Klassiska Mini – originalet från 1959

Den klassiska Minin är en av bilhistoriens mest älskade ikoner, en liten bil som visade att smart konstruktion kunde slå storlek. Som en del av vårt MINI-historiekluster följer vi här originalet från idén bakom det till lanseringen 1959 och vidare till dess plats i populärkulturen.

Bakgrunden – Suezkrisen och de små bilarnas tid

Efter Suezkrisen 1956 infördes bränsleransonering i Storbritannien, och efterfrågan på små, snåla bilar sköt i höjden. På kontinenten hade tyska bubbelbilar som BMW Isetta blivit populära under bristtiden. BMC:s styrelseordförande Leonard Lord ville ha ett riktigt brittiskt svar, och enligt den ofta återgivna historien beordrade han sin chefskonstruktör att rita en liten bil som kunde köra bort bubbelbilarna från vägarna.

Projekt ADO15 och vägen till lansering 1959

Uppdraget fick beteckningen ADO15, efter Austin Drawing Office. Alec Issigonis ledde ett litet team som tog bilen från skiss till färdig produkt på bara ett par år. Den orangefärgade prototypen, kallad Orange Box, var igång redan hösten 1957. Pilotproduktionen startade våren 1959, bilen visades för pressen i augusti och började säljas den 26 augusti samma år.

Den allra första Minin som byggdes vid Morrisfabriken i Cowley, registrerad 621 AOK, finns enligt uppgift bevarad än i dag. Lanseringen backades upp av en omfattande marknadsföringskampanj där bilar skeppades ut till en lång rad länder för en närmast samtidig premiär.

Två namn, en bil – Austin Seven och Morris Mini-Minor

Minin såldes från början under två av BMC:s varumärken: Austin Seven, ibland skrivet SE7EN, och Morris Mini-Minor. Bilarna var i praktiken identiska så när som på kylargrillen och fördelades mellan koncernens olika återförsäljarled. På vissa exportmarknader hette de i stället Austin 850 och Morris 850.

Austin Seven döptes om till Austin Mini 1962, och 1969 blev Mini ett eget märke i stället för en modell under Austin och Morris. I efterhand kallas hela den här generationen ofta för den klassiska Minin, för att skilja den från BMW:s moderna MINI.

Tekniken som förändrade småbilen

Hjärtat var en 848 kubikcentimeters fyrcylindrig A-seriemotor, placerad tvärställt och med växellådan integrerad i oljetråget under motorn. Den drev framhjulen, vilket tillsammans med tiotumshjul placerade i bilens hörn frigjorde maximalt med plats. Resultatet var att omkring 80 procent av golvytan kunde användas till passagerare och bagage, trots att bilen bara var drygt tre meter lång.

I stället för stålfjädrar använde Minin kompakta gummikoner, framtagna tillsammans med ingenjören Alex Moulton. Den första generationen, Mk I, känns igen på sina skjutfönster, utvändiga dörrgångjärn och den så kallade mustaschgrillen. Det var en spartansk men genialt förpackad bil.

Från folkbil till kulturikon

Minin blev snabbt en symbol för 1960-talets Storbritannien och beskrivs ofta som landets motsvarighet till Folkvagnsbubblan. Den syntes på film, inte minst i The Italian Job från 1969, och kördes av allt från studenter till kungligheter. Bilens lätta vikt och vassa väghållning gjorde den dessutom till en framgångsrik tävlingsbil i form av Mini Cooper.

När en internationell jury 1999 röstade fram 1900-talets mest inflytelserika bilar hamnade Minin på andra plats, bara slagen av Ford Model T. Få småbilar har påverkat hur senare generationer av bilar konstruerats lika mycket.

Produktionen 1959–2000 och arvet

Tillverkningen pågick i fyra decennier, och den sista klassiska Minin rullade av bandet i Longbridge den 4 oktober 2000, efter uppskattningsvis 5,3 miljoner tillverkade exemplar. Då hade namnet redan gått över till BMW, som relanserade MINI 2001 som en helt ny bil byggd på arvet från originalet.

Den tvärställda framhjulsdrivna layouten blev så småningom standard för småbilar världen över, anammad av senare folkbilsikoner som Renault 5. I den meningen lever den klassiska Minins idé vidare i nästan varje modern stadsbil, långt efter att den sista rullade ut ur fabriken.

Välbevarade klassiska Minis är idag eftertraktade samlarobjekt, men många exemplar har rostat eller tjänat ut genom åren. När en Mini eller någon annan bil nått vägs ände i Göteborg ser vi till att den skrotas och avregistreras korrekt hos Transportstyrelsen. Vi hämtar bilen och hanterar återvinningen enligt gällande regler.

Bildkälla: Wikimedia Commons, foto av Sicnag, licensierad under CC BY 2.0.