Volvo ÖV4 – för eftervärlden känd som ”Jakob” – är bilen där allt börjar. Den 14 april 1927 rullade den första serietillverkade Volvon ut ur fabriken i Lundby på Hisingen, och därmed tog den svenska bilindustrin form på allvar. Den här artikeln är en del av vår genomgång av Volvos modeller genom historien, och här reder vi ut vad ÖV4 egentligen var: en öppen, fyrcylindrig vagn som blev en teknisk milstolpe men aldrig någon försäljningssuccé.
Från kullager till bil
Idén föddes hos två män på kullagerjätten SKF. Försäljningschefen Assar Gabrielsson och KTH-ingenjören Gustaf Larson var övertygade om att Sverige kunde bygga bilar som klarade landets grova vägar och kalla klimat. SKF finansierade satsningen och lät ett vilande dotterbolag ge namn åt bilen: Volvo, latin för ”jag rullar” – ursprungligen ett varumärke för kullager. Aktiebolaget Volvo grundades som bilföretag vid ett SKF-styrelsemöte den 10 augusti 1926.
En förserie på tio provbilar byggdes i Stockholm, där Larson då arbetade. En av dem blev klar på Jakobs namnsdag den 25 juli 1926 och fick smeknamnet ”Jakob” – ett namn som eftervärlden sedan lade på hela modellen, trots att bilens riktiga beteckning alltid var ÖV4. Grundarna sneglade tydligt på USA: precis som T-Forden hämtade ÖV4 mycket från amerikanskt bilbyggande, även om Volvo byggde för hand i stället för på löpande band.
Skärtorsdagen den 14 april 1927
Premiären blev inte helt värdig. När försäljningschefen Hilmer Johansson skulle köra ut den första bilen ur fabriken i Lundby gick den bara bakåt – bakaxelns pinjong hade monterats upp och ned. Felet försenade utrullningen ett dygn, och det officiella datumet justerades till skärtorsdagen den 14 april 1927. Den dagen räknas i dag som Volvos födelsedag som biltillverkare, även om bolaget formellt bildats redan året innan. Den lilla Lundbyfabriken på Hisingen skulle förbli hjärtat i Volvos personbilstillverkning i decennier framåt.
Öppen vagn med fyra cylindrar
ÖV4 stod för ”Öppen Vagn 4 cylindrar”, och namnet beskrev bilen exakt. Under den öppna, femsitsiga karossen satt en fyrcylindrig sidventilsmotor på 1 944 kubik som gav 28 hästkrafter – nog för 90 km/h, även om Volvo rekommenderade 60. Motorn kom från Pentaverken i Skövde, växellådan från Köping och ram och axlar från Bofors. Karossen var plåt spänd över en trästomme av ask och rödbok, och färgen fanns bara i ett utförande: mörkblå med svarta skärmar. De första hundra bilarna hade bromsar enbart på bakhjulen. Samma motor och växellåda låg strax därpå till grund för Volvos första lastbil, LV Serie 1, som kom 1928.
Konstnären som ritade Volvos ansikte
Formen på ÖV4 ritades av konstnären Helmer MasOlle, en känd porträtt- och landskapsmålare med stort bilintresse som bland annat byggt om en fransk Voisin. Hans insats sträckte sig längre än till karossen: MasOlle ritade också om den gamla symbolen för järn – en cirkel med en pil snett uppåt höger – till det märke som ännu i dag pryder varje Volvo. Den diagonala slejfen tvärs över kylaren, ursprungligen tänkt att hålla emblemet på plats, blev med tiden en av bilvärldens mest igenkännbara detaljer. Volvos grafiska identitet föddes alltså tillsammans med Jakob.
Ingen försäljningssuccé – och siffrorna som förvirrar
Trots ett gott mottagande i pressen blev ÖV4 aldrig någon affärsframgång. Den öppna karossen var charmig på sommaren men illa lämpad för svenska vintrar, och kunderna dröjde. Lösningen kom snabbt i form av en täckt systermodell, PV4, byggd enligt den franska Weymann-metoden med konstläder över trästomme – lättare och tystare än tidens skramliga plåtkarosser.
Siffrorna kring modellen förvirrar ofta, eftersom Volvos egna källor tycks säga emot varandra. Så här hänger det ihop: bara omkring 205 bilar byggdes med den öppna touringkarossen. Räknar man in ÖV4:s pick-up- och chassivarianter landar man på cirka 275 – Volvos officiella ÖV4-siffra. Den täckta PV4 stod för merparten, och tillsammans nådde första generationen totalt runt 996 bilar mellan 1927 och 1929. I april 1929 ersattes den av den sexcylindriga PV651. Det verkliga genombrottet för Volvo som volymtillverkare kom först långt senare, med PV444 efter andra världskriget. Men grunden – och det kvalitetstänk som skulle bli Volvos signum – lades med Jakob.
Skrota din uttjänta Volvo i Göteborg
En ÖV4 i original är i dag ett ovärderligt museiföremål – bara ett fåtal finns kvar, och Volvos enda bevarade förseriebil står på Volvo Museum i Göteborg. De allra flesta Volvobilar når dock till slut vägs ände på mer vardagligt vis. När din Volvo är uttjänt ska den lämnas till en auktoriserad bilskrot, så att den avregistreras korrekt hos Transportstyrelsen och du får ett giltigt mottagningsbevis. Som lokal bilskrot i Göteborg – samma stad där Jakob en gång rullade ut – hämtar vi uttjänta Volvobilar i hela regionen och sköter både bärgning och avregistrering åt dig.
Bildkälla: Volvo ÖV4 (1928), foto av Vauxford (Wikimedia Commons), licensierad under CC BY-SA 4.0.
Har du en gammal Volvo som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning