Ingen enskild racerbil har haft större betydelse för Formel 1:s tekniska utveckling än Lotus 49. Den introducerade den motor som skulle dominera sporten i mer än ett decennium, och den gjorde det med seger redan i sitt första lopp. I vår genomgång av Lotus i motorsport markerar 49:an starten på den moderna Formel 1-eran.
Bilen ritades av Colin Chapman och Maurice Philippe inför säsongen 1967 och byggdes helt kring en ny motor: Ford Cosworth DFV. Det var Chapman själv som övertalat Ford att finansiera bygget – ett beslut som skulle förändra hela Formel 1.
En motor som bar bilen
Det geniala låg i hur motorn användes. I stället för att bara driva bilen skruvades DFV:n fast som en bärande del av chassit, direkt i monocoquen med bara fyra bultar, och tog upp både växellåda och bakre hjulupphängning. Lösningen sparade vikt och låg helt i linje med Chapmans “add lightness”-tänk, som han redan förfinat i föregångaren Lotus 25 och i erfarenheterna från Indianapolis-vinsten 1965. Motorn var en 90-graders V8 på runt 400 hk – mindre stark än Ferraris tolvcylindriga, men lättare och snålare.
Seger på debuten 1967
Premiären skedde vid Nederländernas Grand Prix på Zandvoort den 4 juni 1967. Graham Hill tog pole position men bröt tidigt när DFV:n svek. Då tog Jim Clark över, satte snabbaste varv och vann överlägset – en historisk seger på allra första försöket för både bil och motor. Clark vann ytterligare tre lopp under året, men motorns barnsjukdomar kostade honom titeln.
Vingar och Gold Leaf
Under 1968 utvecklades bilen till 49B och blev en teknisk och kommersiell pionjär. Lotus var bland de första att montera vingar för att skapa marktryck – till en början höga, fristående vingar i den rena luften ovanför bilen, tills upprepade haverier fick dem förbjudna och vingarna i stället fästes på karossen. Samtidigt byttes den brittiska racinggröna färgen mot den röd-vit-guldiga Gold Leaf-dekoren, en av de första stora sponsordekorerna i Formel 1.
1968 – Graham Hills triumf i sorg
Säsongen 1968 blev både stallets mörkaste och en av dess finaste. I april omkom Jim Clark i ett formel 2-lopp, en förlust som drabbade Chapman och hela Lotus djupt. Mitt i sorgen klev Graham Hill fram som ledare, vann i Monaco, Spanien och Mexiko och tog förartiteln – samtidigt som han förde Lotus till konstruktörsmästerskapet. Clarks allra sista karriärseger hade kommit i just en Lotus 49.
Arvet efter Lotus 49
49:an fortsatte tävla ända in i 1970, då Jochen Rindt tog flera segrar innan han bytte till efterträdaren Lotus 72. Bara ett fåtal exemplar byggdes, men bilen hann vinna tolv VM-lopp, och DFV-motorn den introducerade blev den mest framgångsrika i sportens historia. Hela stallets storhetstid tecknar vi i översikten Lotus i Formel 1.
Bildkälla: Lotus 49, foto av Calreyn88 via Wikimedia Commons, tillgängliggjord under CC BY-SA 4.0.
Har du en gammal Lotus som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning