PV 444 räddade Volvo ur en ekonomisk kris på personvagnssektorn och tillverkades både under Assar Gabrielssons och Gunnar Engellaus era. Företagets första bilar lämnade fabriken på Hisingen 1927. Den så kallade Jakob lanserades och skulle tävla med de etablerade märkena från Ford, General Motors, Opel med flera. Introductionen blev svår.
Stora ekonomiska besvär tvingade moderbolaget SKF att agera. En försäljning till Nash var nära att genomföras. Volvos ledning lyckades dock att förhala genomförandet. Kriget med tillhörande bensinbrist förbättrade inte situationen. Företagets lastbilar fick ett bättre mottagande och kunde hålla Volvos produktion igång.
Under 30-talet anställdes ingenjör Pettersson för konstruktion av gengas-aggregat som skulle passa för produkterna. Gengasen, som bestod av kolmonoxid ersatte bensinen och alstrades via ofullständig förbränning av ved. När Pettersson presenterade de färdiga aggregaten i början av 40-talet ombads han att leda ett lag för framtagning av en konkurrenskraftig personbil. Till sin hjälp fick han köpa en bil för att studera tekniken med självbärande kaross. År 1943 presenterades de första prototyperna och 1947 rullade de första serietillverkade PV 444 ut från fabriken.
Den första modellen hade dubbla framrutor samt två små rutor bak. Körvisarna var pilar som fälldes ut från mellanstolpen. På golvet vid sidan av pedalerna fanns en fotmanövrerad kontakt som strålkastarreglage. Bilarna var försedda med värmeaggregat. För att fortare få upp temperaturen fanns en rullgardin framför kylaren. Föraren kunde dra gardinen upp och ner. PV 444 var bakhjulsdriven och hade en 40 hk rak fyrcylindrisk motor med treväxlad låda. Med 1950 års modell ökades motoreffekten och de ömtåliga körvisarna byttes till en gemensam detalj som placerades mitt på taket. Varje år skulle nya årsmodeller komma ut.
Vid varje tillfälle skulle någon yttre detalj ändras så det framgick att ägaren åkte med en ny bil. De första modellerna var också försedda med en dekal i bakrutan med informationen ”En ny Volvo under inkörning”. PV 444 gjorde en dundrande succé, vilket föranledde halvårslånga väntetider. Många kunder köpte därför SAAB, som kunde leverera bilen direkt.
Införandet av methods-time-mesaurment (MTM) revolutionerade monteringen med PV 444
Införandet av methods-time-mesaurment på PV 444 räddade Volvos biltillverkning. Systemet har jämförts med Fords löpande bandeffekt. Istället för tidsstudie med klocka analyserades metoder i rörelser och tillvägagångssätt. I tabeller fanns värden (TMU) för varje tänkbar händelse där 1 sekund var lika med 27,8 TMU. Rationaliseringar innebar minimala avstånd och rörelser och tillföra utrustning så att montörernas båda armar utnyttjades. Resultatet blev 100 % kortare arbetstid på de flesta arbetsplatserna. Metoden ersattes efter ett tiotal år, till MTM2, på grund av negativa ergonomiska effekter.
LÄS MER: Skrota din Volvo bil gratis med hämtning i Göteborg
Årsmodellerna till 1957 innebar att göken på taket försvann omgående. En hel bakruta introducerades, samt att PV 444 lanserades i USA. Med den stora förändringen, som genomfördes till 1958 års modell, ändrades beteckningen till PV 544. En ny standardmotor (B16) lanserades med en fyrväxlad låda Som options fanns en starkare motor med dubbla förgasare. Den utvecklade 90 hk och bedömdes som farlig snabb på de svenska vägarna. Framrutan blev hel och välvd. Ny instrumentbräde med givare och ny inredning fullbordades med uppdatering av det elektriska systemet till 12 volt. Blinkers placerades i kombinationslyktor. Karossen behöll sin form under hela bilens livslängd. Och år 1965 lämnade den sista byggda PV 544 som räddade Volvos personvagnars existens.