Namnet Vanquish har burits av tre bilar som knappt har något gemensamt utöver tolv cylindrar och rollen som flaggskepp i Aston Martins modellprogram. Den första var samtidigt slutet på en epok och början på nästa: den sista bilen som byggdes i den gamla fabriken, och den första med den teknik som skulle bära märket i femton år.
2001: en bil med en fot i varje era
V12 Vanquish visades för press hösten 2000 och för publik på bilsalongen i Genève i mars 2001. Den var den första bilen som lanserades under Ulrich Bez ledning, och den byggde på konceptbilen Project Vantage från 1998.
Tekniskt bröt den mot allt företaget gjort. Strukturen var av extruderat aluminium, limmat och kombinerat med kolfiber och stål — en konstruktionsprincip utvecklad tillsammans med Lotus, och den direkta föregångaren till VH-arkitekturen som kom tre år senare. Växellådan var en automatiserad sexväxlad manuell med paddlar och utan kopplingspedal, det första i sitt slag på en Aston Martin.
Samtidigt var den handbyggd på gammalt vis. Karosspanelerna formades för hand i fabrikens egen plåtverkstad ur superformad aluminium, och varje bil tog omkring åtta arbetsveckor att färdigställa beroende på specifikation. Motorn var V12:an på 5 935 cc, vidareutvecklad under Cosworths ledning från den version som suttit i DB7 Vantage sedan 1999, och angiven till 460 bhp.
Paddelväxlingen blev det som kritiserades mest. Systemet var tidigt och tekniken omogen, och kopplingen slets hårt hos förare som körde bilen i stadstrafik.
Vanquish S och Ultimate Edition
Hösten 2004 kom V12 Vanquish S med 520 bhp, ändrade utväxlingar, större grill, frontspoiler och en spoilerkant inbyggd i bakluckan för stabilitet vid hög fart. Toppfarten uppgavs överstiga 320 km/h, vilket gjorde den till den snabbaste vägbil som byggts i Newport Pagnell.
Sist kom Ultimate Edition i svart metallic med särskild inredning. Hur många som byggdes är oklart — tillverkaren anger själv både 40 och 50 i olika texter.
Den 19 juli 2007
Den sista bilen var en svart Vanquish S Ultimate Edition, och den rullade ut ur Newport Pagnell den 19 juli 2007. Därmed avslutades femtiotvå år av biltillverkning på Tickford Street. Delar av anläggningen revs året därpå.
Att det blev Vanquish som fick avsluta var delvis en tillfällighet. Den nya fabriken i Gaydon hade tagits i bruk 2003, och de nyare modellerna byggdes redan där. Vanquish och DB7 Vantage fortsatte i den gamla fabriken därför att de var konstruerade för den, inte tvärtom.
Filmrollen
En specialbyggd V12 Vanquish förekom i en brittisk spionfilm som hade premiär i november 2002, och märkets samlade filmnärvaro behandlas på sidan om Aston Martin i film. Det var första gången på nästan tjugo år som ett Aston Martin-fordon hade den rollen, och exponeringen sammanföll med att modellen redan hade långa leveranstider.
2012: samma namn, ny bil
Efter 2007 ersattes Vanquish i praktiken av DBS. När namnet återkom 2012 satt det på en helt annan konstruktion: en bil byggd i Gaydon på VH-arkitekturen, formgiven av Marek Reichman och avsedd att fylla DBS plats. Formspråket hämtades från One-77.
Det tekniskt anmärkningsvärda var karossen: varje yttre panel var av kolfiber av flygindustrikvalitet. Effekten var 565 bhp ur den nu sexlitersstora V12:an, och bilen fanns som coupé och Volante samt i ett vassare S-utförande från 2017. Produktionen upphörde 2018, då DBS Superleggera tog över.
En namnfråga är värd att hålla isär. Bilen från 2001 hette V12 Vanquish. Den från 2012 har aldrig hetat annat än Vanquish, utan V12 i namnet, trots att den har tolv cylindrar. Skillnaden används av märkesspecialister för att skilja generationerna åt.
