Aston Martins historia

Få bilmärken pendlar så kraftigt mellan mästerverk och kris som Aston Martin. Ett litet aktiebolag i London blev med tiden ett av världens mest välkända sportbilsmärken — och räddades gång på gång från att försvinna. Den här sidan samlar hela historien och är en del av vår bilhistoria. Nedan följer företagets epoker, personerna bakom dem och platserna där bilarna byggdes, plus tre fördjupningar om teknik, modellprogram och tävlingar.

Från Kensington till Feltham

Bamford & Martin Ltd registrerades den 15 januari 1913 i West Kensington, och det tog ytterligare två år innan den första egna bilen fanns. Om starten, Singer-agenturen och namnet som kom från en tävlingsbacke handlar sidan om grundandet 1913, medan de två männen bakom firman behandlas närmare på sidan om Lionel Martin och Robert Bamford.

I november 1925 sattes bolaget under förvaltning och grundarna förlorade kontrollen. Året därpå kom Bill Renwick och Augustus Bertelli in, tillverkningen flyttade och företaget fick ett nytt namn — det är innehållet på sidan om konkursen 1925 och Bertelli-eran i Feltham. När nästa världskrig kom slutade Aston Martin bygga bilar och gjorde komponenter åt flygindustrin i stället, samtidigt som prototypen Atom växte fram i ett hörn av fabriken. Den perioden beskrivs på sidan om Aston Martin under andra världskriget.

David Brown och åren efter honom

1947 köpte traktortillverkaren David Brown företaget efter en kortfattad annons i The Times. Det blev märkets mest kända period, med DB-beteckningen och segern i Le Mans, och den behandlas på sidan om David Brown-eran 1947–1972. Samma år köpte Brown också ett andra brittiskt märke, vars namn fortfarande sitter i bolaget — historien finns på sidan om Lagonda.

Brown lämnade 1972, och det som följde blev en av märkets svåraste perioder: fabriken stod still, personalen fick gå och bolaget bytte händer under press. Om det handlar sidan om Company Developments och 1970-talskrisen. Under 1980-talet blev oljemannen som köpte in sig i bolaget ordförande och drev det fram till försäljningen till Ford — hans år beskrivs på sidan om Victor Gauntlett.

Ford, Prodrive, börsen och Stroll

Ford köpte 75 procent 1987 och resten 1994, och under tjugo år förvandlades verkstaden till en industriell tillverkare med egen fabrik och egen plattform. Perioden reds ut på sidan om Ford-eran 1987–2007. Företagsledningen låg från 2000 hos den tyske ingenjören som beskrivs på sidan om Ulrich Bez.

2007 såldes märket till ett konsortium under ledning av Prodrives ordförande, och den perioden fram till 2020 behandlas på sidan om Prodrive, David Richards och åren 2007–2020. Mitt i den ligger noteringen på Londonbörsen, som får en egen genomgång på sidan om börsnoteringen 2018. I januari 2020 tog ett nytt konsortium kontrollen, och tiden sedan dess — ägarbilden, kapitaltillskotten och omstruktureringen — beskrivs på sidan om Lawrence Stroll-eran.

Hur många gånger har Aston Martin gått i konkurs?

Det är den fråga som ställs oftast om märket, och svaret beror helt på vad man räknar som en konkurs. Formell insolvens, rekonstruktion, nödemission och ägarbyte under press är fyra olika saker, och siffran som cirkulerar i pressen har ett känt ursprung. Vi reder ut räknesätten och listar de faktiska händelserna med årtal på sidan om Aston Martins konkurser och räddningar.

Fabrikerna

Bilarna byggdes för hand i samma stad i över femtio år, och den anläggningen är i dag märkets restaureringscentrum. Historien finns på sidan om Newport Pagnell. De två moderna fabrikerna — den första som byggdes från grunden för Aston Martins räkning, och den senare anläggningen i Wales — behandlas på sidan om Gaydon och St Athan.

Tekniken

Motorerna, karosstekniken och plattformarna har en egen avdelning med åtta fördjupningar: den raka sexan och mannen som konstruerade den, V8:an och V12:an, den italienska karossmetoden, det limmade aluminiumchassit, samarbetet om motorer med Mercedes-AMG, kolfibern och elektrifieringen. Allt samlas på sidan om Aston Martins teknik.

Modellprogrammet

Arton modellsidor täcker vägen från efterkrigstidens DB-bilar genom 1970- och 80-talens V8-era, Ford-tidens DB7 och Gaydon-generationen, fram till SUV:en, hypersportbilarna och den första laddhybriden. Översikten finns på sidan om Aston Martins modellprogram.

Motorsport och populärkultur

Segern i Le Mans 1959, texanen som körde den, specialserierna, återkomsten till uthållighetsracingens högsta klass, filmbilarna och de tre epokerna i Formel 1 — sex sidor som samlas på sidan om Aston Martin i motorsport och populärkultur.

Aston Martin i Sverige

Om det svenska återförsäljarledet, ägandet här och vad som praktiskt gäller för en Aston Martin på svenska vägar finns en egen sida: Aston Martin i Sverige. Även en exklusiv bil når till slut en punkt där reparationen kostar mer än bilen är värd, och då gäller samma regler som för alla andra fordon: skrotning hos auktoriserad mottagare och avregistrering hos Transportstyrelsen.

Bild: foto av Ivan Radic (Wikimedia Commons), beskuren, licensierat under CC BY 2.0.