Range Rover Velar – namnet från 1969-prototyperna

Namnet Velar ser ut som ett påhitt från en marknadsavdelning. Det är det inte. Ordet stod på kylargrillen hos tjugosex hemliga bilar 1969, nästan ett halvsekel innan modellen fanns, och det betyder ungefär “att beslöja”. Den här sidan ingår i vår genomgång av Land Rovers modellprogram och handlar om märkets mest designdrivna bil – och om namnet den lånade.

1969 – de tjugosex bilarna som inte fick avslöjas

När den första Range Rovern utvecklades under Charles Spencer King behövde ingenjörerna provköra på allmän väg utan att avslöja vad de höll på med. Lösningen var enkel: de tjugosex förserieexemplaren fick en märkesskylt med ett påhittat namn. Valet föll på Velar, av latinets velare – att beslöja eller täcka. Land Rover har i olika sammanhang angett både latin och italienska som ursprung, vilket är förståeligt eftersom ordet finns i båda språken och betyder detsamma.

Bluffen fungerade, Range Rover avtäcktes 1970, och namnet Velar lades undan i nästan femtio år. Att det plockades fram igen 2017 var alltså inte ett hittepånamn utan en av de mest genomtänkta referenserna i märkets historia – och den enda modellen i programmet vars namn kommer från en bil som aldrig såldes.

1 mars 2017 – premiär på ett designmuseum

Velar visades för världen den 1 mars 2017, och platsen var talande: inte en bilsalong utan Design Museum i London. Amerikansk debut följde på bilsalongen i New York. Land Rover presenterade den som den fjärde medlemmen i Range Rover-familjen, och designchefen Gerry McGovern kallade den märkets avantgardistiska modell. Nyckelorden i lanseringsmaterialet var elegant enkelhet och ett visuellt reduktivt angreppssätt – med andra ord: ta bort allt som inte behövs.

Det märktes i detaljerna. Dörrhandtagen ligger indragna i plåten och fälls ut när bilen låses upp. Strålkastarna är osedvanligt smala. Instrumentpanelen ersattes av Touch Pro Duo med två skärmar i stället för knappar, och detaljerna gick i bränd koppar i stället för krom. Året därpå utsågs Velar till världens vackraste bil när den vann designpriset i World Car Awards. Formspråket spred sig sedan uppåt i programmet, till både Range Rover och Range Rover Sport av senaste generationerna.

Under skalet – aluminium och en fabriksgranne

Tekniskt vilar Velar på Jaguar Land Rovers D7a-plattform, även kallad iQ[Al], en aluminiumintensiv konstruktion som delas med Jaguar F-Pace, XF och XE. Karossen är en självbärande helaluminiumstruktur – en direkt fortsättning på den tradition som började med aluminiumkarossen 1948, fast som bärande struktur i stället för ytterplåt. Bilen byggs i Solihull, på samma band som Jaguar F-Pace. De två bilarna vann dessutom samma designpris två år i rad: F-Pace 2017, Velar 2018.

Någon lågväxel finns inte, till skillnad från de större syskonen. Däremot följer Terrain Response med, och bilen är betydligt mer kapabel utanför asfalten än formen antyder. Drivlinorna har elektrifierats stegvis: mildhybrider, och en laddhybrid som efter uppdateringen 2023 har ett batteri på 19,2 kWh varav 15,4 är användbart. Det ingår i märkets bredare elektrifiering.

Platsen i programmet – och rivalerna

Velar placerades mellan Evoque och Range Rover Sport, i den mellanstora premiumklassen. På den svenska marknaden är den mest direkta motparten Volvo XC60, tillsammans med Mercedes GLC, BMW X3, Audi Q5 och Porsche Macan. Jämförelsen med XC60 är belysande just för att bilarna löser samma uppgift från motsatt håll: XC60 är byggd kring säkerhet och praktisk vardagsduglighet och blev Volvos mest sålda modell genom tiderna, medan Velar är byggd kring hur den ser ut. Att den ena sålt i miljonupplagor och den andra inte säger något om vilken strategi som fungerar i volym.

