På 1920-talet samlade Bentley en skara förmögna, vådliga och oförskämt skickliga förare kring sina tävlingsbilar. De kallades Bentley Boys, och de blev en av de mest färgstarka episoderna i Bentleys historia. De flesta var krigsveteraner med egna förmögenheter, baserade i Londonstadsdelen Mayfair, och de levde lika hängivet vid champagneglaset som bakom ratten.
Woolf Barnato räddar och leder laget
Märket var tekniskt lysande men ekonomiskt skört. När bolaget vacklade vid mitten av 1920-talet steg diamantarvingen Woolf Barnato in, sköt till kapital och blev ordförande 1925. Hans pengar höll Bentley flytande och gjorde det möjligt att satsa fullt på tävlingsbanan. Barnato var dessutom en av lagets vassaste förare, något han snart skulle bevisa i Frankrike.
Fyra raka Le Mans-segrar 1927–1930
Bentley hade redan vunnit Le Mans 24-timmars vid debuten 1924 med John Duff och Frank Clement. Men det var Bentley Boys som gjorde dominansen total: fyra raka segrar 1927, 1928, 1929 och 1930. Höjdpunkten kom 1929, då Bentley tog de fyra främsta platserna med Barnato och Tim Birkin i spetsen i en Speed Six. Det var den mest överlägsna insatsen dittills i loppets historia. 73 år senare skulle märket återvända och vinna igen, något du kan läsa om i artikeln om Le Mans-segern 2003.
Liv i full fart och på rubrikplats
Bentley Boys nådde rubrikerna lika ofta för sina eskapader utanför banan som för bedrifterna på den. Den mest legendariska var ett vad: Barnato kapplöpte med lyxtåget Le Train Bleu från Rivieran till London, och vann. Den specialbyggda bilen blev känd som Blue Train Bentley. Champagne, snabba bilar och nattliga fester hörde till bilden, men på banan var allvaret iskallt.
Männen bakom ratten
Kring Barnato samlades en brokig skara. Tim Birkin, före detta stridspilot med sin blåvitprickiga halsduk, var lagets snabbaste och mest orädda förare. Läkaren Dudley Benjafield och motorjournalisten Sammy Davis hörde till kärntruppen, liksom äventyraren Glen Kidston. Bakom alltihop fanns grundaren och ingenjören W.O. Bentley, vars driftsäkra konstruktioner gjorde segrarna möjliga.
Slutet på en era
Framgångarna var dyrköpta. Tävlingsbilarna kostade mer att bygga än de drog in, och den stora depressionen knäckte efterfrågan på Bentleys dyra bilar. Den tekniskt djärva men oturliga Blower-Bentleyn hann aldrig vinna något lopp. År 1930 drog Bentley sig ur racingen, och 1931 var konkursen ett faktum. Bolaget köptes av ärkerivalen Rolls-Royce, och både historien om kraschen 1931 och Rolls-Royces övertagande finns att läsa vidare om.
Bentley Boys-eran visar hur snabbt även de mest hyllade bilmärken kan gå från triumf till konkurs. Alla bilar når förr eller senare vägs ände, och när din gör det hjälper vi dig i Göteborg.
Bildkälla: Agence Rol / Bibliothèque nationale de France, Public Domain.
Har du en gammal Bentley som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning