Säg Subaru och de flesta tänker bil. Men bilarna är bara en gren på ett betydligt större träd: en japansk industrikoncern som lika gärna bygger flygplansvingar och helikoptrar som personbilar. Företaget hette under större delen av sin historia Fuji Heavy Industries och föddes ur ett efterkrigskaos där en stolt flygplanstillverkare styckats sönder. Den här artikeln är en del av Subarus historia och handlar om själva koncernen – hur fem spillror av ett flygimperium blev en av Japans största verkstadsindustrier, och varför den till slut tog sitt eget bilmärkes namn.
Från flygplansdelar till en scooter
När Nakajima Aircraft tvingades lägga ner flygtillverkningen efter andra världskriget döptes resterna om till Fuji Sangyo. Företaget satt på skickliga ingenjörer och tomma fabriker, men fick inte bygga flygplan. Lösningen blev marknära: 1946 satte man ihop motorscootern Fuji Rabbit – delvis av flygplansdelar som blivit över från kriget. Det blev Japans första serietillverkade motorscooter, lanserad ett halvår före den italienska Vespan, och en oväntad försäljningssuccé i ett land som desperat behövde billig transport.
Men den japanska staten ville bryta upp krigstidens stora industrikonglomerat. År 1950 delades Fuji Sangyo i tolv fristående bolag. Splittringen blev kortvarig: mellan 1953 och 1955 beslöt fem av dem att gå samman igen. Den 15 juli 1953 bildades så Fuji Heavy Industries av scootertillverkaren Fuji Kogyo, karossbyggaren Fuji Jidosha, motortillverkaren Omiya Fuji Kogyo, chassitillverkaren Utsunomiya Sharyo och handelsbolaget Tokyo Fuji Sangyo – var och en med rötter i det gamla Nakajima.
Kenji Kita och beslutet att bygga bilar
Den nya koncernens förste president, Kenji Kita, hade en bestämd idé: Fuji Heavy Industries skulle bygga personbilar, och japanska bilar skulle ha japanska namn. När en intern namntävling för prototypen P-1 inte gav något bra förslag tog Kita själv fram ett namn han burit med sig sedan barndomen – Subaru, det japanska ordet för stjärnhopen Plejaderna. Mer om namnets och logotypens betydelse finns i en egen artikel.
Första bilen, Subaru 1500, blev mer ett löfte än en succé. Bara ett tjugotal exemplar hann byggas innan leveransproblem satte stopp. Det fanns dessutom en kuriös koppling i tekniken: 1500:ans ursprungsmotor härstammade från Peugeots 202 och byggdes av Fuji Precision Technology – ett bolag som senare blev Prince Motor Company och till slut gick upp i Nissan. Det riktiga genombrottet skulle komma först några år senare.
Det kom 1958 med Subaru 360, den lilla kei-bilen som på allvar motoriserade Japan och gav koncernen fäste på bilmarknaden.
Mer än bilar – en hel industrikoncern
Det är lätt att glömma hur bred Fuji Heavy Industries faktiskt var. Flygdrömmen släppte koncernen aldrig: redan på 1950-talet återupptog man flygtillverkningen, och flygdivisionen är än idag försvarsleverantör åt japanska staten, bygger Boeing- och Lockheed Martin-flygplan och -helikoptrar på licens och är en global utvecklingspartner – bland annat med komponenter till Boeing 787.
Därutöver byggde koncernen industrimotorer – i decennier levererade man motorer till Polaris snöskotrar, sammanlagt över två miljoner stycken – och en gång i tiden även bussar och järnvägsvagnar, en verksamhet som lades ner 2003. Trots den bredden kom under lång tid omkring 80 procent av omsättningen från bilarna, en obalans som med åren skulle få konsekvenser för hela bolagets identitet.
Vägen till Subaru Corporation
Resan dit var långt ifrån spikrak. Fuji Heavy Industries var länge för litet för att stå helt på egna ben och knöts till en rad större ägare – Nissan från 1968, därefter General Motors och slutligen Toyota. När en finansiell svacka kring 1990 tvingade koncernen att be sin huvudbank om hjälp byggde FHI under en period till och med Nissan-bilar på kontrakt i sina egna fabriker. Hela den turbulenta ägarhistorien – Nissan, GM och Toyota – har vi samlat i en egen artikel.
Med åren blev bilmärket Subaru långt mer känt än moderbolaget Fuji Heavy Industries. Till slut blev gapet ohållbart. Den 1 april 2017 bytte koncernen formellt namn till Subaru Corporation – ett beslut som lägligt nog sammanföll med hundraårsjubileet av Nakajima Aircrafts grundande 1917. Idag delas bolaget in i tre delar – bilar, flyg och övrigt – där bilarna står för uppemot 97 procent av omsättningen, och Toyota är största ägare med en femtedel av aktierna.
Hundra år efter det lilla flyglaboratoriet i Ōta hade alltså en av Japans mest envisa ingenjörskoncerner krökt sig kring sina egna bilar och tagit deras namn. Varje sexstjärnig logotyp på en svensk parkering bär med sig hela den resan: flygplan, scootrar, sammanslagningar, kriser – och till sist bilar som vägrar fastna i snön.
Bildkälla: foto av 先従隗始 (Wikimedia Commons), tillgängligt under CC0 1.0 (allmän egendom).
Har du en gammal Subaru som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning