Den 31 maj 1965 vann Lotus ett av sina viktigaste lopp utanför Formel 1 – och förändrade amerikansk racing för alltid. Det var dagen då europeisk Formel 1-teknik erövrade den legendariska ovalen i Indianapolis. I vår genomgång av Lotus i motorsport står triumfen som en av stallets mest inflytelserika segrar.
Jim Clark vann Indianapolis 500 i en Lotus 38, byggd av Colin Chapman. Det var den första bakmotorbilen (rätteligen mittmotor) någonsin att vinna loppet – och efter Clarks seger vann aldrig en traditionell frontmotor-roadster på Indy igen.
Vägen till 1965
Bakgrunden var en allians som föraren Dan Gurney knöt ihop 1962: han övertygade Chapman om att en lätt, mittmotordriven Formel 1-bil kunde slå de tunga amerikanska roadstrarna, och kopplade samman Team Lotus med Ford Motor Company. Vägen dit var dock törnig. 1963 slutade Clark tvåa efter Parnelli Jones i ett omdiskuterat lopp, och 1964 tvingades han ur tävlingen av däck- och fjädringsskador. Tredje gången blev det gillt.
Loppet
Väl på plats 1965 var det ingen match. Från start tog Clark kommandot och ledde 190 av 200 varv – han släppte bara ledningen kortvarigt till polesittaren A.J. Foyt. Clark vann med snitthastigheten 242,506 km/h, första gången Indianapolis 500 avgjordes snabbare än 240 km/h, och en ung Mario Andretti utsågs till Rookie of the Year. För Clark blev 1965 ett magiskt år: samma säsong tog han sitt andra Formel 1-mästerskap i Lotus 25 och dess efterträdare.
Ford-motorn som tredubblade effekten
Hjärtat i bilen var en Ford-V8 som konstruerats om från grunden. Med utgångspunkt i den serietillverkade Fairlane-motorn bytte ingenjörerna till lättare material, höjde kompressionen och ersatte stötstängerna med dubbla överliggande kamaxlar – en så kallad quad-cam-V8. Effekten tredubblades till runt 495 hk, och den alkoholdrivna motorn satt i en bil som vägde bara 612 kg. Segern stärkte dessutom Fords motorsportsatsning – bara två år senare gav samma allians Formel 1 sin mest framgångsrika motor, Ford Cosworth DFV.
Bakmotorrevolutionen
Segern blev en vattendelare. Den lätta, mittmotordrivna konstruktionen gjorde de amerikanska roadstrarna omoderna över en natt, och inom några år hade rivalerna kopierat konceptet. Designelement från 38:an arbetades dessutom in i den kommande Lotus 49, och Clarks Ford-seger stärkte Chapmans hand när han övertygade Ford att finansiera just den bilens motor. Hela stallets storhetstid tecknar vi i översikten Lotus i Formel 1.
Har du en gammal Lotus som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtningBildkälla: Lotus 38 vid Goodwood 2010, foto av ian mcwilliams via Wikimedia Commons, tillgängliggjord under CC BY 2.0.