Nakajima Aircraft – flygplansfabriken som blev Subaru

De sex stjärnorna i Subarus märke och den säregna boxermotorn känns som självklara biltraditioner – men de föddes inte hos en biltillverkare, utan på en flygplansfabrik. Bolaget som till sist blev Subaru var en gång Japans allra första, och en av landets största, tillverkare av flygplan och flygmotorer. Den här artikeln är en del av vår genomgång av Subarus historia, och vi börjar där allt började: i luften, långt innan den första bilen rullade ut.

Chikuhei Nakajima och drömmen om att flyga

Mannen bakom alltihop hette Chikuhei Nakajima, född 1884 som son till en bonde i Ōta i Gunmaprefekturen – samma ort där Subarus huvudfabrik ligger än idag. Som mariningenjör var han tidigt besatt av flygning: 1911 förde han Japans första luftskepp, och under studier i USA blev han den tredje japan någonsin att ta flygcertifikat, vid en flygskola grundad av Glenn Curtiss. År 1916 skickades han till Europa som militärattaché för att på plats studera hur flygplanet användes i strid.

Året därpå lämnade Nakajima flottan och öppnade Aircraft Research Laboratory i sin hemstad, med ekonomiskt stöd från ingenjörskollegan Seibei Kawanishi. När de två kompanjonerna gick skilda vägar 1919 stod Nakajima ensam kvar med verksamheten, som nu blev Nakajima Aircraft Company och samma år fick sin första order: tjugo flygplan till den japanska militären. Redan 1924 konstruerade och byggde företaget egna flygmotorer. År 1931 lämnade Nakajima över bolaget till sin yngre bror för att satsa på en politisk karriär.

Den banan slutade mörkt. Nakajima blev så småningom statsråd, men efter Japans kapitulation greps han av ockupationsmakten och hölls i Sugamofängelset i väntan på rättegång för krigsförbrytelser. Han frigavs villkorligt 1947, innan målet hann prövas, och avled 1949. Det företag han grundat skulle dock leva vidare i en helt annan skepnad.

Krigsårens flygjätte

Under 1930- och 40-talen växte Nakajima till Japans ledande tillverkare av både flygplan och flygmotorer. Mest känt är jaktplanet Ki-43 Hayabusa – med det allierade rapportnamnet “Oscar” – som syns på bilden ovan. Minst lika viktig var stjärnmotorn Sakae, som drev både Mitsubishis berömda A6M Zero och Nakajimas egen Ki-43. Företaget byggde även torpedplanet B5N “Kate”, ett av de flygplan som deltog i anfallet mot Pearl Harbor 1941.

Omfattningen var enorm. Under sina knappt trettio år hann Nakajima tillverka närmare 26 000 flygplansskrov och över 46 000 motorer. Det var en framgång byggd på krig, och mot slutet vände den sig mot företaget självt: de stora fabrikerna i Ōta och Koizumi slogs sönder av amerikanskt bombflyg under krigets sista månader. När freden kom 1945 stod Japans flygindustri inför sin upplösning.

Nederlag, upplösning och återfödelse

Den allierade ockupationsmakten förbjöd all utveckling och tillverkning av flygplan i Japan, och det slaget träffade Nakajima hårdare än de flesta. Till skillnad från Mitsubishi, som breddat sig till varv och tung industri och därför kunde överleva, hade Nakajima hållit fast vid flyget. Bolaget tvingades därför styckas upp i en mängd mindre företag, som startades av dess tidigare chefer och ingenjörer.

Vägen tillbaka gick i etapper. År 1945 ombildades Nakajima Aircraft till Fuji Sangyo, som ställde om till civila produkter. 1950 delades det bolaget i sin tur i tolv fristående företag, och 1953 gick fem av dem samman och sköt till kapital för att bilda Fuji Heavy Industries (de fem uppgick helt i koncernen 1955). Den nya koncernens paroll var talande nog “Tillbaka till flygplanen!”.

De skingrade ingenjörerna kom att bli en hörnsten i det japanska bilundret. En av avknoppningarna blev Fuji Precision Industries, som senare bytte namn till Prince Motor Company och så småningom gick upp i Nissan 1966. Nakajimas tekniska arv spreds alltså långt utanför det som blev Subaru – och Nissan skulle dessutom snart komma att äga en femtedel av Fuji Heavy Industries, men det är ett eget kapitel.

Flygarvet i varje Subaru

Flygets DNA följde rakt in i bilarna. Den horisontella boxermotorn som blivit Subarus signum bygger på samma grundprincip som flygplanens flata motorer – och som Porsches boxermotorer – med en låg tyngdpunkt som ger stabilare köregenskaper. Den självbärande karossen, som Subaru använt ända sedan sin allra första bil, var också ett flygingenjörstänk. Mer än tekniken är det en filosofi: precision och säkerhet först.

Och Subaru lämnade aldrig riktigt himlen. Redan 1958 flög företaget Fuji T-1, Japans första inhemskt byggda jetplan efter kriget. Senare kom det lätta sportflygplanet FA-200 Aero Subaru, och idag är Subarus flygdivision bland annat partner i Boeing 787 och bygger helikoptrar och försvarsflyg. År 2003 blev den sexstjärniga Subaru-logotypen symbol för hela koncernen, och 2017 tog Fuji Heavy Industries formellt namnet Subaru Corporation – på dagen hundra år efter att Chikuhei Nakajima öppnade sitt lilla flyglaboratorium. Varje Subaru som idag kämpar sig uppför en snöig svensk skogsbilväg bär med sig en gnutta av den flygdrömmen från 1917.

Bildkälla: foto av Stumanusa (Wikimedia Commons), licensierad under CC BY 3.0.