Försäljningen som aldrig lyfte

Här finns en obekväm siffra som förklarar det mesta av vad som händer härnäst. Velar har haft svårt att hålla takten, både mot rivalerna och mot sina egna syskon: under 2024 sålde de mindre modellerna betydligt bättre, och Evoque ensam sålde nästan tre gånger så många exemplar som Velar. En bil som placerats mellan två andra riskerar att sakna ett eget tydligt skäl att finnas, och det är precis den diagnosen Jaguar Land Rover själva verkar ha ställt.

Nästa Velar – läget i juli 2026

Efterträdaren är en av de mest omvälvande bilarna märket tagit fram på länge, och den är nära. Enligt uppgifter i början av juli 2026 är den i ett långt framskridet teststadium med debut väntad inom ett halvår. Tre saker gör den anmärkningsvärd.

För det första plattformen. Den blir den första bilen på EMA, Jaguar Land Rovers nya arkitektur som ritats från grunden för eldrift, med 800-voltssystem. Till skillnad från el-Range Rovern, som delar plattform med förbränningsversionen, är detta ett rent nybygge. Bolaget har samtidigt bekräftat att EMA även rymmer hybriddrivlinor, och att en förbränningsversion följer – ett besked som ändrar den tidigare bilden av bilen som enbart eldriven. Produktionen är öronmärkt för Halewood, samma fabrik som ska bygga en kommande instegsmodell och nästa Defender-släkting.

För det andra formen. Bilen ompositioneras kraftigt: lägre, längre och betydligt slankare än dagens Velar, med ett kraftigt sluttande tak som fått brittisk motorpress att beskriva den som närmast en sedan. Vid koncernens investerardag den 17 juni 2026 beskrev ledningen strategin som att man flyttar modellerna inom Range Rover-familjen längre isär för att skapa utrymme och tala till olika målgrupper – uttryckligen med Velar och Evoque som exempel.

För det tredje, och kanske mest talande: det är ännu inte klarlagt om bilen kommer att heta Velar. Namnet har bara funnits på en serietillverkad modell sedan 2017, och hur det passar in i den nya varumärkesstrukturen är en öppen fråga. Det vore i så fall andra gången Velar-namnet försvinner in i garderoben. Tidsplanerna i Land Rovers elomställning har flyttats flera gånger – kontrollera aktuella uppgifter.

Velar i Sverige och vid vägs ände

I Sverige är Velar en relativt ovanlig syn jämfört med Evoque och Discovery Sport, vilket är en direkt följd av försäljningssiffrorna. De äldsta exemplaren närmar sig nu tio år, och därmed den ålder då ekonomin börjar avgöra bilens öde. Mönstret känns igen från resten av programmet: en dyr bil som fallit kraftigt i värde, med luftfjädring, elektronik och drivlina som de poster som kostar. Att skärmarna ersatt knapparna innebär också att ett elektronikfel kan slå ut funktioner som på en äldre bil satt i en enkel strömbrytare. Hur den sortens komplexitet format bilden av märket utvecklar vi i texten om tillförlitligheten och ryktet.

En välvårdad Velar med dokumenterad historik är värd att behålla och laga. På en bil där flera dyra system ger upp samtidigt, och där värdet redan sjunkit långt under reparationskostnaden, är slutsatsen den motsatta. Samtidigt gör aluminiumkarossen och den stora efterfrågan på begagnade delar att bilen är värdefull i återvinningen. När den punkten är nådd är skrotning det rimliga valet. En auktoriserad anläggning tar hand om oljor, kylvätska och elektronik, hanterar högvoltsbatterier på laddhybrider med rätt kompetens, separerar aluminium och stål för återvinning, och sköter avregistreringen hos Transportstyrelsen.

Bildkälla: foto av Vauxford (Wikimedia Commons), licensierat under CC BY-SA 4.0, beskuren.