Aston Martin DB11 och DB12

DB11 var den första helt nya plattformen på över tio år, och den första bilen i vad företaget kallade sin plan för det andra århundradet. Den och efterträdaren DB12 utgör tillsammans märkets grand tourer-linje i Aston Martins modellprogram från 2016 och framåt — och två motorer med helt olika ursprung under samma huv.

Slutet för VH

DB11 visades i Genève i mars 2016 och gick i produktion i Gaydon i september samma år, som efterträdare till DB9. Marek Reichman stod för formgivningen.

Det viktigaste satt under skalet. VH-arkitekturen hade burit varje bil sedan 2003 och var vid det laget tretton år gammal. DB11 fick en ny struktur, fortfarande av limmat och nitat aluminium men helt omkonstruerad, med hjulbasen 65 mm längre än DB9:ans och bredare dörröppningar. Utrymmet baktill blev för första gången användbart, vilket är skillnaden mellan en tvådörrarsbil med nödsäten och en verklig grand tourer.

Att den nya strukturen lanserades utan namn är i sig anmärkningsvärt. VH hade marknadsförts som ett tekniskt varumärke i över ett decennium; efterföljaren fick ingen beteckning alls. Vid det laget hade begreppet snarare kommit att förknippas med att alla modeller delade grund än med att det gick att bygga fler modeller.

Två motorer, två ursprung

DB11 fanns med två motorer som skiljer sig åt i mer än cylinderantal. Den ena var Aston Martins egen, den andra Mercedes-AMG:s. Hur det samarbetet växte fram och vad det omfattar behandlas på sidan om AMG-samarbetet.

Den egna motorn förtjänar utrymme här, eftersom projektet är ovanligt väl dokumenterat. Arbetet med den 5,2 liter stora dubbelturbomatade V12:an inleddes sommaren 2012 under Brian Fitzsimons ledning. Första provkörningen skedde i oktober samma år, och produktionsgodkännandet kom i januari 2013 — knappt sju månader från start till klarsignal. Blocket göts hos Grainger & Worrall i Storbritannien och monterades vid motorfabriken i Köln.

Effekten angav tillverkaren till 608 PS, motsvarande 600 bhp, och 700 Nm mellan 1 500 och 5 000 varv. Att båda storheterna anges av tillverkaren själv gör siffran entydig — vilket är ovanligt i det här materialet och värt att notera. Det gjorde DB11 till den starkaste DB-modell som byggts vid lanseringen.

Turboaggregaten sitter mellan cylinderbankarna i så kallad het V-konfiguration, vilket kortar avgasvägen och minskar fördröjningen. Samma motor kom senare att användas i DBS Superleggera och i flera specialserier.

Namnröran kring AMR

Modellbeteckningarna för DB11 är rörigare än de ser ut, och det är värt att reda ut eftersom annonser och register återger dem olika.

Den ursprungliga DB11 V12 fick kort livstid. Redan 2018 ersattes den av två bilar: den billigare DB11 V8 och den starkare DB11 AMR, där AMR står för Aston Martin Racing och effekten höjts till 639 PS. AMR-beteckningen ströks sedan 2021 inför 2022 års modeller, vilket i praktiken innebar att DB11 V12 återinfördes under sitt gamla namn. Samma bil har alltså hetat tre saker under sju år.

Den öppna Volante-versionen fanns genom hela produktionstiden. Tillverkningen av DB11 upphörde i juni 2023.

Vad kritiken faktiskt sa

Mottagandet var gott men inte okritiskt, och invändningarna är värda att återge eftersom de förklarar vad efterträdaren skulle åtgärda. Bilen beskrevs som mjukt avstämd på ett sätt som gjorde den avspänd i vardagen men mindre precis på ojämnt underlag, där den långa fjädringsvägen inte alltid hann kontrolleras mellan stötarna. Vissa uppskattade just det lugnare uppträdandet.

