Nya Land Rover Defender från 2020 – arvet och brottet

Den nya Defendern delar inte en enda skruv med den gamla. Inga karossplåtar, inga drivlinedelar, ingen bärande struktur – och framför allt ingen stegram. Konstruktionslinjen som gick obruten från 1948 till 2016 kapades, och det är därför bilen väcker så starka känslor. Den här sidan ingår i vår genomgång av Land Rovers modellprogram. Historien om den gamla Defendern och varför den lades ned berättar vi separat.

10 september 2019 – en helt ny bil

Efter fyra år utan Defender i programmet visades efterträdaren på bilsalongen i Frankfurt den 10 september 2019. Internt heter den L663. Leveranserna av femdörrars 110 började i början av 2020, och trédörrars 90 följde senare samma år. Formgivningen leddes av Gerry McGovern, och den behöll medvetet igenkänningstecken från originalet: den markerade motorhuven, den raka taklinjen, reservhjulet på den sidohängda bakluckan. Under plåten fanns däremot ingenting alls som gick att spåra bakåt.

D7x – slutet för stegramen

Det avgörande beslutet var att överge stegramen. I stället bygger L663 på plattformen D7x, en självbärande konstruktion i aluminium som Land Rover beskriver som den styvaste karosstruktur märket byggt. De stela axlarna försvann samtidigt till förmån för individuell hjulupphängning, med luftfjädring som standard på alla 110 och som tillval på de flesta 90.

Terrängförmågan offrades däremot inte. Bilen har permanent fyrhjulsdrift, differentialspärr både i mitten och bak, tvåstegs fördelningslåda med lågväxel, och Terrain Response. Det är värt att understryka eftersom kritiken ofta antagit motsatsen: den nya Defendern gav upp stegramen, inte lågväxeln. En självbärande kaross ger dessutom högre vridstyvhet än en ram, vilket i praktiken gör bilen stabilare i svår terräng – priset är att en allvarlig skada blir betydligt dyrare att åtgärda.

90, 110 och 130

Namnen ärvdes från 1983, men syftar inte längre på hjulbasen i tum. Defender 90 är trédörrars med 2 587 mm hjulbas, 110 femdörrars med 3 022 mm, och 130 – som återupptogs 2023 – har samma hjulbas som 110 men ett förlängt bakparti med plats för åtta. Tjänstevikten ligger mellan drygt 2,2 och nästan 2,7 ton beroende på utförande, vilket är en annan bil än den gamla i mer än en bemärkelse.

Motorerna kommer ur Ingenium-familjen i fyr- och sexcylindriga bensin- och dieselversioner, de flesta med mildhybridteknik. Laddhybriden P400e kombinerar en tvålitersmotor med en elmotor på 85 kW och ett batteri på 13,1 kWh, som en del av märkets elektrifiering. I toppen har det funnits en kompressormatad femlitersåtta, och sedan 2024 den betydligt vassare Octa med BMW:s 4,4-liters biturbo-V8.

Kritiken – och siffrorna som avgjorde debatten

Invändningen från traditionalister var förutsägbar och inte ogrundad: en Defender utan stegram, som inte längre går att laga i fält med enkla verktyg och som kostar långt över det gamla priset, är något annat än det bilen en gång var. Den gamla Defendern var ett arbetsredskap; den nya är en påkostad livsstilsbil. Tidiga kvalitetsproblem rapporterades dessutom av ägare redan under de första veckorna, vilket knappast hjälpte – ett återkommande tema vi behandlar under tillförlitligheten och ryktet.

Marknaden svarade ändå entydigt. Tillsammans med Range Rover och Range Rover Sport stod Defendern för 80,8 procent av koncernens grossistvolym under första kvartalet av räkenskapsåret 2027, upp från 77,2 procent året innan. Den gamla Defendern lades ned för att den inte gick att rädda ekonomiskt. Den nya är i dag en av de bilar som bär hela bolaget. Det är svårt att argumentera mot den kalkylen, hur man än ser på stegramen.

Byggd i Slovakien – och varför det blivit ett problem

Defendern byggs inte i Storbritannien utan i Nitra i Slovakien, i den fabrik som öppnade i oktober 2018 och som året innan hade tagit över tillverkningen av Discovery. Det var ett rationellt beslut när det fattades. Sommaren 2026 har det blivit dyrt. Amerikanska tullar på tjugofem procent slår i full omfattning mot bilar som inte byggs i Storbritannien, och en handelsuppgörelse som sänkte tullen till tio procent för ett begränsat antal brittiskbyggda bilar hjälper inte Defendern. Koncernens mest efterfrågade volymmodell betalar därmed den högsta importavgiften, och bolaget uppger sig ha betalat 410 miljoner pund i extra tullar under det gångna året.

Lösningen som presenterades i maj 2026 är oväntad: en avsiktsförklaring med Stellantis om att bygga USA-anpassade Defender-modeller i deras amerikanska fabriker, alltså i praktiken i samma anläggningar som Jeep. Något bindande avtal fanns ännu inte i skrivande stund. Till detta kom hösten 2025 en cyberattack som stoppade produktionen vid flera av koncernens fabriker under ungefär en månad och som bolaget uppskattat till omkring 196 miljoner pund. Produktionen var tillbaka på normala nivåer i mitten av november.

Samma vägval som Mercedes gjorde 2005

Land Rover var inte först med att stå inför valet. Mercedes hade exakt samma fråga femton år tidigare, och svarade i två steg. När M-klassen kom 1997 byggdes den medvetet på separat ramchassi, precis som den råbarkade G-klassen, medan rivaler som BMW X5 valde självbärande kaross. Åtta år senare bytte andra generationen fot och övergav ramchassit. Resultatet blev en volymframgång som i dag heter GLE. Skillnaden är att Mercedes kunde göra bägge sakerna samtidigt – behålla G-klassen som stegramsbil och låta M-klassen bli en modern SUV. Land Rover hade bara ett Defender-namn att fördela, och tvingades välja.

Framtiden – läget sommaren 2026

Vid Jaguar Land Rovers investerardag den 17 juni 2026 kom två besked som pekar åt var sitt håll. Det första: en ny modell ur Defender-familjen blir den andra bilen på den nya EMA-plattformen, efter Velar-efterträdaren. Det blir en mindre, femsitsig bil dimensionerad för stadsbruk men med behållen upprätt och kantig karaktär, och den väntas heta antingen Defender Sport eller Defender 80 – namnet är ännu inte fastställt. Plattformen ska bära både eldrift och hybriddrift, precis som för Discovery Sport och Evoque.

Det andra beskedet gäller dagens bil: den fullstora Defendern blir **inte** elbil. D7x-plattformen konstruerades för att kunna ta elektrifierade drivlinor men inte en full eluppsättning, och koncernen har nu bekräftat att man inte tänker försöka. En eldriven Defender kommer alltså, men i ett mindre format och på en annan grund. Hur det passar in i Tata-epokens omställning har flyttats i tid flera gånger – kontrollera aktuella uppgifter.

En sak till hör till nulägesbilden. I juni 2026 utfärdade Jaguar Land Rover säljstopp och återkallelse för Defender, Discovery och Range Rover på grund av ett krockkuddeproblem, med berörda fordon tillverkade mellan april 2019 och juni 2026 vid fabrikerna i Nitra och Solihull. Äger du en bil från den perioden bör du kontrollera med din återförsäljare om just ditt fordon omfattas.

Den nya Defendern i Sverige och vid vägs ände

L663 är ännu en ung bil, och de flesta exemplar i Sverige har många år kvar. Men det är värt att förstå hur den skiljer sig från föregångaren när den väl når vägs ände, för skillnaden är stor. En gammal Land Rover kunde lyftas av ramen och byggas om; ramen var bilens ryggrad och gick att laga eller byta. På en självbärande aluminiumkaross är strukturen och karossen samma sak. Blir den skadad i en krock är reparationen ett specialistarbete, och gränsen där bilen inte längre är ekonomiskt försvarbar nås tidigare än många tror – trots att bilen i övrigt kan vara som ny.

Det gäller också laddhybriderna, där ett skadat högvoltsbatteri ensamt kan avgöra frågan. Å andra sidan är aluminium ett av de mest värdefulla materialen i återvinningen, och efterfrågan på begagnade delar till en modell som säljer i de här volymerna är betydande. När reparationskostnaden överstiger bilens värde är skrotning det rimliga valet. En auktoriserad anläggning tar hand om oljor, kylvätska och elektronik, hanterar högvoltsbatterier med rätt kompetens och utrustning, separerar aluminium och stål för återvinning, och sköter avregistreringen hos Transportstyrelsen så att du slipper både skatt och ansvar.

Bildkälla: foto av Liam Walker (Wikimedia Commons), licensierat under CC BY-SA 4.0, beskuren.