GM, blybensinen och katalysatorn

Få historier fångar bilindustrins dubbla ansikte så väl som blybensinen. General Motors labb stod bakom tillsatsen som förgiftade luften i ett halvt sekel – och bidrog senare till tekniken som gjorde den onödig.

Jakten på att stoppa motorknacket

På 1910- och 1920-talen plågades bensinmotorer av så kallat knack, ett bankande som begränsade hur mycket effekt man kunde ta ut. Kemisten Thomas Midgley, som arbetade under Charles Kettering vid GM:s forskningslabb i Dayton, fick uppdraget att lösa problemet. Efter att ha testat tiotusentals ämnen fann han i december 1921 att tetraetylbly, förkortat TEL, fick knacket att försvinna nästan helt.

Märket som dolde ordet bly

Tillsatsen var en kommersiell succé, men den innehöll bly – ett känt nervgift. För att slippa skrämma kunderna marknadsfördes den under namnet “Ethyl”, helt utan att ordet bly nämndes. GM och Standard Oil bildade tillsammans bolaget Ethyl Corporation, medan DuPont skötte den faktiska tillverkningen.

Ett känt gift

Farorna visade sig snabbt. Redan tidigt drabbades arbetare vid fabrikerna av allvarlig blyförgiftning, och vid en anläggning skördade det dödsoffer 1924. Experter som Alice Hamilton varnade redan då för att sprida bly brett i samhället. Midgley, som själv hade haft blyförgiftning, höll samma år en uppvisning där han hällde TEL över händerna och andades in ångan för att övertyga om att produkten var säker. De långsiktiga miljö- och hälsoeffekterna underskattades grovt, och först decennier senare kunde geokemisten Clair Patterson visa hur mycket bly som spridits över hela jorden.

Katalysatorn som vände allt

Vändpunkten kom med katalysatorn. För att klara USA:s skärpta utsläppskrav utrustades de flesta bilar med katalysator från 1975 års modeller. Men bly förstör katalysatorn, så blyfri bensin blev plötsligt ett måste. GM:s tekniske chef Ed Cole drev linjen att blyfritt bränsle och katalysator hörde ihop. En svensk fotnot: den effektivare trevägskatalysatorn introducerades först av Volvo, på 240-modellen 1977.

Slutet för blybensinen

Utfasningen tog ändå tid. Bly fasades ut gradvis under 1980-talet och förbjöds för vanliga bilar i USA 1986. Globalt dröjde det ännu längre – först 2021 försvann den sista blybensinen för bilar från världsmarknaden. Då hade tillsatsen funnits i tanken i nästan ett sekel.

Ironin och vägen framåt

Berättelsen får en bitter ironi av att samme Midgley även låg bakom freon, en CFC-gas som lanserades 1928 och som senare visade sig bryta ner ozonskiktet. En och samma uppfinnare stod alltså bakom två av historiens mest skadliga produkter för atmosfären. Idag har GM helt bytt riktning, mot Mary Barras mål om noll utsläpp och en framtid där förbränningsmotorn ersätts av eldrift.

Bildkälla: foto av Stahlkocher, CC BY-SA 2.0, via Wikimedia Commons.