BMW M

BMW M är märkets prestandadivision, bokstaven som förvandlar en vanlig BMW till en vass sportbil. Avdelningen föddes ur racingen i början av 1970-talet och har sedan dess gett oss ikoner som M1, M3 och M5. Den här sidan ingår i vår genomgång av BMW i motorsport och berättar hur BMW M kom till, vad logotypen betyder och varför märket blivit så omtalat.

BMW M föds 1972

BMW M startade den 1 maj 1972 som ett helägt dotterbolag med namnet BMW Motorsport GmbH. Tanken var att samla företagets alla tävlingsaktiviteter på ett ställe, och man började med omkring 35 anställda under ledning av Jochen Neerpasch – samme man som senare låg bakom både M1:an och Procar-serien. Bokstaven M står för Motorsport. Verksamheten växte snabbt, till runt 400 anställda 1988, och den 1 augusti 1993 bytte bolaget namn till BMW M GmbH – men uppdraget var detsamma: att bygga snabbare BMW.

Från tävlingsbanan till gatan

Det allra första projektet var racingversionen av kupén 3.0 CSL “Batmobile”, som blev enormt framgångsrik i standardvagnsracing och vann Europamästerskapet sex gånger mellan 1973 och 1979. Redan dessförinnan hade BMW visat sin sportiga sida med modeller som BMW 2002, vars turboversion bar de första motorsportränderna. Steget till en renodlad gatu-M kom 1978 med BMW M1, en mittmotorbil som räknas som den första bilen helt utvecklad av BMW M.

Den trefärgade M-logotypen

M-emblemets tre färger – blått, lila och rött – är lika kända som bokstaven själv och en variant av den ordinarie BMW-logotypen. Den officiella förklaringen är att blått står för BMW, rött för motorsport och lila för kombinationen av de två. Ursprunget är dock omtvistat: enligt en BMW-historiker var det röda troligen tänkt att locka den blivande sponsorn Texaco, något en av formgivarna har förnekat och som det enligt uppgift saknas arkivbelägg för. Oavsett ursprung blev färgerna en av bilvärldens mest igenkända symboler.

M3, M5 och supersedanerna

Efter M1 kom raden av M-versioner som de flesta känner till. M5 introducerades 1984 och brukar kallas en av de första riktiga supersedanerna, en familjebil med sportbilsmotor. Konceptet fick snabbt utmanare: vassast av alla var Lotus-trimmade Opel Omega och Senator, vars Lotus Carlton-version med 282 km/h en tid var världens snabbaste fyrdörrarsbil. Från Mercedes kom svaret i form av den Porsche-byggda 500 E, en diskret V8-sedan skräddarsydd för att mäta sig med just M5. Ungefär samtidigt kom BMW E30 M3, som byggdes för att tävla i standardvagnsracing och blev en av de mest framgångsrika tävlingsbilarna någonsin.

En M för nästan varje modell

Med tiden spred sig M-principen genom hela modellprogrammet. Den kompakta 1-serien fick sin hyllade 1 Series M Coupé (smeknamn “1M”), och efterträdaren 2-serien förde arvet vidare med M2. De tvåsitsiga roadstrarna fick sina vassa versioner i Z3 M och Z4 M, och 2009 tog M för första gången steget in i SUV-världen med X5 M och X6 M. I dag har nästan varje BMW-serie sin egen M-variant.

Motorerna och Paul Rosche

Mycket av ryktet vilar på motorerna. Ingenjören Paul Rosche låg bakom flera av de mest hyllade, från sexcylindriga M88 i M1 till fyrcylindriga S14 i E30 M3. Samma man var central både när BMW byggde den turbomotor som tog Formel 1-titeln 1983 och den naturligt andade V12 som driver McLaren F1 – vilket visar hur långt BMW M:s motorkunnande sträckte sig.

M går elektriskt

På senare år har M också tagit klivet in i elbilsåldern. BMW:s elsatsning inleddes med stadsbilen i3 – ingen M-bil, men bilen som 2013 grundade märkets elektriska gren – och tekniken har sedan nått ända in i prestandadivisionen. I dag finns delvis eldrivna M Performance-modeller som i4 M50, medan den uppfällbara i8 – BMW:s andra mittmotorbil efter just M1 – redan visat hur en elektrifierad sportbil från München kan se ut.

M på två hjul och på banan

M-bokstaven sitter inte bara på bilar. BMW M bygger även toppversionen av märkets superbike, M1000RR, som blivit stommen i BMW:s motorcykelracing och tog Superbike-VM 2024. Och på fyra hjul tävlar M fortfarande på högsta nivå, från GT-racing till sportvagnsprototyper – ett kvitto på att divisionen aldrig helt lämnat den bana där den en gång föddes.

Rivalen Mercedes-AMG

BMW M har länge haft en självklar rival i Mercedes-AMG, den motsvarande prestandaavdelningen hos Mercedes. AMG har sina rötter i 1960-talet och blev liksom BMW M ett eget varumärke inom en stor biltillverkare. Jämförelsen mellan M och AMG är en av de mest omtalade i bilvärlden, och de två har drivit varandra att bygga allt snabbare bilar. Samma sorts in-house-division finns även hos japanska tillverkare, där Subarus STI är det kanske tydligaste exemplet – fött ur märkets rallyframgångar. BMW M:s inflytande sträcker sig dessutom längre än så: när sydkoreanska Hyundai byggde upp sin egen prestandadivision, N, skedde det under ledning av en tidigare M-chef, Albert Biermann.

En äkta M-bil är ofta ett samlarobjekt som vårdas ömt. Men de allra flesta bilar, även snabba, når förr eller senare vägs ände. När din bil är uttjänt hämtar vi den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt hos Transportstyrelsen, så att du får ett giltigt mottagningsbevis.

Bildkälla: BMW M1 (BMW-museet), foto av Olli1800 (Wikimedia Commons), licensierad under CC BY-SA 3.0.