Lawrence Stroll-eran

I januari 2020 tog en kanadensisk modeinvesterare kontrollen över Aston Martin. Sex år senare har bolaget haft fyra verkställande direktörer, tagit in kapital vid ett halvdussin tillfällen och fått fyra stora ägare med skilda intressen. Perioden är den mest kapitalintensiva i Aston Martins historia — och den pågår fortfarande.

Mannen från modebranschen

Lawrence Sheldon Strulovitch föddes den 11 juli 1959 i Montreal. Fadern Leo var klädimportör och hade förvärvat de kanadensiska licenserna för Pierre Cardin och Polo Ralph Lauren, och sonen växte in i den branschen.

Förmögenheten byggdes tillsammans med Hongkongbaserade investeraren Silas Chou. De två gick in i Tommy Hilfiger och senare Michael Kors och byggde ut båda märkenas distribution kraftigt. Innehaven avyttrades 2014. Enligt Forbes uppskattades hans förmögenhet till omkring 3,8 miljarder dollar under 2025.

Vägen till Aston Martin gick via motorsporten. I augusti 2018 ledde Stroll ett konsortium som köpte tillgångarna i det konkursdrabbade Formel 1-stallet Force India, som därefter fick namnet Racing Point. Det stallet blev från säsongen 2021 Aston Martins fabriksstall, en ägarkonstruktion som behandlas på sidan om Aston Martin i formel 1.

Januari 2020

Läget var akut. Femton månader efter börsnoteringen 2018 hade bolagets marknadsvärde fallit med mer än 75 procent. Under hösten 2019 sökte företaget aktivt nya investerare och förde samtal med flera parter.

Den 31 januari 2020 meddelades att ett konsortium under namnet Yew Tree Investments, lett av Stroll, gick in med kapital. Den 30 mars godkände bolagsstämman en kapitalanskaffning där konsortiet stod för en betydande del, och Stroll tillträdde som verkställande styrelseordförande i april. Andy Palmer, vd sedan 2014, lämnade i maj samma år.

Hur mycket betalade han?

Det finns inget entydigt svar, och det är värt att förklara varför i stället för att välja en siffra.

Specialistkällor anger 182 miljoner pund för 16,7 procent av bolaget. Brittisk och internationell motorpress anger i stället 235 respektive 239 miljoner dollar för samma andel. Formula 1:s egen webbplats skrev 260 miljoner pund. Racing Points pressmeddelande efter stämman i mars talade om 322 miljoner dollar i nytt kapital från konsortiet, inom ramen för en total kapitalanskaffning på 664 miljoner dollar. En källa anger dessutom en ursprunglig andel på 19 procent som steg till 28.

Den rimligaste läsningen är att siffrorna beskriver olika saker: teckningen i januari, konsortiets samlade bidrag efter stämman i mars, och hela kapitalanskaffningen. Dollarbeloppen är därtill omräknade vid olika tidpunkter under en period då pundkursen rörde sig. Men det är en tolkning, och ingen av källorna säger det själv. Den som citerar en enskild siffra bör alltså ange vilken av dem det gäller.

Vad kapitalet gick till

Produktstrategin lades om omedelbart. Högsta prioritet var att få i gång tillverkningen av DBX, som just gått i produktion när pandemin slog till. Valkyrie skulle levereras och Valhalla följa därefter.

Två projekt lades åt sidan. Elbilsprojektet RapidE avbröts, och återlanseringen av Lagonda sköts på framtiden. Bolagets elektrifiering har sedan dess skjutits fram vid mer än ett tillfälle.

Mönstret — utländskt kapital räddar ett brittiskt sportbilsmärke, som därefter tvingas omvärdera både volym och drivlinestrategi — är inte unikt för perioden. Lotus under Geely genomgick samma sak under samma årtionde, med kapital, nya modeller, vikande volymer, upprepade varsel och en helelektrisk strategi som till slut övergavs.

Modellprogrammet förnyades ändå i snabb takt. DB12 kom 2023, följd av en ny Vanquish och en ny Vantage under 2024.

Fyra vd:ar på fyra år

Ledningsomsättningen är en av periodens mest konkreta uppgifter. Efter Andy Palmers avgång i maj 2020 rekryterades Tobias Moers från Mercedes-AMG. Han tillträdde i augusti 2020 och avgick med omedelbar verkan i maj 2022.

Efterträdaren blev Amedeo Felisa, född 1946 och tidigare verkställande direktör för Ferrari mellan 2008 och 2016. Han lämnade posten den 1 september 2024. I mars 2024 hade bolaget meddelat att Adrian Hallmark skulle ta över senast den 1 oktober samma år. Hallmark kom från Bentley, där han varit vd i sex år, och hade dessförinnan haft ledande befattningar hos Porsche och Jaguar Land Rover. Han var den fjärde verkställande direktören sedan Stroll blivit ordförande fyra år tidigare.

Ägarbilden byggs ut

Kapitalbehovet återkom. I juli 2022 gick Saudiarabiens statliga investeringsfond Public Investment Fund in i samband med en kapitalanskaffning på totalt 653 miljoner pund och blev näst största ägare med 17 procent. Vid samma tillfälle avvisade bolaget ett investeringsförslag från ett konsortium där kinesiska Geely ingick. Geely köpte sig ändå in på annan väg och byggde under 2023 upp en post kring 17 procent.

Yew Tree ökade successivt. I september 2023 köptes 26 miljoner aktier till, vilket höjde innehavet med 3,27 procentenheter till 26,23 procent. I mars 2024 slutfördes en refinansiering på 1,15 miljarder pund.

Den 31 mars 2025 tecknade konsortiet 75 miljoner nya aktier till 70 pence styck, omkring 52,5 miljoner pund, och gick från ungefär 27,7 till omkring 33 procent. Samtidigt meddelade bolaget att det avsåg sälja sin minoritetspost i Formel 1-stallet för minst 74 miljoner pund. De två affärerna skulle tillsammans stärka likviditeten med över 125 miljoner pund. Vid det tillfället uppgavs konsortiet ha investerat mer än 600 miljoner pund sedan 2020. Stroll uppgav i en intervju samma dag att han inte uteslöt att på sikt ta bolaget av börsen.

Läget 2026

Nettoresultatet för 2025 blev en förlust på 493,2 miljoner pund, en försämring med 52 procent mot året innan. I februari 2026 bekräftade bolaget att 20 procent av arbetsstyrkan ska dras in. Med omkring 3 000 anställda motsvarar det ungefär 600 tjänster, fördelade på Gaydon och St Athan på ett sätt som inte redovisats. Besparingen beräknades till omkring 40 miljoner pund om året. Företaget angav amerikanska importtullar och kraftigt dämpad efterfrågan i Kina som orsaker.

I februari 2026 rapporterade svensk finanspress också att bolaget sålt namnrättigheterna till Formel 1-stallet. Att företaget återkommande behövt kapital utifrån är inget nytt i dess historia — mönstret sträcker sig tillbaka till 1920-talet och gås igenom på sidan om konkurserna och räddningarna. Perioden dessförinnan, under David Richards och Andy Palmer, följde samma grundform: kapital utifrån i flera omgångar och från flera håll.

Uppgifterna ovan är hämtade i juli 2026 och gäller ett bolag mitt i en omstrukturering. De kan vara inaktuella inom månader och bör kontrolleras mot aktuella källor. Sidan gör inga bedömningar av utfallet och innehåller inga uppgifter om aktiens värde eller utveckling.

Vad källorna inte är eniga om

Investeringen i januari 2020 anges som visat i minst sex varianter, i belopp, valuta och andel. Det är den enskilt sämst redovisade uppgiften om hela perioden, och den återges ofta som om den vore entydig.

Ägarandelarna vid en given tidpunkt anges också olika beroende på om man räknar före eller efter en pågående emission, och beroende på om Yew Tree redovisas som en enhet eller uppdelat på konsortiets deltagare. Den som vill ha exakta andelar bör gå till bolagets egna aktieägarförteckningar.

En särskild varning gäller sammanställningar av ägarstrukturen som cirkulerar på nätet. Flera högt rankande sidor om vem som äger Aston Martin är maskingenererade, saknar spårbara källor och innehåller siffror som inte återfinns någon annanstans. Inga uppgifter härifrån är hämtade från sådana sidor.

Aston Martin i Sverige

Det är bilar från den här perioden som säljs nya i Sverige i dag. Mer om det svenska ledet på sidan om Aston Martin i Sverige. Oavsett hur det går för bolaget gäller detsamma för bilarna som för alla andra: när en bil är uttjänt ska den lämnas till auktoriserad bilskrot och avregistreras hos Transportstyrelsen.

Bild: foto av Alexander-93 (Wikimedia Commons), beskuren, licensierat under CC BY-SA 4.0.