Ingen bil förkroppsligar Mercedes ingenjörshögmod som W140. Den tredje S-klassen skulle bli det ohotade flaggskeppet – och blev i stället både en teknisk bragd och en dyrköpt läxa. Den här sidan ingår i vår genomgång av Mercedes-Benz modeller och berättar historien om “bankvalvet på hjul”.
Bankvalvet på hjul
När W140 rullade ut 1991 var den större, tyngre och mer påkostad än något Mercedes byggt tidigare. Smeknamnet blev snabbt “bankvalvet på hjul”: dubbelglasade rutor som stängde ute både buller och UV-ljus, mjukstängande dörrar, servostängd baklucka och de numera ikoniska parkeringspinnarna som reste sig ur bakskärmarna när man backade. Ryktet säger att utvecklingen kostade över en miljard dollar, och en färdig bil kunde vara upp till 40 procent dyrare än föregångaren W126. Chefsdesignern Bruno Sacco var själv inte helt nöjd – han tyckte att karossen blivit “fyra tum för hög”.
Kapplöpningen om V12:an
En stor del av strulet handlade om motorn. När BMW 1987 överraskande meddelade att nya 7-serien (E32) skulle få en tolvcylindrig motor – den första tyska V12:an efter kriget – vägrade Mercedes bli omsprungna. På arton månader tog man fram sin egen tolvcylindriga motor, M120 på 6,0 liter och 408 hästkrafter, och tvingades bygga om hela motorrummet och uppgradera bromsarna för att få plats med den. Förseningen på ett och ett halvt år och de skenande kostnaderna kostade chefsingenjören Wolfgang Peter jobbet. Motorn blev ändå legendarisk: en vassare variant från AMG hittade in i coupé- och SL-modellerna, och grundkonstruktionen kom senare att driva superbilar från bland andra Pagani. Även formen sneglade på konkurrenterna – Sacco pekade själv ut BMW:s E32 och Jaguars XJ som influenser.
Lexus-chocken
Medan Mercedes brottades med sitt bankvalv hände något som skulle förändra hela lyxbilssegmentet. 1989 lanserade Toyotas nya premiummärke Lexus sin LS400 – en bil som bjöd på nästan samma tystnad och komfort som en S-klass, men till ungefär två tredjedelar av priset. I USA kostade en S-klass med sexcylindrig motor runt 71 500 dollar; LS400 började på 44 300. Tillsammans med en global lågkonjunktur pressade japanen W140:s försäljning, och läxan satte djupa spår. Mercedes gick från “ingenjörsdesign” till “marknadsdesign” – och de sparåtgärder som följde skulle senare drabba kvaliteten på flera modeller.
Säkerhet i framkant
Trots allt gnäll om storlek och pris var W140 en teknisk pionjär, precis som flaggskeppet alltid varit. Här debuterade 1995 antisladdsystemet ESP, tekniken som i dag är lagkrav på nya bilar i EU. Bilen fick också adaptiv dämpning, nivåreglering och elektronisk bromskraftfördelning – system som skulle bli standard i branschen långt senare. Och 1996 kom Mercedes första dieselmotor med fyra ventiler per cylinder, i S 300 Turbodiesel.
Den sista riktiga S-klassen?
Bland entusiaster kallas W140 ofta “den sista riktiga S-klassen”. Efterträdaren W220 blev elegantare och lättare men kritiserades för sämre ingenjörskonst och tidiga kvalitetsproblem – ett direkt resultat av sparåtgärderna. Just därför har W140 fått en egen kultstatus. En välskött bil, särskilt en V12:a, är i dag ett stycke påtaglig bilhistoria snarare än bara en gammal tysk lyxvagn. Totalt byggdes 432 732 exemplar mellan 1991 och 1998.
En W140 var byggd för att hålla i årtionden, men till slut når varje bil vägs ände. När din Mercedes har tjänat ut hjälper vi dig i Göteborg att skrota och avregistrera den korrekt, så att metall och delar tas om hand på rätt sätt.
Bildkälla: foto av nakhon100 (Wikimedia Commons), licensierad under CC BY 2.0.
Har du en gammal Mercedes som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning