Ulrich Bez

Mannen som byggde det moderna Aston Martin hade dessförinnan förnyat Porsches modellprogram på svältbudget och ritat billiga bilar i Sydkorea. Den kombinationen förklarar mer om åren 2000–2013 än något annat i Aston Martins historia, och den saknas i nästan allt som skrivits om honom.

Flygteknik och krocktester

Ulrich Helmut Bez föddes den 7 november 1943 i Bad Cannstatt, en stadsdel i Stuttgart. Hans första intresse var flyg, och han läste flygteknik vid Universität Stuttgart innan han disputerade i teknik. Vid vilket lärosäte doktorsexamen togs är oklart — se avsnittet om källäget längre ned.

Han började hos Porsche 1972. Under 1970-talet arbetade han med forskning och byggde upp företagets krocktestverksamhet och olycksforskning från grunden. Han avancerade till chef för fordonsforskningen innan han lämnade för BMW 1982.

BMW Technik

I München blev Bez först chef för förutveckling och sedan förste chef för BMW Technik GmbH, ett fristående utvecklingslaboratorium som bildades 1985 för att ta fram koncept utanför den ordinarie organisationen. Under hans ledning kom roadstern Z1, en åttacylindrig konceptmotor, tidiga försök med dubbelkopplingslåda och röststyrning samt vad som beskrivits som världens första akustiska vindtunnel.

Z1 blev enheten mest kända arbete och räknades i sin samtid som ledande i fråga om modularitet, materialval, aerodynamik och säkerhet. Sättet att arbeta — en liten enhet med mandat att lösa problem utanför koncernens vanliga processer — återkommer senare i hur han lade upp arbetet hos Aston Martin.

Tillbaka till Weissach: 993 och sedanen som kostade honom jobbet

År 1988 återvände Bez till Porsche som chef för forskning, utveckling och motorsport, efterträdare till avgående Helmuth Bott. Läget var svårt. Börskraschen 1987 hade dämpat sportbilsmarknaden kraftigt, och han fick en stram budget för att förnya hela modellprogrammet.

Resultatet av den uppgiften blev 993, den sista luftkylda 911:an, tillsammans med 968 och 928 GTS. Parallellt drev han ett projekt för att bredda programmet med en fyrdörrars sedan, betecknad 989. När styrelsen konstaterade att kostnaderna sprungit iväg och att bilen skulle bli för dyr att tillverka lades projektet ned, och Bez ombads lämna företaget 1991.

Han hamnade på en oväntad plats. Sydkoreanska tillverkare rekryterade internationell kompetens för att ta sig in på världsmarknaden, och 1993 blev Bez vice vd med ansvar för strategi, teknik och produktutveckling hos Daewoo Motors. Under fem år i Seoul var han inblandad i utvecklingen av modeller som Matiz, Lanos, Leganza och Nubira. Därefter arbetade han som rådgivare åt Ford Motor Company.

Juli 2000

I juli 2000 utsåg Ford honom till verkställande direktör och styrelseordförande i Aston Martin Lagonda. Företaget byggde då DB7 i Bloxham i Oxfordshire och de stora handbyggda bilarna i Newport Pagnell — två skilda produktionsorter med två oförenliga konstruktionssätt.

Den första bilen han presenterade blev Vanquish, visad på bilsalongen i Genève 2001 och byggd i Newport Pagnell. Den var i praktiken slutpunkten för den gamla ordningen. Vad han egentligen arbetade med låg redan då på ritbordet.

VH-arkitekturen och Gaydon

Bez initierade VH-arkitekturen, en limmad aluminiumstruktur som kunde skalas i både längd och bredd och därmed bära flera olika modeller. Kaross­strukturen var 25 procent lättare än DB7:ans och hade mer än dubbelt så hög vridstyvhet. Det var första gången företaget hade en egen, genomtänkt plattform i stället för ett arv att bygga vidare på.

Plattformen krävde en fabrik som kunde bygga den, och 2003 flyttade huvudkontor och tillverkning till Gaydon i Warwickshire. Att en stor ägares ingenjörsresurser och kapital kunde vända ett litet lyxmärke på just det här sättet var inte unikt för perioden: Maserati under Ferrari gick igenom nästan samma sak med överlappande årtal, med motorer och teknik från en koncernsyster och en modelloffensiv som återställde märkets ställning i lyxsegmentet.

Modellprogrammet

Första bilen på den nya plattformen och i den nya fabriken blev DB9, presenterad i Frankfurt 2003 med produktion från januari 2004. Den följdes 2005 av V8 Vantage, en mindre och billigare bil avsedd att bredda kundunderlaget — samma tanke som låg bakom 989-projektet hos Porsche, men den här gången genomförd.

Därefter breddades programmet i båda riktningarna. Fyrdörrarsmodellen Rapide kom 2010, och i andra änden byggdes One-77 i 77 exemplar. Mest omdiskuterad blev Cygnet, en ombyggd småbil avsedd att sänka flottans genomsnittliga utsläpp. Bez var samtidigt en uttalad kritiker av att EU:s utsläppskrav mäts i gram per kilometer i stället för per år, med argumentet att en Aston Martin körs betydligt kortare sträckor än en vanlig bil.

År 2008 meddelade han också att märkesnamnet Lagonda skulle återupplivas inför hundraårsjubileet, med motiveringen att namnet gjorde det möjligt att bygga bilar med annan karaktär än sportbilar.

Kvar genom ägarbytet

När Ford sålde företaget i mars 2007 satt Bez kvar. Han ledde verksamheten vidare under David Richards ordförandeskap och genom finanskrisen som följde året därpå. Att en verkställande direktör överlever ett ägarbyte av den storleken är ovanligt i sig.

Föraren

Bez körde själv, och inte i uppvisningssammanhang. Han startade upprepade gånger i 24-timmarsloppet på Nürburgring och slutade 24:a 2006, 27:a 2008 och 21:a 2009. Det sista loppet var tävlingsdebuten för V12 Vantage, alltså den modellrad som bilen på bilden ovan tillhör i en senare utformning.

Avgången

Vid utgången av 2013 lämnade Bez vd-posten efter drygt tretton år och övergick till en icke-verkställande ordföranderoll, senare till ett ambassadörsuppdrag för märket. År 2020 återkom han i branschen som ledande gestalt i återupplivandet av det italienska märket Bizzarrini, tillsammans med två tidigare kollegor från Aston Martin.

Vad källorna inte är eniga om

Var Bez disputerade anges på tre sätt. Engelska Wikipedia skriver Technische Universität Berlin. Flera vd-porträtt skriver Universität Stuttgart. En intervju i en Porsche-tidskrift anger flygteknikstudier i Stuttgart och doktorsexamen vid Freie Universität Berlin — en uppgift som är svår att förena med att det lärosätet saknar teknisk fakultet. Frågan är inte avgjord och sidan tar inte ställning.

Hur många bilar som byggdes under hans ledning anges också olika, och skillnaden går mellan två auktoritativa framställningar. Engelska Wikipedia anger över 50 000 bilar på tretton år, mer än tre gånger så många som såldes mellan 1913 och 2000. Hans egen presentation i ett annat sammanhang anger 60 000 bilar under fjorton år, mer än fyra gånger så många som under de föregående 87 åren. Båda siffrorna redovisas här eftersom ingen av dem går att verifiera mot en oberoende källa.

Effektuppgifter för periodens modeller anges genomgående i brittiska bhp utan jämförbar omräkning och redovisas därför inte här.

Aston Martin i Sverige

Det är bilarna från Bez-eran som utgör stommen i det svenska beståndet av Aston Martin i dag — DB9 och V8 Vantage är de modeller som förekommer i flest exemplar här. Mer om det på sidan om Aston Martin i Sverige. Också en bil av det här slaget når till slut en punkt där den inte längre är ekonomisk att hålla i trafik, och då gäller samma regler som för alla andra fordon: auktoriserad skrotning och avregistrering hos Transportstyrelsen.

Bild: foto av Calreyn88 (Wikimedia Commons), beskuren, licensierat under CC BY-SA 4.0.