Volkswagens historia börjar inte med en bil utan med ett politiskt och industriellt projekt i 1930-talets Tyskland. Ambitionen att bygga en folkvagn som vanliga familjer skulle ha råd med ledde 1937 till att ett särskilt bolag bildades, och därmed lades grunden till det som skulle bli en av världens största biltillverkare. I den här delen av vår Volkswagen-historik följer vi tråden från ritbordet i Stuttgart till de första bilarna på svenska vägar.
Idén om en bil för folket
Under mellankrigstiden var bilen i Tyskland fortfarande ett fordon för ett välbärgat fåtal. Tanken på en enkel, billig bil för breda lager av befolkningen fanns hos flera konstruktörer, men det var som statligt styrt projekt idén tog fart. Målet var uttryckligen folkligt: en vagn som en vanlig arbetarfamilj skulle kunna äga, marknadsförd under parollen att varje hygglig tysk skulle få en egen bil.
Bakom retoriken låg också en industriell tävlingsvilja. Tyskland ville utmana USA som bilnation och bygga en modernare och lättare bil än något som dittills setts. Bilen skulle dessutom kosta knappt tusen riksmark, en mycket låg kostnad som skulle visa sig nästan omöjlig att förena med kraven på kvalitet och hållbarhet.
Gezuvor och bolagsbildningen 1937
Den 28 maj 1937 registrerades i Berlin bolaget Gesellschaft zur Vorbereitung des Deutschen Volkswagens, i dagligt tal förkortat Gezuvor. Bolagets uppgift var att planera och tekniskt utveckla den tyska folkvagnen. Finansiär var det nazistiska fackförbundet Deutsche Arbeitsfront, och aktiekapitalet uppgick till 480 000 riksmark. Det är detta datum Volkswagen själva räknar som sin födelse.
Året därpå, den 16 september 1938, bytte bolaget namn till Volkswagenwerk GmbH. Den välkända logotypen med ett V och ett W inuti en cirkel ritades av Franz Xaver Reimspiess, motorkonstruktör hos Porsche. Redan här knöts banden mellan folkvagnsprojektet och den ingenjörsfirma som skulle få en avgörande roll i hela historien.
Ferdinand Porsche och KdF-Wagen
Uppdraget att rita bilen gick till Ferdinand Porsche, som under projektnamnet Typ 60 tog fram den konstruktion som skulle definiera bilen i decennier. Karossens mjuka linjer ritades av Erwin Komenda, och de grundläggande lösningarna stod sig länge: en luftkyld boxermotor monterad längst bak, individuell torsionsfjädring och en självbärande bottenplatta. Kopplingen mellan folkvagnen och Porsches egen verksamhet beskrivs närmare i vår genomgång av Porsches tidiga folkvagnsår.
Vid en propagandafylld ceremoni 1938 döpte Adolf Hitler bilen till KdF-Wagen, efter fritidsorganisationen Kraft durch Freude. Till projektet kopplades ett sparsystem där hundratusentals tyskar betalade in små veckobelopp i förhoppning om att en dag få hämta ut en bil. Hundratusentals sparare, 336 638 personer, anslöt sig, men ingen av dem fick någon bil innan kriget kom emellan.
Fabriken och staden som blev Wolfsburg
Den 26 maj 1938 lades grundstenen till den nya bilfabriken nära byn Fallersleben, åtta mil öster om Hannover. Anläggningen byggdes med Fords stora fabriker i USA som förebild och var tänkt att bli en av världens modernaste. Kring fabriken växte en helt ny stad fram för arbetarna, som först bar namnet Stadt des KdF-Wagens och efter kriget döptes om till Wolfsburg efter ett närbeläget slott.
När andra världskriget bröt ut 1939 hade bara ett fåtal bilar färdigställts. I stället ställdes produktionen om till militära fordon som Kübelwagen och Schwimmwagen, byggda på samma bottenplatta och teknik som folkvagnen. Fabriken kom under krigsåren att i hög grad drivas med tvångsarbete, något som idag utgör en mörk och väldokumenterad del av företagets ursprung.
Krigsåren och nystarten 1945
Kriget slutade för Tysklands del i maj 1945, och fabriken i den sönderbombade staden togs över av brittisk militär. Den brittiske majoren Ivan Hirst drev på återuppbyggnaden, och redan i slutet av samma år rullade de första civila bilarna ut, bara ett femtiotal exemplar den sista veckan i december. KdF-Wagen fick nu sitt bestående namn: Volkswagen, alltså folkvagn.
Folkvagnen blev sinnebilden för Västtysklands återhämtning, och 1949 lämnades företaget formellt över i tyska händer med Heinrich Nordhoff som första chef. På den grunden kunde modellen som senare kallades Bubblan spridas över världen, och idén om enkla, robusta nyttofordon ledde snart vidare till folkabussen. Decennier senare skulle Ferdinand Piëch bygga vidare på arvet och forma Volkswagen till en världskoncern.
Folkvagnen når Sverige
De första folkvagnarna nådde Sverige sommaren 1948, då de levererades till hamnen i Helsingborg och vidare till generalagenten Scania-Vabis i Södertälje. Den luftkylda lilla bilen blev snabbt en av Sveriges mest älskade modeller och en självklar syn på landsväg och i stadstrafik under efterkrigsåren.
Därmed inleddes ett svenskt kapitel som fortsätter än idag, från Bubblans glansdagar till den moderna eran med Golf som under flera år varit en av landets mest sålda bilar. Det folkbilsprojekt som registrerades på ett notariekontor i Berlin 1937 satte spår på svenska vägar i mer än ett halvt sekel.
Folkvagnsprojektet 1937 lade grunden till miljontals bilar, från Bubblan till dagens modeller. Men varje folkvagn når förr eller senare vägs ände. På Bilskrot Göteborg ser vi till att uttjänta Volkswagen hämtas, återvinns och avregistreras korrekt, så att metall och komponenter tas till vara på ett miljöriktigt sätt.
Bildkälla: Wikimedia Commons, foto av Geoff Charles, National Library of Wales, licensierat under CC BY-SA 4.0 (nofollow).
Har du en gammal Volkswagen som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning