BMW i BTCC och WTCC – brittisk och internationell touringkung

Om Grand Prix och DTM är BMW:s mest kända tävlingskapitel, är standardvagnsracing det mest framgångsrika av alla. Ingenstans syns det tydligare än i brittiska BTCC och i världsmästerskapet WTCC, där BMW under decennier har radat upp titlar. Den här sidan ingår i vår översikt över BMW:s tävlingsarv. Medan DTM var slagfältet på hemmaplan i Tyskland, blev Storbritannien och världen BMW:s andra stora scen.

BTCC: M3:an och Super Touring-guldåldern

BMW:s brittiska racinghistoria går långt tillbaka – redan 1973 tog en 3.0 CSL “Batmobile” märkets första seger i det som då hette British Saloon Car Championship. Men det stora genombrottet kom på 1980-talet. Under Grupp A-reglerna, där bilar i olika klasser tävlade om samma titel, dominerade E30 M3 sin klass så till den grad att BMW-handlaren Frank Sytner tog hela mästerskapet 1988 – trots att Fords Sierra RS500 Cosworth vann de flesta loppen rakt av.

När BTCC 1991 gjordes om till en enda klass för tvålitersbilar exploderade BMW:s framgångar. Will Hoy tog titeln 1991 i en M3, och när 3-serien i form av den nätta E36 318is tog över fortsatte segertåget: Tim Harvey vann 1992 och “Smokin'” Jo Winkelhock 1993, den sistnämnde för det legendariska Schnitzer-teamet. Tre raka titlar 1991–1993 gjorde BMW till BTCC:s dominerande kraft.

Guldålder med ett pris

Super Touring-eran på 1990-talet räknas som brittisk touringracings guldålder – tät, spektakulär och fylld av fabriksteam, och BMW:s tvålitersbilar vann även i Frankrike, Tyskland, Italien och Australien. Men eran blev också ökänt dyr, och när kostnaderna skenade valde BMW att dra sitt fabriksteam efter 1996. Under nästan ett decennium fanns därefter ingen fabriks-BMW i BTCC.

Comebacken och Turkingtons fyra titlar

Comebacken kom 2007, då kundteamet West Surrey Racing rullade ut den bakhjulsdrivna 320si. Och det var här en förare skrev in sig i BTCC-historien: nordirländaren Colin Turkington. Han tog sin första titel 2009 i en 320si och sedan tre till – 2014 och 2018 i den kompakta 1-serien (125i M Sport) och 2019 i en 330i. Fyra BTCC-titlar gör honom till BMW:s mest framgångsrika förare i serien – men det är värt att notera att det mesta av det jobbet utförts av ett privatstall, inte av BMW:s fabriksteam.

WTCC och ETCC – BMW på världsscenen

Internationellt var BMW minst lika starkt. Redan 1987 vann Roberto Ravaglia det allra första – och länge enda – världsmästerskapet för standardvagnar, i just en E30 M3 och med en enda poängs marginal över Ford. När VM-serien återuppstod 2005 var det åter en BMW som tog täten. Britten Andy Priaulx vann först Europamästerskapet 2004 i en E46 320i – med dess karakteristiska raka sexcylindriga motor – och sedan tre raka VM-titlar 2005, 2006 och 2007, nu med den fyrcylindriga E90 320si. Alla tre avgjordes på gatbanan i Macau, och 2006 med blott en poäng. Fyra internationella titlar i följd var ett rekord ingen touringförare nått tidigare.

Baksidan och slutsumman

Sedan vände det även här. Från 2008 kördes BMW om av SEAT:s snabba dieslar och därefter av Chevrolet, och efter 2010 lade BMW ned sitt fabriks-WTCC och lämnade fältet åt privatstall. De bakhjulsdrivna bilarna belastades dessutom ofta med extra vikt och rullande starter sedan rivalerna klagat på deras traktionsövertag. Men slutsumman är ändå entydig: standardvagnsracing är den gren där BMW vunnit allra mest – ett tjugotal Europamästerskap och det första världsmästerskapet – vilket gör den till märkets mest framgångsrika tävlingsgren av alla.

Racerversionerna av dessa BMW:er nådde förstås aldrig en bilskrot, men de vanliga 3- och 1-seriebilar de bygger på gör det förr eller senare. När din bil nått vägs ände hämtar vi den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt hos Transportstyrelsen, så att du får ett giltigt mottagningsbevis.

Bildkälla: Andy Priaulx i BMW 320si WTCC, foto av Morio (Wikimedia Commons), licensierad under CC BY-SA 3.0.