Volkswagen Typ 3, i Sverige såld som VW 1500 och senare VW 1600, var märkets första försök att bygga något större än Bubblan. Den blev aldrig någon ikon, men gav bilvärlden en teknik som i dag sitter i varenda bensinbil på jorden – och som Volkswagen egentligen inte ville ha. I den här delen av Volkswagens modellprogram genom åren följer vi bilen från premiären 1961 till rollen som Passats föregångare.
Steget upp från Bubblan
När Typ 3 visades på bilsalongen i Frankfurt i september 1961 var det Volkswagens första riktiga breddning av programmet. Bubblan och folkabussen hade byggt företaget, men båda var i grunden samma bil, och Volkswagen behövde något större till de familjer som vuxit ur Typ 1.
Ambitionen var samtidigt försiktig. Typ 3 behöll allt som gjorde en Volkswagen till en Volkswagen: luftkyld boxermotor, motorn baktill, drivning på bakhjulen. Den var en modernare Bubbla snarare än en ny konstruktion – och det skulle visa sig vara både dess styrka och dess begränsning.
Pannkaksmotorn och bagage i båda ändar
Det tekniska greppet var att lägga boxermotorn ned. Genom att flytta kylfläkten och pressa ihop bygghöjden fick Volkswagen in motorn under ett plant lastgolv, och bilen kunde därmed erbjuda bagageutrymme i båda ändarna – ovanligt för en bakmotorbil. Konstruktionen kallades Flachmotor, i folkmun pannkaksmotorn.
Underredet moderniserades efter hand. Den ursprungliga pendelbakaxeln, samma grundkonstruktion som gav Bubblan dess speciella uppträdande i kurvor, byttes mot en snedlänkaxel. Enligt Volkswagen själva gjorde det Typ 3 till en av de bäst körande bilarna i den europeiska mellanklassen. Motorn växte samtidigt från 1,5 till 1,6 liter, inte för att ge mer effekt – de 54 hästkrafterna var desamma – utan för att bli mindre ansträngd, så att vanlig bensin räckte.
Notchback, Variant och den svala fastbacken
Programmet växte snabbt. Vid premiären fanns sedanen med klassisk trevolymskaross, i efterhand kallad Notchback, tillsammans med en coupé. Året därpå kom kombin Variant, i USA såld som Squareback, och 1965 fastbacken 1600 TL. Under 1964 såldes 122 000 Typ 3.
TL:en fick ett svalt mottagande, och Volkswagen är i dag öppna med det: både köpare och press var återhållsamma. Bagageutrymmet på 250 liter nåddes genom en liten lucka, och bakrutan gick inte att öppna. Det var i stället Variant som blev programmets ryggrad – en praktisk kombi i en storlek som passade familjer.
Insprutningen som USA tvingade fram
Den 14 september 1967 avtäckte Bosch ett elektroniskt bränsleinsprutningssystem kallat Jetronic på bilsalongen i Frankfurt. Bilen som bar det var en Volkswagen 1600. Men initiativet kom inte från Wolfsburg – det kom från Kalifornien.
Bosch är rättframma om varför. Typ 3 hade samma boxermotor som Bubblan men med större slagvolym, och med förgasare gick de nya gränsvärdena i Clean Air Act inte att klara. Utan insprutning hade bilen helt enkelt inte godkänts av de amerikanska myndigheterna, och USA var Volkswagens största exportmarknad. Där blev systemet standard från 1968. I Tyskland kom det i juni samma år som tillval för 600 mark – ungefär en tiondel av bilens pris – och det gav inte en enda hästkraft extra. Nästan ingen beställde det, trots att recensenterna var översvallande.
Typ 3 kallas ofta världens första bil med elektronisk bränsleinsprutning. Riktigt så var det inte. Bendix Electrojector satt redan i 1958 års Chrysler-modeller men lades ned för att den var opålitlig, och Bosch byggde sin D-Jetronic på Bendix patent under licens. Typ 3 var den första bilen där tekniken höll. Kapplöpningen mot utsläppen fortsatte sedan med katalysatorn och den blyfria bensinen och, från svenskt håll, lambdasonden 1976.
Typ 34 – den andra Karmann Ghia
Vid sidan av sedanerna byggdes en coupé med kaross från Karmann i Osnabrück: Typ 34, ibland kallad den store Karmann. Den ska inte förväxlas med den betydligt vanligare Typ 14, som vilade på Bubblans grund. Typ 34 var den dyraste bilen i hela Volkswagens program, byggdes bara mellan 1961 och 1969 och nådde en bråkdel av Typ 14:s upplaga. Båda bilarna reder vi ut på sidan om Karmann Ghia.
Typ 3 på svenska vägar
Till Sverige kom Typ 3 tidigt. Svenska försäljningsbroschyrer för VW 1500 finns bevarade från oktober 1961, samma höst som bilen premiärvisades i Frankfurt. Konkurrensen var däremot hårdare här än i Tyskland: Volvo Amazon hade sedan 1956 varit den familjebil många svenskar valde, och att sälja en tysk bakmotorbil mot ett hemmalag var inget enkelt uppdrag.
Den luftkylda konstruktionen hade samtidigt konkreta fördelar i svenskt klimat. Utan kylare och kylvatten fanns ingenting som kunde frysa sönder, och samma egenskap som gjort Bubblan omtyckt i norra Sverige gällde även dess större syskon.
Vägen fram till Passat
Typ 3 tillverkades till 1973 och nådde 2 542 382 exemplar, byggda i Wolfsburg och Emden men också i Brasilien, Australien och Sydafrika. En betydande siffra – men ingenting mot Bubblans tjugoen och en halv miljon. Efterträdaren blev Passat, och det var där Volkswagen äntligen tog steget fullt ut: motorn fram, vattenkyld, drivning på framhjulen. Allt det Typ 3 inte hade vågat.
Sett i backspegeln är Typ 3 bilen som visar hur svårt Volkswagen hade att lämna sitt eget recept. Den moderniserade folkbilen i varje detalj utom den avgörande. Ändå var det den – inte någon av de mer berömda modellerna – som först bar den elektroniska motorstyrning som hela bilindustrin sedan byggde vidare på.
En Typ 3 är i dag oftast ett renoveringsprojekt snarare än en vardagsbil, men förr eller senare når även en veteranbil vägs ände. Uttjänta Volkswagenmodeller hämtas, återvinns och avregistreras korrekt hos oss, så att metall och delar tas till vara på ett miljöriktigt sätt. På Bilskrot Göteborg ser vi till att din gamla Volkswagen får ett ordnat och miljövänligt slut.
Bildkälla: Wikimedia Commons, foto av OSX. Allmän egendom (public domain).
Har du en gammal Volkswagen som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning