Den mest kända frasen i Audis historia handlar inte om en Audi. När orden Vorsprung durch Technik användes för första gången i en annons i januari 1971 var bilen på bilden en NSU Ro 80 – en sedan från Neckarsulm vars teknik just höll på att knäcka sin egen tillverkare. Fusionen 1969 gav Audi en andra fabrik, ett tekniskt arv och ett motto. Priset betalade NSU.
Stickmaskiner, cyklar och världens största motorcykelfabrik
NSU började inte med bilar och inte ens med fordon. Företaget grundades 1873 av Christian Schmidt som en verkstad för stickmaskiner i Riedlingen vid Donau, och flyttade 1880 till staden Neckarsulm – därav namnet, som helt enkelt är en förkortning av orten. Cykeltillverkningen inleddes kring sekelskiftet, motorcyklarna följde, och efter andra världskriget, då fabriken tillverkat militärfordon och slagits i spillror, byggdes verksamheten upp igen kring modeller som Fox och Max. Framgången var enorm: 1955 var NSU världens största motorcykeltillverkare, och mopeden Quickly byggdes i över en miljon exemplar.
Bilarna kom först 1957, med den luftkylda Prinz. Det var en småbilstillverkare av modest storlek som några år senare skulle satsa allt på den mest ambitiösa motorkonstruktionen i europeisk efterkrigshistoria.
Wankelmotorn – trettio år från idé till gata
Tanken på en förbränningsmotor där kolven roterar i stället för att gå upp och ned hade Felix Wankel burit på sedan slutet av 1920-talet. NSU finansierade hans arbete, och vägen var lång: grundformen ritades i mars 1954, och först 1957 gick rotationsmotorn för egen maskin i en provbänk i Neckarsulm. Fördelarna var uppenbara. Motorn var kompakt, lätt, nästan vibrationsfri och kunde varva högt utan de rörliga massor som begränsar en kolvmotor.
År 1964 kom NSU Wankel Spider, världens första serietillverkade bil med rotationsmotor. Den byggdes i knappt 2 400 exemplar och var i praktiken ett rullande utvecklingsprojekt. Det var nästa steg som skulle avgöra företagets öde.
Ro 80 – framtiden anlände 1967
På bilsalongen i Frankfurt 1967 visade NSU något som ingen väntat sig av en småbilstillverkare: en stor, teknikspäckad sedan i mellanklassens toppskikt. Ro 80 hade en tvårotors Wankelmotor på knappt en liter som gav omkring 115 hästkrafter, framhjulsdrift, halvautomatisk växellåda med vakuumstyrd koppling, individuell hjulupphängning och skivbromsar runt om – utrustning som annars fanns på betydligt dyrare sport- och lyxbilar. Claus Luthes kilformade kaross hade ett luftmotstånd på 0,355, ett värde som konkurrenterna inte skulle nå på över ett decennium, och den såg så modern ut att den fortfarande gjorde det när tillverkningen lades ned tio år senare.
Motorpressen var hänförd. Ro 80 utsågs till Årets bil 1968 och blev därmed den första tyska bil som fick utmärkelsen. Brittiska Motor gick så långt som att antyda att den kunde vara årtiondets bil, inte årets.
Tätningarna, ryktet och räkningen
Felet satt i tätningslisterna vid rotorns tre spetsar. Listen bestod av tre delar i samma material, och mittsektionen slets snabbare vid kallstart än de yttre. När mitten var borta destabiliserades resten och förbränningsgaser läckte förbi. Följden blev tappad kompression, startsvårigheter, hög olje- och bränsleförbrukning och till slut motorhaveri. Enstaka bilar behövde ny motor efter 2 400 mil. NSU tog kostnaden på en garanti som lämnades utan diskussion – och verkstäder som inte förstod den nya tekniken bytte motorer även vid små fel.
Här ligger historiens verkliga ironi, och den delen glöms nästan alltid bort. Problemet blev löst. Tätningslistens mittsektion konstruerades om i ett betydligt slitstarkare material, och från januari 1970 var felet ur världen. Ro 80 gick sedan i produktion i ytterligare sju år utan det. Men då hade två produktionsår redan hunnit passera, ryktet var förstört, och ingen omkonstruktion i världen kunde ta tillbaka det. Även törstanklagelsen tål en nyansering: omkring 17 liter per hundra kilometer var inget avvikande för klassen i samtida jämförelsetester. Det blev ett problem först när oljekrisen 1973 gjorde bränsle till en fråga om pengar.
Räkningen var ändå betald. Utvecklingskostnaden för Wankelmotorn hade varit orimligt hög för ett företag av NSU:s storlek, garantiåtagandena kom ovanpå, och den finansiella självständigheten var borta.
Vad Volkswagen egentligen var ute efter
Det är lätt att anta att Volkswagen köpte NSU för Wankelmotorns skull. Det stämmer inte. Koncernen hade ett akut problem: Bubblan var föråldrad och flera försök att ta fram en efterträdare hade misslyckats. NSU hade en färdig mellanklassbil på gång, K70, tänkt att placeras mellan de bakmotorförsedda Prinz-modellerna och Ro 80. Det var den Volkswagen ville ha. Bilen togs över till koncernens eget program, såldes som VW K70 och fick en helt ny fabrik i Salzgitter – och blev Volkswagens första vattenkylda, framhjulsdrivna bil, ett par år före Passat. NSU blev av med sin sista egna modell i samma veva.
Fusionen 1969 och arvet från Neckarsulm
Den 21 augusti 1969 gick NSU Motorenwerke AG samman med Auto Union GmbH i Ingolstadt, på Volkswagens initiativ. Det nya bolaget hette Audi NSU Auto Union AG och hade sitt säte i Neckarsulm fram till 1984. Därmed var koncernens Audi-gren komplett i den form som gäller än i dag – och den 1 januari 1985 kortades namnet till Audi AG. Både Auto Union och NSU upphörde som märken.
Ro 80 fick leva vidare till april 1977, men på nåder. Någon variant med kolvmotor kom aldrig, inga nya NSU-modeller togs fram, och koncernens premiumsatsning hette Audi. Ro 80:s formella efterträdare blev Audi 100 i sin andra generation. Totalt byggdes drygt 37 000 Ro 80 på tio år. Wankelmotorn övergavs av koncernen och fördes vidare av Mazda, som höll fast vid den ända till 2012.
Men Neckarsulm blev kvar, och fabriken kom att bygga just de bilar där Audi tog sina största tekniska risker: den aerodynamiska Audi 100 C3, den aluminiumbyggda A2 och sportbilen R8. Och mottot följde med. Vorsprung durch Technik är i dag Audis, men det formulerades för en bil vars företag gick under av att ta tekniken på allvar – och som fick rätt två år för sent. Det är den mörkaste läsningen av frasen som finns, och den är NSU:s.
En NSU Ro 80 är i dag en samlarbil, men de Audi-modeller som byggdes i Neckarsulm decennierna därefter rullar fortfarande på svenska vägar – och varje exemplar når till slut vägs ände. När en gammal Audi är uttjänt hämtar vi på Bilskrot Göteborg den i hela Göteborgsområdet och ser till att den återvinns och avregistreras korrekt hos Transportstyrelsen.
Bildkälla: Wikimedia Commons, foto av Lothar Spurzem, licensierat under CC BY-SA 2.0 DE.
Har du en gammal Audi som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning