Carl Hahn

När Carl Hahn i början av 1980-talet drev igenom att Volkswagen skulle satsa på Kina skakade många på huvudet. Marknaden ansågs ointressant och satsningen dömdes ut, ända upp i politiken. Fyra decennier senare är Kina koncernens viktigaste enskilda marknad. Den här delen av Volkswagens historia handlar om mannen som förvandlade en europeisk folkbilsfabrikant till en global flermärkeskoncern, och vars djärvaste vad blev företagets största framgång.

Bilen låg i vaggan

Carl Horst Hahn föddes 1926 i Chemnitz. Bilen fanns i familjen från början: hans far var försäljningsdirektör på motortillverkaren DKW och var med och grundade Auto Union 1932, den konstellation som senare blev Audi. Hahn själv valde en annan väg in i branschen och doktorerade i nationalekonomi i schweiziska Bern. Efter en tid vid OECD i Paris kom han 1954 till Volkswagen som assistent till den legendariske chefen Heinrich Nordhoff.

Bubblan i Amerika

Hahns stora genombrott kom i USA. Mellan 1959 och 1964 ledde han Volkswagen of America och gjorde Bubblan till en amerikansk succé, inte minst genom de numera klassiska reklamkampanjerna med budskap som “Think Small”. Framgången förde honom 1964, bara 38 år gammal, in i koncernledningen med ansvar för försäljningen. Samma år köpte Volkswagen Auto Union, och Hahn var pådrivande i den tvåmärkesstrategi som gjorde Audi till ett eget premiummärke. År 1972 lämnade han dock företaget efter en konflikt med den dåvarande koncernchefen Rudolf Leiding och blev i stället chef för däckföretaget Continental.

Återkomsten och Kina-vadet

Lika oväntat som han lämnat Wolfsburg återvände Hahn 1982, nu som koncernchef. Det var i den rollen han fattade sitt livs viktigaste beslut. Medan konkurrenterna såg Kina som en fattig och hopplös marknad satsade Hahn tidigt och hårt på att etablera tillverkning där. “Till vår lycka var det nästan ingen som var intresserad av att gå dit då”, konstaterade han långt senare. 1984 grundades samriskbolaget Shanghai Volkswagen, och modellen Santana blev startskottet för ett äventyr som skulle betala sig långt bortom vad någon kunnat ana. Kina växte till Volkswagens allra största marknad och blev själva grunden för att bolaget kunde bli en världskoncern.

Ett imperium av märken

Kina var inte allt. Under Hahns tid köpte Volkswagen spanska SEAT 1986 och tjeckiska Škoda 1991, som blev koncernens fjärde märke vid sidan av VW, Audi och SEAT. Efter murens fall drev han också igenom en helt ny fabrik i Mosel utanför Zwickau i forna Östtyskland, ett hjärteprojekt för den sachsiskfödde chefen. Koncernens produktion steg från två miljoner bilar 1982 till tre och en halv miljoner ett decennium senare, och Volkswagen blev Europas största biltillverkare. Hahn räknas också som en av fäderna till “Generation Golf”, eftersom Golf under 1980-talet växte till företagets självklara ryggrad.

Allt gick dock inte spikrakt. Trots Hahns egen bakgrund som USA-säljare föll Volkswagens amerikanska försäljning kraftigt under hans ordförandeskap, från drygt 170 000 bilar 1982 till knappt 76 000 år 1992, i hårdnande konkurrens från japanska och amerikanska tillverkare. Medan den gamla exportmarknaden vek var det i stället i öst, i Kina och det forna östblocket, som hans verkliga arv byggdes.

Arvet

Vid årsskiftet 1992 lämnade Carl Hahn över koncernchefsposten till Ferdinand Piëch och gick över till tillsynsrådet, där han satt kvar till 1997. Han förblev knuten till Volkswagen och Wolfsburg livet ut och gick bort 2023, 96 år gammal. Den 1 juli 2026 skulle han ha fyllt hundra år. Hans historia fångar Volkswagens röda tråd på sitt eget sätt: precis som så mycket annat i företagets utveckling byggdes den största framgången på ett vågspel som ingen hade planerat och få trott på. Kina-vadet, som avfärdades i sin samtid, blev till slut det som räddade och formade hela koncernens framtid.

De Volkswagen som Hahn en gång byggde en världsindustri kring rullar än i dag, men når till slut vägs ände. När din gamla Volkswagen är uttjänt hämtar vi på Bilskrot Göteborg den i hela Göteborgsområdet och ser till att den återvinns och avregistreras korrekt hos Transportstyrelsen.

Bildkälla: foto av Sandro Schmalfuß (Wikimedia Commons), licensierat under CC BY-SA 4.0.