Volvo Lastvagnar: Volvo historia

Det var inte personbilarna utan lastbilarna som räddade Volvo under de första åren. Medan bilarna gick med förlust mot etablerade konkurrenter blev företagets första lastbil, LV Serie 1 från 1928, en omedelbar succé – och bar upp hela bolaget.

Lastbilen som räddade Volvo

Volvos historia började 1927 med den öppna personbilen ÖV4 (”Jakob”). Samma chassi och motor användes snart för lättare transporter, och i februari 1928 lämnade den första riktiga lastbilen – LV Serie 1 – fabriken i Göteborg. Den första kunden använde sin lastbil för timmertransporter, och till skillnad från personbilarna blev lastbilen genast en försäljningsframgång. Bilarna gick med förlust ända fram till slutet av 1940-talet och fick bäras upp av den växande lastbilstillverkningen, medan personbilssidan mötte tunga, etablerade konkurrenter som Ford, GM, Fiat, Opel, Renault och Peugeot. Redan i slutet av 1920-talet kom Volvos första sexcylindriga motor, och kompetens hämtades bland annat från Tidaholms Bruk, som byggt svenska lastbilar sedan 1903 men tvingats lägga ned 1933.

Teknisk utveckling och krigsåren

Under 1930-talet utvecklades lastbilarna snabbt, med boggi- och tippvarianter och allt kraftfullare motorer – bland annat en Hesselmanmotor på 120 hästkrafter som visades på bilsalongen i Bryssel 1938. Den ständige svenske konkurrenten var Scania-Vabis. När andra världskriget bröt ut ökade leveranserna till den svenska krigsmakten, och bränslebristen tvingade fram gengasaggregat som drevs på ved. Ett sådant aggregat tog stor plats på lastflaket och måste fyllas på ofta, vilket gjorde transporterna långsammare. Volvo byggde också terräng- och militärfordon under kriget.

Diesel, turbo och Titan

Volvos första dieselmotorer kom i mitten av 1940-talet, och 1950 introducerades en direktinsprutad nioliters dieselmotor som snabbt blev standard. Med den presenterade Volvo de tunga modellerna Titan och Viking i början av 1950-talet, och 1954 kom de frambyggda F-modellerna där motorn placerades under hytten. Samma år togs ett av lastbilshistoriens stora steg: Volvo blev först i världen med att bygga ett turboaggregat litet nog att få plats under huven på en lastbil. I Titan Turbo höjde turbon effekten från 150 till 185 hästkrafter – en sådan framgång att turbomotorer snart spreds till mindre modeller och blev branschstandard. De lättare modellerna Brage, Starke, Raske och Trygge kunde fortfarande fås med bensinmotor.

F88, F89 och vägen ut i världen

Den internationella expansionen tog fart redan på 1950-talet, då Titan började säljas utanför Sverige. 1962 lanserade Volvo tipphytten, och med de frambyggda kraftpaketen F88 (1965) och F89 (1970, med tolvliters motor) blev företaget en global aktör inom tunga lastbilar. Genombrottet befästes med F10/F12-serien 1977, som satte trenden för lastbilsdesign i många år, och 1979 kom Globetrotter-hytten med övernattningsmöjlighet. Förarmiljön förbättrades med spiralfjädrad hytt, motorerna fick laddluftkylning och dubbla framaxlar lades till programmet. Kronan på verket blev sextonlitersmotorn 1987.

Volvo erövrar USA

Det stora steget in på den amerikanska marknaden togs 1981, då Volvo köpte tillgångar ur det konkursdrabbade White Motor Company och bildade Volvo White. Därmed fick Mercedes och Scania en jämbördig konkurrent. 1986 enades Volvo och General Motors om att slå samman sina nordamerikanska tunglastbilsverksamheter, och 1988 bildades Volvo GM Heavy Truck Corporation.

Med det tog Volvo Lastvagnar plats bland världens ledande tillverkare av tunga lastbilar. Positionen stärktes ytterligare 2001, då Volvo köpte Renaults lastbilsverksamhet och blev en av världens största tillverkare av tunga lastbilar – den här gången på Volvos egna villkor, till skillnad från den spruckna personbilsfusionen med Renault 1993.

Läs vidare

• Assar Gabrielsson – grundaren och ÖV4
• Inifrån Volvos fabrik på Hisingen
• Mercedes historia
• Tillbaka till Volvos historia