det var alltså inte arbetarna det varit fel på. Det var systemet.

Vad GM (inte) lärde sig

För GM var hela poängen att lära sig TPS och föra hem kunskapen. Men där tog det stopp. GM dröjde ett och ett halvt decennium med att på allvar införa de magra (lean) metoderna i sina övriga fabriker, och försök att kopiera NUMMI på platser som Van Nuys mötte hårt motstånd. Toyota däremot tog lärdomarna direkt och byggde egna helägda fabriker i bland annat Kentucky. Skillnaden i tempo förklarar mycket av varför Detroit halkade efter japanerna på kvalitet i decennier. Talande nog förblev NUMMI Toyotas enda fackanslutna fabrik i USA, samtidigt som bolaget snabbt byggde upp ett dussintal egna anläggningar i Nordamerika.

Bilarna från Fremont

NUMMI byggde bilar för båda ägarna. Under GM-flagg kom Chevrolet Nova och senare Prizm, medan Toyota byggde Corolla, Tacoma och Hilux. Mest talande var Pontiac Vibe, som i grunden var en Toyota Matrix – samma bil under två märken, ett skolexempel på den badge engineering som genomsyrar GM. Viben försvann i augusti 2009 när GM lade ner Pontiac, och i Japan såldes samma bil som Toyota Voltz. När fabriken gick som bäst, 2006, rullade över 428 000 bilar ut, och totalt byggdes nära åtta miljoner under åren.

Från NUMMI till Tesla

Sagan tog slut i krisen. Under GM:s konkurs 2009 drog sig koncernen ur NUMMI, och Toyota stängde fabriken i april 2010 – första gången bolaget någonsin lade ner en fabrik. Men byggnaden fick ett nytt liv: samma år köpte Tesla större delen av anläggningen för 42 miljoner dollar, långt under marknadsvärde, och gjorde den till Tesla Fremont Factory. Som en del av affären gick Toyota dessutom in som delägare i Tesla och inledde ett kortvarigt elbilssamarbete.

I dag bygger Tesla Model S, X, 3 och Y i samma lokaler där GM och Toyota en gång samarbetade. Fabriken sysselsätter över 20 000 personer och tillverkar fler bilar än NUMMI någonsin gjorde. Den anläggning som var GM:s största huvudvärk blev alltså först ett klassrum i modern tillverkning – och sedan en symbol för elbilsåldern.

Bildkälla: foto av Maurizio Pesce (Wikimedia Commons), licensierat under CC BY 2.0.