Med sina små bakre fenor ser Heckflosse vid första anblicken ut som en artig bugning mot det amerikanska 1950-talet. Men under den tidstypiska plåten gömde sig något som skulle förändra bilvärlden för alltid – den första karossen konstruerad för att krocka säkert. Den här sidan ingår i vår genomgång av Mercedes-Benz modeller och berättar om fenbilen som blev en säkerhetsmilstolpe.
Fenor på svenskt manér
Den sexcylindriga W111 visades på bilsalongen i Frankfurt i september 1959 som efterträdare till Ponton. Det mest iögonfallande var de små fenorna på bakskärmarna – en eftergift åt det amerikanska modet, som svepte in över hela bilvärlden vid den tiden. Mercedes var dock generat över trenden och kallade dem aldrig fenor, utan officiellt “Peilstege”, siktlinjer som skulle hjälpa föraren att pricka in bilens bakre hörn vid parkering. Smeknamnet Heckflosse – tyska för fentail – fastnade ändå, och gav sedan namn åt en hel generation Mercedes.
Bilen som uppfann krockzonen
Fenorna var förbise – det verkligt banbrytande satt i själva karossen. W111 blev den första serietillverkade bilen i världen med en riktig säkerhetskaross: en styv passagerarcell omgiven av deformerbara krockzoner fram och bak, som tar upp krockens energi innan den når de åkande. Konceptet hade patenterats av säkerhetsingenjören Béla Barényi redan 1952, men det var här det för första gången blev verklighet i produktion. Bilen fick också stoppad instrumentbräda, säkerhetsdörrlås och bältessträckare, och Mercedes började systematiskt krocktesta sina bilar. Idén blev snabbt världsstandard och räddar liv än i dag.
Från taxi till 300 SE
Precis som Ponton växte Heckflosse till en bred familj. Nedåt kom den fyrcylindriga W110 med modeller som 190 och 200 – och mer än hälften av dem var dieslar. 190 D blev en av världens mest ikoniska taxibilar och la grunden till den mellanklass som i dag heter E-klass. Uppåt fanns lyxmodellen 300 SE, som kombinerade Heckflosse-karossen med den insprutade trelitersmotorn från 300 “Adenauer”, luftfjädring och skivbromsar runt om. Den var en brygga mellan den utgående Adenauer-limousinen och den kommande statsbilen 600.
De vackra coupéerna
1961 tillkom en tvådörrars coupé och cabriolet, ritade av formgivaren Paul Bracq. Intressant nog fick de inga fenor alls – vid det laget hade det amerikanska fen-modet redan svalnat, och till och med Cadillac hade börjat backa. Resultatet blev några av de mest tidlöst vackra bilar Mercedes någonsin byggt, ända upp till den V8-bestyckade 280 SE 3.5. Coupén och cabben var så uppskattade att de fortsatte tillverkas ända till 1971, långt efter att sedanerna lagts ner.
Rallybilen med fenor
Trots sin värdiga framtoning var Heckflosse förvånansvärt tävlingsduglig. Redan 1960 vann en 220 SE det krävande Monte Carlo-rallyt med Walter Schock och Rolf Moll bakom ratten, och Mercedes tog samma år hela pallen i tävlingen samt det europeiska rallymästerskapet. Den stora, robusta sedanen visade sig vara som klippt och skuren för långa, tuffa rallyetapper.
Säkerhetsarvet
Heckflosse tillverkades i över en miljon exemplar innan den efterträddes – i mellanklassen av /8-modellerna och i toppen av den släkt som leder vidare till dagens S-klass. Men dess viktigaste arv var inte fenorna eller ens motorerna, utan krockzonen. På den punkten var Mercedes i stort sett ensamma – bara Volvo gjorde vid samma tid en lika tydlig satsning på säkerhet. Fenorna, däremot, var en ren tidsmarkör lånad från den amerikanska designvåg som beskrivs under Chryslers Forward Look.
De flesta Heckflosse är i dag omhuldade veteraner, men de allra flesta bilar slutar som vardagsslitna vagnar som till sist tjänat ut. När din Mercedes har gjort sitt hjälper vi dig i Göteborg att skrota och avregistrera den korrekt, så att metall och delar tas om hand på rätt sätt.
Bildkälla: foto av Thomas Doerfer (Wikimedia Commons), licensierad under CC BY-SA 3.0.
Har du en gammal Mercedes som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning