Historien om Škoda börjar inte med en bil utan med ett par cyklar och två målmedvetna män i den böhmiska staden Mladá Boleslav. När mekanikern Václav Laurin och bokhandlaren Václav Klement gick samman 1895 lade de grunden till det som idag är en av världens äldsta ännu verksamma biltillverkare. Den här artikeln är en del av vår Škodas historia och följer pionjärföretaget Laurin och Klement från Slavia-cyklar och motorcyklar till den första bilen och fusionen 1925.
Två Václav möts i Mladá Boleslav 1895
Václav Laurin (1865–1930) var utbildad låssmed och mekaniker, med ett tekniskt sinne och erfarenhet av att bygga maskiner. Václav Klement (1868–1938) var bokhandlare i Mladá Boleslav, en skicklig affärsman helt utan teknisk bakgrund. Tillsammans förenade de exakt det som krävdes: Laurins ingenjörskunnande och Klements handlag med kunder och marknad.
Enligt den ofta återgivna anekdoten ledde Klements irritation över en trasig tysk cykel – och ett nonchalant svar från tillverkaren – till beslutet att i stället bygga bättre cyklar själva. 1895 grundade de sitt företag och började reparera och tillverka cyklar i en liten verkstad. Du kan läsa mer om grundarna på sidorna om Václav Laurin och Václav Klement.
Slavia – cyklarna som blev startskottet
De första egna cyklarna fick namnet Slavia. Idén var enkel men ambitiös: cyklar byggda av bästa tillgängliga material, men ändå prisvärda för vanliga människor. Konceptet slog an. Redan året efter starten hade verkstaden vuxit till ett tjugotal anställda som tillverkade flera olika modeller, från herr- och damcyklar till tandem och trehjulingar för gods- och persontransport.
Slavia-namnet blev en symbol för tjeckisk ingenjörsstolthet i en tid då Böhmen var ett av industricentrumen i kejsardömet Österrike-Ungern. Cykeltillverkningen gav företaget kapital, ett gott rykte och en kundbas att bygga vidare på – grunden som gjorde nästa steg möjligt.
1899: motorcyklarna och steget från cykel till motor
Steget från cykel till motorcykel kom den 18 november 1899, då Laurin och Klement presenterade sina första motorcyklar under Slavia-namnet. En av Laurins viktigaste innovationer var att placera motorn lågt i ramen i stället för vid styret. Det gav bättre stabilitet och enklare körning – en lösning som senare blev världsstandard.
Motorcyklarna blev snabbt en framgång, både på hemmamarknaden och på export till bland annat Tyskland och Storbritannien. Tävlingsframgångar byggde varumärket: redan vid tävlingsdebuten i loppet Paris–Berlin 1901 kom en motorcykel från Mladá Boleslav först i mål, och i Paris–Wien 1902 fullföljde märkets motorcyklar det krävande loppet utan haveri. Företaget räknas som Centraleuropas första motorcykelfabrik, och kring 1903 tillverkades omkring 2 000 motorcyklar per år.
Voiturette A 1905 – den första bilen från Mladá Boleslav
Mot slutet av 1905 tog Laurin och Klement steget in i bilvärlden med Voiturette A – den första bilen byggd i Mladá Boleslav. En förhandstitt publicerades i den wienska tidskriften Allgemeine Automobil-Zeitung den 29 oktober 1905, bilen godkändes för väg den 18 januari 1906 och visades för publik på bilsalongen i Prag i april samma år.
Tekniskt var Voiturette A en lätt och vändbar tvåsitsig vagn. Den vattenkylda tvåcylindriga V-motorn på drygt 1 000 cm³ gav 7 hk (cirka 5 kW), och den 465 kg lätta bilen nådde omkring 40 km/h. Med en treväxlad växellåda och kraftöverföring via kardanaxel till bakhjulen var den både enkel att köra och pålitlig för sin tid. Totalt byggdes 44 exemplar, som såldes för 3 600 kronor styck.
Voiturette A blev språngbrädan för en snabb expansion. Mellan 1906 och 1914 mångdubblades bilförsäljningen, och Laurin och Klement växte till den största biltillverkaren i Österrike-Ungern. Inom voiturette-segmentet var dominansen närmast total: 1908 kom mer än 90 procent av alla nya bilar i den klassen från Mladá Boleslav.
Vägen mot fusionen med Škodaverken 1925
1907 ombildades företaget till aktiebolag och noterades på börsen, samtidigt som motorcykeltillverkningen lades ned till förmån för bilarna. Klement insåg tidigt att framtiden låg i serietillverkning och storskalig produktion – något som krävde mer kapital och industriell muskelkraft än grundarna själva kunde mobilisera.
Lösningen blev en sammanslagning. Den 27 juni 1925 gick Laurin och Klement samman med Škodaverken i Plzeň, den stora industrikoncern som byggts upp kring Emil Škoda. Bilarna såldes först under namnet Laurin och Klement–Škoda och därefter enbart som Škoda. Václav Laurin stannade kvar som teknisk direktör fram till sin död 1930. Hur märket utvecklades vidare – och så småningom togs upp i Volkswagen-koncernen – beskrivs på sidan om Volkswagen-eran.
En historisk kuriositet binder samman regionen med koncernhistorien i stort: Ferdinand Porsche, mannen bakom flera av epokens mest kända konstruktioner, föddes i Liberec i norra Böhmen, bara några mil från Mladá Boleslav. Hans väg korsade senare Auto Union och silverpilarnas era inom det som idag är Volkswagen-familjen.
Från pionjärbil till skrot – Škodas ursprung i Göteborg
Från en handbyggd Voiturette 1905 till dagens elbilar har Škoda kommit oändligt långt – men varje bil når till slut vägs ände. När din Škoda är uttjänt ser vi på Bilskrot Göteborg till att den tas om hand på rätt sätt: hämtas, skrotas och avregistreras enligt gällande miljökrav, så att metall och material återvinns i stället för att gå förlorade. Det är på sätt och vis samma tanke om resurssnålhet och hållbart byggande som Laurin och Klement en gång grundade sitt företag på.
Bildkälla: Wikimedia Commons, foto av Rainerhaufe, licensierat under CC BY-SA 4.0.
Har du en gammal Škoda som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning