Om man vill förstå vad Opel egentligen var under efterkrigstiden räcker det att titta på en enda modell. Opel Rekord var märkets stora familjebil i drygt tre decennier – inte den snabbaste eller mest glamorösa, men den som faktiskt bar företaget. Mellan 1953 och 1986 byggdes den i åtta generationer och såldes i omkring tio miljoner exemplar, vilket gör den till en av de mest betydelsefulla bilarna i Opels historia.
Från Olympia till Rekord
Rekord föddes ur en annan Opel. När produktionen kom igång igen efter kriget byggde märket vidare på förkrigsmodellen Opel Olympia, och 1953 kom efterträdaren Olympia Rekord. Namnet “Rekord” anspelade på sportslig framgång och en optimistisk tro på goda försäljningssiffror. Karossen var helt ny – en modern pontonform med rikligt med krom som närmast såg ut som en nedskalad amerikansk Chevrolet, föga förvånande eftersom både Opel och Chevrolet tillhörde General Motors. Bilen blev en omedelbar succé och låg år efter år tvåa på den västtyska försäljningslistan, slagen bara av den ännu billigare Folkvagen-bubblan. Omkring 580 000 Olympia Rekord byggdes fram till 1957, och det var början på en lång rad Opel-modeller som konsekvent skulle sälja bättre än motsvarande Ford. Med tiden blev “Rekord” huvudnamnet och “Olympia” föll bort.
Bauern-Buick och panoramarutan
1957 kom en större och mer flärdfull Rekord P1, för första gången med fyra dörrar. Den tog till sig det senaste amerikanska modet med tvåfärgslackering och en panoramavindruta som svepte runt hörnen. Stilen var så tydligt Detroit-inspirerad – formgivarna lär ha snålat särskilt på 1955 års Chevrolet Bel Air – att pressen snabbt döpte den till “Bauern-Buick”, alltså bondes Buick. Opel satsade också hårt i USA, där Rekord såldes via Buick-handlarnas nät och fick rykte om sig att vara en pålitlig bil för pengarna. En kuriositet: den schweiziskmonterade P1:an bar namnet “Rekord Ascona” efter en ort vid Lago Maggiore – ett namn Opel skulle återanvända på en helt egen modell drygt tio år senare.
CIH-motorn och Coke bottle-formen
Länge var Rekord en motsägelse: hypermodern kaross, uråldrig teknik. Grundmotorn härstammade ända från 1937 års Olympia. Det ändrades med Rekord B 1965, som införde en helt ny motorfamilj – de så kallade CIH-motorerna (cam-in-head), utvecklade av moderbolaget General Motors i Detroit. Den konstruktionen blev en av Opels viktigaste någonsin och kom att driva inte bara alla senare Rekord utan även sportiga syskon som Opel Manta och Opel GT, och den levde kvar långt in på 1990-talet. Året därpå, 1966, kom den bil många minns bäst: Rekord C. Dess mjukt insvängda midjelinje, på tyska “Hüftschwung”, påminde om en Coca-Cola-flaska och gav bilen smeknamnet Coke bottle-Rekord. Med nästan 1,28 miljoner byggda blev den den mest sålda Rekorden dittills. Opel försökte till och med utmana Mercedes om den lukrativa taximarknaden genom att erbjuda Rekord C med en seglivad Peugeot-dieselmotor – men droskbranschen förblev Mercedes.
Diesel, Commodore och sista generationen
Med Rekord D vid årsskiftet 1971/72 kom en helt ny, kantigare kaross ritad av amerikanen Chuck Jordan, och Opels allra första egna dieselmotor – en 2,1-litare vars högre block tvingade fram en upphöjd motorhuv. Sexcylindriga versioner av bilen såldes som Commodore. Den sista generationen, Rekord E, tillverkades 1977–1986 och fick i sin ansiktslyfta E2-form en betydligt mer aerodynamisk front. Rekord E blev dessutom stommen i den allra första australiska Holden Commodore och i den brittiska systern Vauxhall Carlton – ännu ett exempel på hur en tysk Opel reste jorden runt under olika sköldar.
Den eviga kampen mot Ford
Genom hela sin historia hade Rekord en given ärkerival: Ford Taunus, i Storbritannien såld som Cortina. De två märkenas mellanklassare matchade varandra i pris, storlek och målgrupp, och tävlingen var stenhård – men Rekord behöll greppet om sin klass år efter år och blev sällan hotad av Ford i Tyskland. Den totala förstaplatsen på försäljningslistan nådde den dock aldrig; där tronade länge den billigare Folkvagen-bubblan. Tillsammans med den mindre Opel Kadett gav Rekord ändå Opel ett par av sina absolut starkaste kort. En sista ironi avslutar historien: trots alla försäljningsframgångar utsågs Rekord aldrig till Årets bil. Det blev däremot dess efterträdare Opel Omega direkt vid lanseringen 1986 – och därmed var Rekord-eran över efter 33 år.
Skrota din Opel i Göteborg
Med omkring tio miljoner byggda exemplar var Rekord en gång en av Europas allra vanligaste bilar. I dag är de överlevande välvårdade klassiker, medan de allra flesta för länge sedan har nått vägs ände. När din Opel är uttjänt ska den lämnas till en auktoriserad bilskrot för korrekt avregistrering hos Transportstyrelsen och giltigt mottagningsbevis. Vi hämtar uttjänta Opel-bilar i hela Göteborg med omnejd och sköter både bärgning och avregistrering åt dig.
Har du en gammal Opel som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtningBildkälla: foto av Automodeller (Wikimedia Commons), licensierat under CC BY-SA 3.0.