Ingen har format Volvos utseende så mycket som Jan Wilsgaard. Under fyra decennier ledde han bolagets formgivning och ritade bil efter bil som blev klassiker – från Amazon till 240. Ändå är berättelsen om honom mer nyanserad än “mannen som ritade alla Volvor”: en av märkets mest ikoniska bilar var faktiskt inte hans. Den här sidan är en del av Volvos historia och handlar om formgivaren bakom den svenska bilens ansikte.
Från Brooklyn till Göteborg
Jan Wilsgaard föddes den 23 januari 1930 i Brooklyn, New York. Fadern var norsk sjöman, och under andra världskriget kom familjen till Sverige. Wilsgaard studerade konst och skulptur vid Slöjdföreningens skola i Göteborg – i dag HDK-Valand vid Göteborgs universitet – och därifrån handplockades han till Volvo redan 1950, när en av grundarna, Assar Gabrielsson, fortfarande ledde företaget. Han fick bygga upp Volvos nya designstudio och kom att leda formgivningen ända fram till pensioneringen 1990. Ett av hans allra första uppdrag var blygsamt men, som det skulle visa sig, profetiskt: att rita bättre bakrutor till skåpversionen av Volvo Duett. Hans första riktigt stora projekt var desto pampigare – Volvo Philip, en stor lyxsedan med V8-motor och tydliga amerikanska drag. Den nådde aldrig serieproduktion, en tidig påminnelse om att en bildesigners vardag mest består av att rita, rita och rita.
Amazon – genombrottet
Genombrottet kom med Volvo Amazon, som lanserades 1956. Wilsgaard hämtade intryck från både amerikansk och italiensk formgivning; han har själv berättat att förlagan delvis var en Kaiser från början av 1950-talet. Resultatet blev en elegant, tidlös kaross med mjuka linjer och en robust känsla som passade Volvos framväxande säkerhetsprofil. Amazon blev en enorm framgång och cementerade både Volvos rykte och Wilsgaards ställning som bolagets formgivare. Han reste ofta till Italien för att arbeta, och kom gång på gång tillbaka till Göteborg med förslag som överraskade både kollegor och ledning.
“Enkelt är vackert” – 140, 164 och 240
Under 1960-talet gick Wilsgaard från Amazons mjuka former till ett kantigare, mer funktionellt formspråk. För 140-serien arbetade han efter ledordet att det enkla är det vackra – raka linjer, återhållsam kvalitet och form som följde funktion. Samma grundtanke bar den mer exklusiva Volvo 164 med sin långa nos och sexcylindriga motor. Kulmen blev 240-serien, vars robusta, kantiga kaross blev själva sinnebilden av en Volvo och såldes i miljontals exemplar. Om just 240:ans oväntade framgång lär Wilsgaard självironiskt ha skämtat att den kantiga, stillsamma bilen påminde en hel del om svenskarna själva.
Undantaget som bekräftar regeln – P1800
Wilsgaard ritade i praktiken alla Volvos modeller under sin tid, men det finns undantag – och det mest berömda är just Volvo P1800. Den eleganta sportkupén ritades inte i Göteborg utan av den unge svensken Pelle Petterson, som arbetade hos Pietro Frua i Italien. Volvos dåvarande vd Gunnar Engellau ville ha en italienskdesignad bil för prestigens skull, och när det visade sig att den vinnande skissen i själva verket kom från en 25-årig göteborgare blev han rasande och lät bilen krediteras Frua. Först 2009 erkände Volvo officiellt Pettersons upphovsrätt. Wilsgaard fick däremot sätta sin egen prägel på modellens sista version: den beundrade jaktvagnen 1800ES, med sin ramlösa glasbaklucka, var hans förslag – valt före de italienska prototyper som ansågs för framtidsinriktade.
Kombiarvet och de sista åren
Det var kombierna som skulle bli Wilsgaards mest varaktiga arv. Han ritade herrgårdsvagnsversionerna av Amazon, 140- och 240-serierna och gav Volvo den nära koppling till kombikarossen som märket är känt för än i dag. Med 700-serien tog han formgivningen mot ett mer kantigt men exklusivt segment. Hans decennier vid ritbordet sammanföll till stor del med Pehr G. Gyllenhammars år som Volvochef. Det sista stora projekt Wilsgaard arbetade med var det som blev Volvo 850 – men innan bilen nådde produktion 1991 mjukades formen upp jämfört med hans ursprungsförslag, och då hade han redan gått i pension 1990. Han nominerades senare till en av tjugofem kandidater till utmärkelsen Car Designer of the Century och efterträddes på Volvo av Peter Horbury.
Arvet efter Wilsgaard
Wilsgaards insats brukar jämföras med den andra store svenske bildesignern i samma epok, Sixten Sason hos Saab. Där Sasons former präglade Saab präglade Wilsgaards former Volvo – och nutidens Volvodesigner återkommer gång på gång till hans formspråk.
Jan Wilsgaard avled den 6 augusti 2016, 86 år gammal, efter en tids sjukdom. Hans formspråk lever vidare i varje klassisk Volvo som fortfarande rullar.
Bildkälla: Volvo Amazon (P130/P220), foto av Macfip (Wikimedia Commons), licensierad under CC BY-SA 3.0.
Har du en gammal Volvo som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning