Dieselgate – skandalen som skakade Volkswagen

Volkswagen Golf VI Variant med TDI-dieselmotor, en av modellerna som berördes av Dieselgate

Hur fusket gick till

Kärnan i skandalen var motorfamiljen EA189, en fyrcylindrig turbodiesel som fanns i stora delar av koncernens modellprogram. I motorstyrningen låg en så kallad defeat device, en logik som kände igen när bilen kördes i en provrigg och då aktiverade full avgasrening. I vanlig körning stängdes reningen delvis av för att spara bränsle och skydda komponenter, vilket kunde göra utsläppen av kväveoxider många gånger högre än vad reglerna tillät.

Fusket avslöjades inte av en myndighet utan av forskare. Den ideella organisationen International Council on Clean Transportation lät West Virginia University mäta utsläppen från amerikanska dieselbilar under verklig körning, och resultaten gick inte att förena med de officiella provsiffrorna. Efter att den amerikanska miljömyndigheten EPA konfronterat Volkswagen utfärdade myndigheten den 18 september 2015 en formell anmärkning om brott mot luftvårdslagen Clean Air Act. Bara några dagar senare erkände koncernen offentligt vad som hade skett.

Elva miljoner bilar och en vd som avgick

Dieselgate i Sverige

I Sverige berördes ungefär 220 000 dieselbilar. Volkswagen åtog sig att åtgärda dem kostnadsfritt med en uppdatering som sänkte utsläppen, men arbetet gick trögt. Så sent som 2019 rullade fortfarande omkring 40 000 av bilarna utan uppdatering, nästan var femte berörd bil.

En viktig förklaring var juridisk. Till skillnad från länder som Tyskland och Danmark saknar Sverige möjlighet att tvinga bilägare att genomföra åtgärden, och Transportstyrelsen konstaterade att myndigheten inte hade några rättsliga verktyg mot ägare som avstod. Tanken var att bilarna skulle uppdateras i samband med ordinarie service hos en Volkswagenverkstad, men långt ifrån alla lämnade in sina bilar. Intresseorganisationen M, tidigare Motormännen, hade tidigt kritiserat att systemet byggde på frivillighet.

Böterna och kostnaden

Ekonomiskt blev Dieselgate en av de dyraste företagsskandalerna någonsin. I USA gick Volkswagen 2017 med på att betala 4,3 miljarder dollar i böter, och koncernen lade därutöver mångmiljardbelopp på att köpa tillbaka amerikanska dieselbilar. Hundratusentals fordon hamnade i uppställningsdepåer i väntan på åtgärd eller skrotning. Sammantaget har skandalen kostat Volkswagen långt över 30 miljarder euro i böter, förlikningar, återköp och rättegångskostnader, en siffra i storleksordningen 330 miljarder kronor.

Rättsuppgörelsen – tio år senare

Den straffrättsliga uppgörelsen drog ut på tiden. Först i maj 2025, nästan tio år efter avslöjandet, föll de första fängelsedomarna vid domstolen i Braunschweig. Den tidigare chefen för dieselmotorutvecklingen Jens Hadler dömdes till fyra och ett halvt års fängelse och den förre chefen för drivlinetekniken Hanno Jelden till två år och sju månaders fängelse. Två andra tidigare chefer fick villkorliga domar.

Martin Winterkorns eget mål har däremot skjutits upp gång på gång. Rättegången inleddes i september 2024 men avbröts efter bara några dagar sedan han skadats, och sommaren 2025 lade domstolen tills vidare ner förfarandet med hänvisning till att han inte bedömdes förhandlingsduglig. Han har aldrig fällts och nekar till anklagelserna. Parallellt pågår ytterligare brottmål mot andra tidigare medarbetare, liksom en omfattande civilprocess där investerare kräver miljardbelopp i ersättning, ett förfarande där Winterkorn så sent som i maj 2026 hördes som vittne. Mer än tio år efter septemberdagarna 2015 är Dieselgate alltså långt ifrån juridiskt avslutat.

Skandalen som förändrade branschen

Har du en gammal Volkswagen som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.

Ring 031-94 37 60 Boka hämtning