Pehr Gustaf Gyllenhammar – av de flesta bara kallad ”PG” – ledde Volvo i drygt två decennier och blev en av de mest inflytelserika, och mest omdebatterade, gestalterna i svenskt näringsliv. Han efterträdde sin svärfar Gunnar Engellau som verkställande direktör 1971 och satte sin prägel på allt från fabriksgolvet till de stora internationella affärerna.
Vägen till Volvo
Pehr Gustaf Gyllenhammar föddes i Göteborg den 28 april 1935. Hans far, Pehr Gyllenhammar Sr., var vd för försäkringsbolaget Skandia, och hans mor Aina Kaplan var konsertpianist. Efter juris kandidatexamen vid Lunds universitet 1959 – samma år som han gifte sig med Engellaus dotter Christina – arbetade han först som jurist och sedan inom försäkringsbranschen. År 1970 efterträdde han sin far som vd för Skandia, men redan året därpå kallade Volvo.
Säkrare bilar och en ny syn på arbetet
Hos Volvo fasade Gyllenhammar tidigt ut sportbilen P1800 till förmån för säkrare modeller. Mest uppmärksammad blev hans syn på själva arbetet: han ville bryta det monotona löpande bandet och lät i stället montera bilar i lag. Den experimentella fabriken i Kalmar, som öppnade 1974, och senare anläggningen i Uddevalla – byggd på mark som tillhört Svenska Varv – lät grupper av montörer dela på arbetsuppgifterna i stället för att var och en upprepa samma moment om och om igen.
Båda fabrikerna lades så småningom ned på grund av svag lönsamhet, men tankarna om biltillverkning i lag levde vidare. Politiskt stod Gyllenhammar nära Folkpartiet, vars styrelse han satt i, och han var länge en av Sveriges mest beundrade näringslivsprofiler. Den svenska samförståndsmodell mellan arbetsgivare och fack som han stod för ställdes långt senare på sin spets när Tesla i Sverige hamnade i öppen konflikt med IF Metall.
Affärer, förvärv och bakslag
Under Gyllenhammars tid prövade Volvo många vägar. Genom förvärv knöts bolaget till både livsmedels- och läkemedelsbranschen via Procordia och Pharmacia, satsningar som senare avvecklades. Flera stora affärer gick om intet: ett tilltänkt oljesamarbete med norska staten, ett frieri till Saab och en kort sammanslagning med Beijerinvests Anders Wall. Dramatisk blev också den planerade affären med Fermenta, som föll när bolagets ledare Refaat El-Sayed avslöjades med förfalskade meriter. Samtidigt byggde Gyllenhammar en europeisk profil och tog initiativ till industriledarnas European Round Table.
Renault-affären och avgången
År 1983 lämnade Gyllenhammar vd-posten – som gick vidare till Håkan Frisinger – och blev i stället styrelseordförande, en roll han behöll till 1993. Som ordförande drev han sin sista stora affär: en sammanslagning med den betydligt större, statligt ägda franska tillverkaren Renault. Affären var i det närmaste klar, men mötte ett hårt motstånd – bland storägare, anställda, ett tjugotal av de högsta cheferna och den nytillträdde vd:n Sören Gyll. I december 1993 föll planerna i en dramatisk palatskupp, Gyllenhammar avgick och lämnade Volvo efter nästan 24 år. Han flyttade till London och var därefter verksam i en rad internationella styrelser. Pehr G. Gyllenhammar avled i Toronto den 21 november 2024, 89 år gammal.
Läs vidare
- Gunnar Engellau – svärfadern och föregångaren
- Saabs historia
- Renaults historia
- Tillbaka till Volvos historia
Hero-foto: Vogler, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Har du en gammal Volvo som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning