Aston Martin Valkyrie

Valkyrie är den mest kompromisslösa bilen i Aston Martins modellprogram och den enda som ritats av en formkonstruktör från formel 1. Den byggdes i 275 exemplar mellan 2021 och 2024, och den saknar i praktiken allt det som gör en bil användbar — vilket var avsikten.

Newey och Red Bull-samarbetet

Bilen ritades av Adrian Newey, en av modern formel 1:s mest framgångsrika konstruktörer, under den tid då Aston Martin hade ett tekniskt samarbete med Red Bull Racing. Projektet hette från början AM-RB 001, där bokstäverna står för de två parterna.

Det som gör bilen ovanlig är att den utgår från aerodynamiken i stället för från kupén. Golvet är format som två stora undertryckskanaler som suger bilen mot vägbanan, och allt annat — sittposition, bränsletank, kylare — har fått anpassa sig efter det. Föraren sitter med benen högre än sätet, som i en formelbil. Det är motsatsen till hur en vägbil normalt konstrueras, där kupén kommer först och aerodynamiken anpassas efter den.

Newey lämnade Red Bull och anslöt till Aston Martins formel 1-verksamhet under 2025, vilket innebär att formgivaren och märket i dag hör ihop på ett annat sätt än när bilen ritades.

Motorn och hybridsystemet

Under kolfiberskalet sitter en 6,5-liters sugmotor med tolv cylindrar, byggd av Cosworth och utan turboaggregat i en tid då nästan alla andra använder överladdning. Den har ingen släktskap med märkets övriga V12-motorer utan är en egen konstruktion, avsedd att gå till mycket höga varvtal.

Effektuppgifterna är angivna i PS: förbränningsmotorn 1 014 PS, elmotorn 162 PS, och systemeffekten 1 176 PS. Talen är hämtade från tillverkarens uppgifter och anges här oförändrade. Elmotorn kommer från Rimac och Integral Powertrain, och batteriet är litet — systemet är byggt för att fylla i vridmomentet vid låga varv, inte för att ge räckvidd på el.

Karossen och strukturen är av kolfiber rakt igenom, och tekniken bakom den behandlas på sidan om kolfiber och Valkyrie-tekniken. Även sätena är fastgjutna i strukturen; det är pedalerna och ratten som justeras efter föraren, inte tvärtom.

275 bilar i tre utföranden

Produktionen pågick i Gaydon från november 2021 till december 2024. Slutsumman är ovanligt väl belagd: 150 coupéer, 85 exemplar av den öppna Spider-versionen och 40 av den banbundna AMR Pro, vilket ger 275 bilar totalt.

AMR Pro är inte en vägbil. Den är längre och bredare än coupén, saknar hybridsystem och är inte godkänd för allmän väg. Bland köparna av vägversionen finns flera aktiva förare från formel 1, liksom Newey själv.

Att en tillverkare redovisar exakta tal per karosstyp är sällsynt i det här materialet. För flera av märkets modeller från samma fabrik saknas produktionssiffror helt.

Tävlingsversionerna

Valkyrie ligger till grund för Aston Martins återkomst till den högsta klassen i uthållighetsracing. Tävlingsbilen heter Valkyrie AMR-LMH, byggd enligt Le Mans Hypercar-reglementet, och debuterade i Qatar i februari 2025. Hela det förloppet — bakgrunden, säsongerna och vad återkomsten betyder — behandlas på sidan om Le Mans-återkomsten.

En sak hör ändå hemma här, eftersom den gäller bilen och inte tävlandet: AMR-LMH är den enda bilen i sin klass som härstammar från en vägbil. Övriga deltagare är konstruerade som tävlingsbilar från grunden. Att Valkyrie kunde gå åt andra hållet beror på att den från början byggdes efter tävlingsbilsprinciper.

Vid sidan av tävlingsbilen finns Valkyrie LM, en banbunden variant i tio exemplar som är nära identisk med tävlingsbilen men utan reglementsstyrd elektronik och ballast. Dess motor är samma magerförbrännande Cosworth-tolva, reglementsbegränsad till 520 kW motsvarande 697 bhp — alltså betydligt mindre än vägbilens systemeffekt, eftersom reglementet sätter taket.

Vad bilen betydde för företaget

Valkyrie annonserades under en period då Aston Martins ekonomi var pressad, och projektet blev försenat. Att det ändå fullföljdes hänger samman med ägarskiftet och den omorganisation som beskrivs på sidan om Lawrence Stroll-eran.

Ekonomiskt är en bil av det här slaget inte en volymprodukt utan ett sätt att flytta märkets position uppåt. 275 bilar till hyperbilspris ger intäkter, men det egentliga syftet är att ge de vanliga modellerna en trovärdighet de annars inte skulle ha. Om det lyckades är svårt att mäta.

Rivalerna

Den svenska motparten är Koenigsegg Jesko, som riktar sig till samma köpare men löser uppgiften annorlunda — med turboöverladdning och egna växellådskonstruktioner i stället för sugmotor och formelbilsaerodynamik. Att ett företag i Ängelholm och ett i Gaydon båda kan bygga bilar i den här klassen säger något om att hyperbilssegmentet inte kräver koncernstorlek, bara extrem specialisering.

Föregångaren i segmentet var McLaren P1, som ett decennium tidigare visade att en hybriddriven brittisk hyperbil med formel 1-teknik gick att sälja. Valkyrie tog samma idé längre, till den punkt där bilen knappt längre är körbar i vanlig trafik.

Vad källorna inte är eniga om

Ovanligt lite, vilket beror på att bilen är ny nog för att tillverkarens egna uppgifter fortfarande är tillgängliga. Produktionstalen 150, 85 och 40 anges samstämmigt, liksom effektuppgifterna i PS.

Två saker bör dock läsas med försiktighet. Effekttal för hyperbilar anges ofta som systemeffekt, vilket inte är summan av de två motorernas maxeffekt utan vad drivlinan levererar samtidigt — 1 014 plus 162 blir 1 176, men de talen kan inte alltid adderas rakt av på andra bilar. Och tävlingsbilens effekt är reglementsstyrd, inte en uppgift om vad motorn förmår.

Uppgifterna på sidan är kontrollerade sommaren 2026 och rör ett tävlingsprogram som fortfarande pågår.

Aston Martin i Sverige

Valkyrie når aldrig en svensk bilskrot — bilarna är samlarobjekt från leveransdagen, och märkets svenska närvaro i övrigt beskrivs på sidan om Aston Martin i Sverige. Konstruktionen är ändå värd en anmärkning i återvinningssammanhang, eftersom den visar var gränsen går. En struktur helt i kolfiber går inte att smälta om: härdplasten och fibern kan inte skiljas åt, och materialet kan i praktiken bara malas ner till fyllnadsmaterial eller energiåtervinnas. Där en aluminiumbil ger tillbaka en värdefull fraktion ger en kolfiberbil nästan ingenting. Det är den avvägning som ligger bakom att kolfiber används sparsamt även i dyra bilar. För vanliga bilar gäller att en auktoriserad bilskrot separerar metallerna, tar hand om olja, kylvätska och bränsle som farligt avfall och avregistrerar bilen hos Transportstyrelsen.

Bild: foto av Vauxford (Wikimedia Commons), beskuren, licensierat under CC BY-SA 4.0.