BMW i – kolfiberpionjären som kom igen

BMW i är BMW:s satsning på laddbara elbilar – undermärket som tog företaget in i elbilsåldern. Det började med två djärva modeller, i3 och i8, och har vuxit till en hel rad eldrivna BMW. Men vägen dit rymmer både ett tekniskt pionjärskap och ett tappat försprång. Den här sidan är en del av BMW:s teknik, motorer och motorcyklar och berättar om Project i, kolfiberbygget och hur satsningen lett fram till dagens elbilsgeneration.

Project i och en ny start

Idén tog form under namnet Project i, en tankesmedja för hållbar storstadsmobilitet, och i februari 2011 presenterade BMW det nya undermärket BMW i. Tanken var att bygga elbilar från grunden, inte att bara sätta batterier i befintliga modeller. Bilarna skulle säljas vid sidan av vanliga BMW och Mini, och de skulle visa att eldrift kunde vara både hållbar och rolig att köra. BMW var tidigt ute med just greppet att ge elbilarna ett eget undermärke – något som Mercedes flera år senare tog efter med sitt EQ.

i3 och i8 – de första modellerna

De två första bilarna visades som koncept i Frankfurt 2011: den heleldrivna stadsbilen i3 (ursprungligen kallad Mega City Vehicle) och laddhybrid-sportbilen i8, som byggde på konceptet Vision EfficientDynamics från 2009. i3 kom ut ungefär samtidigt som Tesla Model S och var på sätt och vis till och med modernare än rivalen. Men i8 var – viktigt att vara tydlig med – en plug-in-hybrid och inte en ren elbil: en liten trecylindrig bensinmotor bak plus en elmotor fram. Båda började byggas i Leipzig, i3 från 2013 och i8 från 2014, i en fabrik som drevs med förnybar el. Som premium-stadselbil fick i3 senare en utmanare i samma lilla format i retroklädda Honda e.

Kolfiber och LifeDrive

Det tekniskt mest banbrytande var konstruktionen. BMW använde en arkitektur kallad LifeDrive, med en passagerarcell helt i kolfiberarmerad plast ovanpå ett aluminiumchassi. Det gjorde i3 ovanligt lätt, omkring 1 250 kilo, vilket vägde upp för batteriernas tyngd – i3 brukar lyftas fram som den första volymbilen med kolfiberkaross. Baksidan var kostnaden: kolfiber är dyrt och energikrävande att tillverka, och BMW förlade därför delar av produktionen till platser med vatten- och vindkraft för att dämpa klimatavtrycket.

Pionjär – men försprånget tappades

i3 var en genuin pionjär, men inte utan brister. De tidiga bilarna hade kort räckvidd – omkring 15 mil i praktiken, ner mot 10 mil kalla vinterdagar – och den bensindrivna räckviddsförlängaren (REX) blev en krycka som många ägare i efterhand avråder från, eftersom motorn ofta användes så sällan att den kunde krångla. Större batterier kom med åren, men i3 fick aldrig någon riktig efterträdare. Under mellanåren byggde BMW i stället sina elbilar på plattformar som i grunden tagits fram för förbränningsmotorer, och tappade därmed en del av det försprång man skaffat sig. Det är först på senare år, med den nya elbilsgenerationen, som märket åter fått en renodlad elplattform.

Vägen dit

BMW kom inte till elbilen oförberett. Försöksbilarna Mini E och ActiveE rullade hos vanliga förare runt 2009 till 2012 och gav lärdomar om batterier, räckvidd och körning i stadstrafik. Just Mini E pekade fram mot dagens eldrivna MINI-modellfamilj, som bygger vidare på BMW-koncernens elteknik. Att experimentera med ny teknik låg i märkets natur ända sedan starten med flygmotorer 1916, något du kan läsa mer om i vår sida om grundandet av BMW.

Elektrifieringen breddas

Efter i3 och i8 spreds elektrifieringen till hela modellraden. Från 2020 kom iX3, följd av den specialbyggda iX och modeller som den eldrivna sportsedanen i4, i5 och i7. BMW i gick därmed från att vara ett fristående undermärke till att bli beteckningen på eldrivna versioner i nästan hela BMW:s sortiment. i4 fick samtidigt skarp konkurrens: dels den ständiga rivalen Tesla Model 3, dels en oväntad utmanare från Sydkorea i strömlinjeformade Hyundai Ioniq 6, som med extremt lågt luftmotstånd och lång räckvidd höjde ribban i elsedanklassen.

Tillbaka till Neue Klasse

Nästa stora steg presenterades med konceptbilen Vision Dee och en helt ny elbilsgeneration som BMW valde att kalla Neue Klasse – ett namn lånat från 1960-talets modellfamilj som en gång räddade företaget. Den nya plattformen är byggd för el från grunden, med sjätte generationens drivlina, 800-voltsteknik och räckvidder upp mot 80 mil, och rullade ut först i iX3 i slutet av 2025. Att samma namn återanvänds för elbilsåldern är ingen slump – det signalerar att BMW ser det som ett lika avgörande vägval som då. (Uppgifter aktuella våren 2026.)

Även elbilar tjänar förr eller senare ut, och då ställer batterierna särskilda krav på hanteringen. När din bil, eldriven eller inte, nått vägs ände hämtar vi den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt hos Transportstyrelsen.

Bildkälla: foto av Mariordo (Wikimedia Commons), licensierad under CC BY-SA 4.0.