Få fordon är så folkkära som Volkswagen Transporter, i Sverige känd som folkabussen. Den har rullat sedan 1950 och blivit både arbetshäst, husbil och frihetssymbol. I den här delen av Volkswagens modellprogram genom åren följer vi bussen från en enkel idéskiss till veteranfordon och vardagsskrot.
Ben Pons skiss och idén bakom Typ 2
Idén kom från den nederländske affärsmannen Ben Pon, som 1947 blev generalagent för Volkswagen i Holland och därmed den första att sälja Bubblan utanför Tyskland. När han besökte fabriken såg han enkla interna transportfordon byggda av Typ 1-delar och insåg att man kunde göra något mycket bättre. Hans handritade skiss, daterad den 23 april 1947, finns bevarad än idag.
En första prototyp togs fram 1948, men Bubblans bottenplatta visade sig vara för vek för ändamålet, så en helt ny självbärande kaross fick konstrueras. I vindtunneln i Braunschweig sänktes luftmotståndet betydligt, vilket gjorde den kantiga bussen förvånansvärt aerodynamisk för sin form. Den nya fabriken i efterkrigstidens Wolfsburg, som vi berättar om i artikeln om Volkswagens grundande, gav projektet en plats att växa på.
Generationer T1 till T7
Bussen visades första gången i november 1949, och serietillverkningen startade den 8 mars 1950. Den första generationen, T1 med sin delade vindruta, byggdes fram till 1967 i omkring 1,8 miljoner exemplar. Därefter följde T2 med hel vindruta, och sedan har modellen avlöst sig själv genom generationerna T3, T4, T5, T6 och T7.
Med över 12 miljoner tillverkade exemplar hör Transporter till de mest sålda skåpbilarna i historien, i sällskap av Ford Transit som nått ungefär samma nivå på femton år kortare tid. Genom åren har den marknadsförts under en rad namn, från Transporter och Kombi till det tyska smeknamnet Bulli, som uppstod ur en sammandragning av Bus och Lieferwagen.
Den luftkylda drivlinan
Tekniskt delade folkabussen mycket med Bubblan. T1 hade samma luftkylda boxermotor monterad längst bak, men med lägre slutväxel för att orka med last. Den första motorn gav 25 hk och en toppfart på 80 km/h, och några år senare höjdes effekten till 30 hk.
Omställningen till modern teknik skedde i två steg. Först 1982 fick T3 vattenkylda boxermotorer, i folkmun kallade Wasserboxer – fortfarande liggande längst bak, men nu med kylare. Först med T4 i början av 1990-talet flyttades motorn fram och bilen blev framhjulsdriven, vilket moderniserade både köregenskaper och lastförmåga. Den bakmonterade layouten hade då hållit i över fyrtio år.
Från transportbil till husbil
Folkabussen började som ren skåpbil, men kom snabbt i en mängd utföranden: buss, pickup, dubbelhytt och den påkostade lyxversionen med rad efter rad av takfönster, i Sverige kallad Lyxbussen. Pickupversionen är värd en notering, för den var Volkswagens första – långt före den lilla Caddy och den betydligt senare Amarok. Den breda användbarheten gjorde bussen till en föregångare till dagens flexibla familjebilar.
Redan tidigt började företaget Westfalia bygga om bussen till campingfordon, och därmed grundlades folkabussens rykte som alla husbilars urmoder. Otaliga semesterminnen har skapats i en ombyggd folkabuss, och just campingversionerna hör till de mest eftertraktade bland samlare idag.
Bilen som föregick minivanen
Idén att bygga ett fordon kring människorna ombord snarare än tvärtom var Volkswagens långt innan någon annan tog upp den. När Chrysler 1983 lanserade Dodge Caravan och Plymouth Voyager och därmed skapade den amerikanska minivanklassen, hade folkabussen redan rullat i trettiotre år med samma grundtanke: lågt golv, hög takhöjd, plats för sju.
Skillnaden låg i körupplevelsen. Chryslers minivan byggde på en personbilsplattform och kördes som en bil; folkabussen var en lastbil med fönster. Först 1995, med Sharan, fick Volkswagen en riktig familjebuss byggd på personbilsteknik – och då hade både Chrysler och Renault haft klassen för sig själva i över ett decennium.
Folkabussen och flower power-eran
I USA blev folkabussen själva sinnebilden för 1960- och 70-talens hippierörelse. Den färgglada bussen stod för frihet, resande och en avslappnad livsstil, och blev en symbol för en hel generation. Få fordon har på samma sätt smält samman med en kulturell rörelse.
Den symboliken lever vidare i den eldrivna ID. Buzz, folkabussens moderna arvtagare. Hur Volkswagen gick från luftkylda boxermotorer till batteridrift berättar vi mer om i artikeln om ID-serien.
Folkabussen i svenskt arbetsliv
Till Sverige kom de första folkabussarna hösten 1950, då ett femtiotal exemplar landade i Helsingborg. Här blev bussen en trogen arbetshäst för hantverkare, åkerier och föreningar, samtidigt som den användes flitigt för utflykter och semesterresor. Den robusta och rymliga bussen passade det svenska arbetslivet utmärkt.
Många folkabussar bevaras idag som omhuldade veteranfordon, men de som slitits ut i tjänst når förr eller senare vägs ände. Uttjänta Volkswagenmodeller hämtas, återvinns och avregistreras korrekt hos oss, så att metall och delar tas till vara på ett miljöriktigt sätt. På Bilskrot Göteborg ser vi till att din gamla folkabuss får ett ordnat och miljövänligt slut.
Bildkälla: Wikimedia Commons, foto av Sicnag, licensierat under CC BY 2.0.
Har du en gammal Volkswagen som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning