Nissan Navara – från Datsun-pickup till global arbetshäst

Bortom sportbilarna och elbilarna i Nissans historia finns en helt annan, mer jordnära tradition: pickupen. Navara är dess moderna ansikte, men namnet vilar på ett arv av tåliga lastbilar som sträcker sig nästan ett sekel tillbaka. Tillsammans med terrängbjässen Patrol utgör den den sega, arbetande ryggraden i Nissans modellprogram – och dess historia rymmer fler oväntade vändningar än man kan tro.

Arvet från Datsun-lastbilarna

Nissans pickup-historia går tillbaka ända till 1930-talet, då de första lastbilarna byggdes under Datsun-namnet. Under 1970-talet blev kompakta Datsun-pickuper som 620 och 720 enormt populära, inte minst i USA, där de marknadsfördes med smeknamn som “Lil’ Hustler”. De var billiga, tåliga och bränslesnåla, och de hjälpte till att bygga den image av japansk pålitlighet som beskrivs närmare i historien om Datsuns intåg. När Datsun-namnet fasades ut till förmån för Nissan i mitten av 1980-talet behövde dessa lastbilar en ny identitet.

Hardbody erövrar Amerika

1986 kom den första riktiga Nissan-pickupen, internt kallad D21, efterträdare till Datsun 720. I USA fick den ett smeknamn som dröjt sig kvar: “Hardbody”, efter sitt dubbelväggiga flak och tuffa, kantiga utseende. Den byggdes vid Nissans nyöppnade fabrik i Smyrna, Tennessee – företagets allra första monteringsfabrik i USA, vilket både kringgick importtullar och tilltalade köpare som ville ha en bil byggd på hemmaplan. Som direkt konkurrent till Toyota Hilux och Ford Ranger sålde Hardbody mycket bra, och den fick ett rykte om hög pålitlighet och nytta. Den blev dessutom grunden för Nissans terrängbil Pathfinder och tog till och med hem en seger i det krävande Baja-racet 1987.

Frontier, Navara och namnen

Få bilar har gått under så många namn. I Nordamerika döptes nästa generation (D22) 1997 till Frontier, medan den i Europa, Australien och stora delar av Asien blev Navara – ett namn hämtat från regionen Navarra i norra Spanien, där de europeiska bilarna också byggdes, i Nissans fabrik i Barcelona. På andra håll kallades samma bil NP300, Terrano eller helt enkelt Nissan Pick Up. I Chile blev den till och med landets mest sålda bil år 2010. Bakom de många skyltarna doldes samma grundrecept: en seg, prisvärd arbetshäst.

D40 – större, lyxigare och ett rostproblem

2005 tog Navara ett kliv uppåt i storlek och status. Den nya D40 var en betydligt större mellanklasspickup som delade plattform med den stora Nissan Titan, och med dubbelhytt, V6-motorer och en dragvikt på närmare tre ton blev den lika mycket livsstilsfordon som arbetsredskap. Men D40 har också en baksida som är värd att känna till. Modellen blev nämligen ökänd för ett rostproblem: på vissa exemplar kunde själva ramen korrodera så allvarligt att lastutrymmet rent fysiskt började sjunka, ibland på bilar som inte ens var tio år gamla. Det är en detalj att ha i bakhuvudet för den som överväger en begagnad D40 – kontrollera alltid ramen noga.

Bilen som blev en Mercedes

Den kanske mest oväntade vändningen kom med den tredje generationen, D23 (även kallad NP300), som lanserades 2014. Tack vare samarbetet inom Renault–Nissan-alliansen kom samma grundbil att ligga till grund för flera olika märken. Renault byggde sin Alaskan på den, Suzuki sin Equator – och allra mest uppseendeväckande var att Mercedes-Benz valde att basera sin första moderna pickup, X-Class, på Nissans Navara.

En japansk arbetspickup hade blivit stommen i en lyxbil med stjärna i grillen. Tekniskt var D23 dessutom ovanlig för en pickup, med en bakvagn på spiralfjädrar i stället för traditionella bladfjädrar. Rollerna skulle dock så småningom kastas om. När Mitsubishi L200/Triton kom in i bilden via alliansen vändes plattformsförhållandet helt: den efterföljande Navara-generationen, som visades 2025, bygger i stället på samma stegram som Mitsubishis pickup, med delad dieselmotor men Nissans egen fjädringsavstämning.

Navara i Sverige

I Sverige har Navara framför allt varit ett nyttofordon. Pickuper med dubbelhytt kan registreras som lätt lastbil, vilket ger skattemässiga fördelar för företag, och det har gjort Navara till ett vanligt val bland hantverkare, lantbrukare och andra som behöver både dragkraft och lastförmåga i vardagen. Den fyller därmed samma praktiska roll i det svenska arbetslivet som många av de Nissan-modeller som beskrivs i historiken om Nissan i Sverige. För en pickup som ofta används hårt och året runt är det extra viktigt att hålla koll på rostskyddet, särskilt på äldre exemplar.

Arvet

Från enkla Datsun-lastbilar på 1930-talet till en bil tillräckligt gedigen för att Mercedes skulle bygga vidare på den – Navara har gjort en lång och oväntad resa. Den har aldrig varit någon glamourbil, men den har konsekvent levererat just det som efterfrågats av en pickup: tålighet, nytta och prisvärdhet. I det tysta har den varit en av Nissans mest långlivade och globalt spridda modeller, en sann arbetshäst genom flera generationer.

När en äldre Navara eller annan Nissan tjänat ut hämtar vi den i Göteborg och ser till att den skrotas och återvinns på rätt sätt.

Bild: Nissan Navara (D40, andra generationen). Foto: OSX, Public Domain, via Wikimedia Commons.