Förbrukningen var hög, vilket ingen försökte dölja: omkring 11 till 13 liter per 100 km enligt WLTP för tolvcylindrigen, och betydligt mer vid hårdare körning. V8-versionen låg något lägre.

DB12 från 2023

DB12 tog över samma år och marknadsförs av tillverkaren som en super tourer snarare än en grand tourer. Den bygger vidare på DB11:s struktur men med en genomgripande omarbetad chassiavstämning, nya adaptiva dämpare och en märkbart hårdare karaktär — precis det som kritiken mot företrädaren pekat på. Bilen presenterades under Lawrence Stroll-eran, där bolagsläget beskrivs närmare.

Den viktigaste förändringen är att V12:an är borta. DB12 finns enbart med fyralitersmotorn från AMG, handbyggd och angiven till 680 PS och 800 Nm. Höjningen från DB11 V8 kom genom modifierade kamprofiler, ändrat kompressionsförhållande, större turboaggregat och utökad kylning — samma åtgärder som gjordes på Vantage året därpå.

Att en åttacylindrig motor från en leverantör nu ger mer än den egna tolvcylindriga gjorde är en rimlig sammanfattning av vad två decennier av turboteknik inneburit. V12:an finns kvar i programmet, men i Vanquish — inte i DB-modellen.

Aluminium som limmas i stället för svetsas

Grundtekniken bakom både DB11 och DB12 är inte Aston Martins uppfinning. Audis aluminiumteknik visade i serieproduktion att en struktur av extruderade profiler, gjutna knutpunkter och pressade paneler kan limmas och nitas i stället för svetsas, med lägre vikt och högre vridstyvhet som resultat.

Skillnaden ligger i skalan. Audi använde metoden för att bygga tiotusentals bilar om året, Aston Martin för att kunna bygga flera modeller på samma grund i tusental. Samma teknik, motsatta problem — och i båda fallen var argumentet att slippa investera i det ett rent industriellt svetsat karosseri kostar.

Konkurrenten

Ferrari Roma är den närmaste samtida motsvarigheten: frontmotor, tvådörrars, dubbelturbomatad åtta och samma avsikt att vara den mest användbara bilen i märkets program. Att båda tillverkarna landat i samma format vid samma tidpunkt säger något om var kunderna faktiskt finns — inte i de mest extrema bilarna utan i dem som går att köra ofta.

Vad källorna inte är eniga om

Effektuppgifterna är entydiga, vilket är ovanligt. Tillverkaren anger 608 PS och 600 bhp i samma mening för DB11 V12, och 680 PS för DB12. Produktionssiffror redovisas däremot inte, i linje med övriga modeller från Gaydon-eran.

En källa bör nämnas särskilt. Bland de högst rankade träffarna om DB11 finns ett AI-genererat uppslagsverk som ser trovärdigt ut men blandar storheter inom samma text och beskriver motorns ursprung otydligt. Den har inte använts, och den är ett exempel på varför den sortens källor inte fungerar för tekniska uppgifter.

Uppgifterna om DB12 är kontrollerade sommaren 2026 och rör en modell som fortfarande tillverkas.

Aston Martin i Sverige

DB12 är en av de modeller som säljs ny i Sverige i dag, och DB11 finns här i begagnatledet — mer om märkets svenska närvaro på sidan om Aston Martin i Sverige. Bilarna kom också till marknaden i anslutning till börsnoteringen 2018, som förutsatte en volymökning modellprogrammet skulle bära. Vid skrotning gäller samma sak som för övriga limmade aluminiumkonstruktioner: fogarna går inte att värma isär, och stålnitar och limrester måste skiljas från aluminiumet för att smältan ska bli användbar. Separeras materialen rätt är aluminiumet bilens värdefullaste fraktion. En auktoriserad bilskrot hanterar dessutom olja, kylvätska och bränsle som farligt avfall och avregistrerar bilen hos Transportstyrelsen.

Bild: foto av Calreyn88 (Wikimedia Commons), CC0.