2024: tredje generationen
Namnet vilade i sex år innan det återkom i september 2024, nu som efterträdare till DBS Superleggera. Bilen delar grundkonstruktion med DB12 och den nyare Vantage.
Motorn är en ny 5,2-liters V12 med dubbla turboaggregat, och här anger tillverkaren undantagsvis effekten i PS: 835 PS och 1 000 Nm. Det gör siffran användbar utan omräkning, till skillnad från de flesta effektuppgifter i märkets historia. Kraften går till bakhjulen via en åttastegad automatlåda, och karossen är av kolfiber.
Aston Martin uppger att tillverkningen begränsas till under tusen bilar om året. Det är värt att jämföra med första generationen, där låg volym var en följd av handarbete och åtta veckor per bil. Nu anges begränsningen som ett aktivt val och ett säljargument. Bolagets läge sommaren 2026 beskrivs närmare på sidan om Lawrence Stroll-eran.
Vad andra byggde samtidigt
Den närmaste rivalen 2001 var Lamborghini Murciélago, lanserad samma år och med samma roll som tolvcylindrigt flaggskepp. Skillnaden låg i vem som stod bakom: Murciélago kom fram med Audis resurser i ryggen, medan Vanquish togs fram av ett företag som just börjat vända sin ekonomi. Att Aston Martin ändå fick fram en teknisk nykonstruktion säger något om vad Ford-ägandet innebar i praktiken.
I samma prisklass men med annan avsikt fanns Mercedes CL, ett tvådörrars lyxflaggskepp byggt för komfort snarare än fart och i betydligt större serier. Kunden som valde mellan dem valde inte mellan två sportbilar utan mellan två sätt att spendera samma summa.
Vad källorna inte är eniga om
Produktionssiffran för första generationen är den mest motstridiga uppgiften i hela modellprogrammet. Fyra tal cirkulerar för perioden 2001–2007: 2 578, 2 589, 2 593 och omkring 2 000.
Bara ett av dem går ihop aritmetiskt. En märkesspecialist anger 1 503 standardbilar och 1 086 S, vilket summerar till 2 589. Tillverkaren själv anger 1 489 standardbilar, som med samma S-siffra ger 2 575 — ett tal som inte förekommer någonstans. Talet 2 578 är det mest spridda men saknar redovisad uppdelning, och omkring 2 000 är en uppenbar avrundning nedåt.
Antalet Ultimate Edition anges av tillverkaren till 50 på ett ställe och till 40 på ett annat. Sidan anger därför spannen i stället för att välja, och noterar att den enda uppsättning tal som är inbördes förenlig är 1 503 plus 1 086.
Effektuppgifterna är däremot stabila. 460 bhp och 520 bhp för första generationen och 565 bhp för den andra anges samstämmigt i brittiska källor, och 835 PS för den tredje kommer från tillverkarens egen tekniska specifikation. Uppgifterna om tredje generationen är kontrollerade sommaren 2026 och rör en modell som fortfarande tillverkas.
Aston Martin i Sverige
Vanquish av första och andra generationen förekommer i Sverige i enstaka exemplar, och den tredje säljs ny genom återförsäljaren i Järfälla — mer om det på sidan om Aston Martin i Sverige. Konstruktionen ställer särskilda krav vid återvinning. En limmad aluminiumstruktur går inte att värma isär som en svetsad, och kolfiberpaneler kan inte smältas om alls — härdad plast och fiber går inte att skilja åt, och materialet mals i praktiken ner till fyllnadsmaterial eller energiåtervinns. Aluminiumet är däremot en av bilens värdefullaste fraktioner om det separeras rätt. En auktoriserad bilskrot skiljer materialen åt, hanterar olja och kylvätska som farligt avfall och avregistrerar bilen hos Transportstyrelsen.
Bild: foto av Mr.choppers (Wikimedia Commons), beskuren, licensierat under CC BY-SA 3.0.
Har du en gammal Aston Martin som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning