Mellan 1999 och 2014 gjorde Audi Le Mans till sitt eget. Tretton totalsegrar på arton starter, och tre gånger skrev märket om vad en tävlingsbil kan drivas av. Den här sidan är en del av Audis motorsporthistoria och följer hela bågen: från R8 via dieselbilen R10 TDI till hybriden R18.
Debuten och R8-eran (1999–2005)
Audi kom till Le Mans 1999 med två olika bilar: den öppna roadstern R8R och coupén R8C. Roadstrarna slutade trea och fyra, och slutsatsen var given – det öppna konceptet bar vidare. Året därpå rullade den nya R8:an ut och vann direkt, med en trippelseger där Frank Biela, Tom Kristensen och Emanuele Pirro tog första platsen. Samma trio vann även 2001 och 2002 och blev därmed de första att dela seger tre år i rad. 2001 debuterade dessutom bränsleinsprutningstekniken FSI i bilen och gick kort därefter vidare till Audis vägbilar. Efter ett avbrott 2003, då koncernsyskonet Bentley vann, tog privatteam hem ytterligare två segrar med R8:an 2004 och 2005. Totalt vann bilen 63 av 79 lopp – en av de mest framgångsrika sportvagnarna genom tiderna.
Dieselrevolutionen – R10 TDI (2006–2008)
2006 gjorde Audi något ingen räknat med: man ställde upp med en dieselbil. R10 TDI hade en 5,5-liters V12 med över 650 hästkrafter och ett vridmoment som gjorde den snabb ut ur kurvorna, samtidigt som den drack betydligt mindre än bensinkonkurrenterna. Motorn var dessutom närmast ljudlös – Allan McNish beskrev att vindbruset i hög fart översteg motorljudet. I juni 2006 vann Frank Biela, Emanuele Pirro och Marco Werner loppet på rekordartade 380 varv, och därmed blev R10 TDI den första dieselbilen någonsin att vinna Le Mans. Segern upprepades 2007 och 2008, den senare efter en hård strid med Peugeot. Tekniken kom direkt ur Audis arbete med TDI-motorer för vanliga vägbilar.
Distansrekordet – R15 TDI (2010)
Efterträdaren R15 TDI bytte ned till en V10 och fick turbo med variabel turbingeometri. 2010 gjorde bilen något som står sig än i dag: Timo Bernhard, Romain Dumas och Mike Rockenfeller körde 397 varv och 5 410,7 kilometer på ett dygn, och slog därmed ett distansrekord som stått sig i 39 år. Rockenfeller körde under samma period parallella program i både Le Mans och DTM, där han blev mästare 2013.
Hybriden – R18 (2011–2014)
Nya regler tvingade ned motorvolymen från 5,5 till 3,7 liter, och Audi svarade med den täckta R18 TDI och en kompakt V6. Den vann på första försöket 2011 – märkets tionde Le Mans-seger. Året därpå kom nästa milstolpe. R18 e-tron quattro lät dieselmotorn driva bakhjulen medan ett hybridsystem på framaxeln återvann bromsenergi och gav kraft till framhjulen – i praktiken en tävlingsversion av fyrhjulsdriften. Bilen blev 2012 den första hybriden att vinna Le Mans, och vann även 2013 och 2014. Den sista av dem var snabbare än föregångaren men förbrukade 22 procent mindre bränsle.
Arvet efter tretton segrar
Audi avslutade sitt sportvagnsprogram efter 2016 och lämnade Le Mans med tretton totalsegrar – näst flest genom tiderna, efter Porsche. Bland rivalerna genom åren fanns Toyota, som tog över stafettpinnen efter Audis sorti, och längre tillbaka udda utmanare som Mazdas rotarydrivna 787B. Den danske föraren Tom Kristensen fick smeknamnet “Mr Le Mans” och har rekordet med nio segrar totalt, varav sju kom bakom ratten på en Audi.
Röda tråden genom hela eran var effektivitet: att komma längre på mindre. Samma tänkande låg bakom Audis beslut att gå in i Formel 1 från 2026, när även den sporten lade om mot mer elektrifiering och hållbara bränslen.
Bild: Audi R10 TDI på Audi Forum i Neckarsulm. Foto: Joachim Köhler, licensierad under CC BY 3.0 via Wikimedia Commons.
Har du en gammal Audi som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning