Få personer förkroppsligar Sydkoreas resa från fattigdom till industrination så tydligt som Chung Ju-yung. Han föddes 1915 som äldsta barnet i en fattig bondefamilj i det som idag är Nordkorea, och byggde under sin livstid upp Hyundai till en av landets största företagsgrupper – en koncern som spände över bygg, varv, elektronik och bilar. Den här texten är en del av Hyundais historia och följer mannen bakom märket, från en stulen ko till ett globalt imperium.
Från fattigdom till Seoul
Chung Ju-yung föddes den 25 november 1915 i Asan-ri i Tongchon, en by i nuvarande Nordkorea. Familjen levde knapert på jordbruk, och som äldst av flera syskon förväntades han ta över gården. Det ville han inte. Som tonåring rymde han flera gånger mot Seoul, och vid ett tillfälle sålde han en av faderns kor och köpte en tågbiljett för 70 won. Fadern hittade honom och förde hem honom, men drivkraften gick inte att kväva.
I Seoul arbetade Chung sig upp från utkörare till bokhållare på en rishandel och tog till slut över butiken. När den japanska kolonialmaktens ransoneringssystem under andra världskriget tvingade rishandeln att stänga sökte han nästa möjlighet.
Bilverkstaden och byggimperiet
Omkring 1940 öppnade Chung en bilverkstad i Seoul – hans första steg in i fordonsbranschen. Verkstaden växte snabbt, men mot krigsslutet slog den japanska förvaltningen samman den med ett stålverk, och han fick börja om. När Korea befriades från Japan 1945 återvände Chung till Seoul, återupptog bilserviceverksamheten 1946 och grundade 1947 ett byggföretag – kärnan i det som skulle bli Hyundai-koncernen. Det är värt att understryka att detta var ett bygg- och anläggningsföretag; biltillverkaren kom långt senare.
Under Koreakriget 1950 flydde Chung söderut till Busan och höll verksamheten igång på uppdrag från FN-styrkorna och den koreanska transportförvaltningen – delvis tack vare en yngre bror som talade engelska och kände de amerikanska ingenjörerna. Efter kriget blev Hyundai Engineering & Construction en av de ledande aktörerna i landets återuppbyggnad. Företaget vann stora statliga kontrakt, däribland Soyang-dammen 1967, motorvägen Gyeongbu Expressway och ett kärnkraftverk 1970. Utomlands byggde Hyundai bland annat industrihamnen i Jubail i Saudiarabien, vid den tiden ett av 1900-talets största byggprojekt. 1972 grundade Chung Hyundai Heavy Industries och anlade varvet i Ulsan.
Hyundai blir biltillverkare
Först 1967 grundades Hyundai Motor Company, och året därpå rullade de första bilarna ut från Ulsan – en licensbyggd Ford Cortina. 1975 kom Pony, den första koreanskt egenutvecklade bilen, och den exporterades snart till Europa. På 1980-talet riktade Hyundai blicken mot USA, och med Excel sålde märket bilar i stora volymer på den amerikanska marknaden. Framgången hade dock en baksida: de tidiga bilarna byggde också ett rykte om låg kvalitet som Hyundai fick lägga åratal på att vända.
Politik, OS och presidentdrömmen
Chungs inflytande sträckte sig bortom näringslivet. Han ledde arbetet med att ge Seoul sommar-OS 1988, ett evenemang som blev ett skyltfönster för det moderna Sydkorea. 1992 tog han steget fullt ut i politiken och ställde upp som presidentkandidat för Unification National Party. Vid det laget uppskattades hans privatförmögenhet till omkring fyra miljarder dollar. Kampanjen blev dock ett misslyckande – han vann inte valet, och inblandningen ledde till spänningar mellan hans affärsimperium och den sittande regeringen.
Boskapet över gränsen
En av Chungs mest omtalade gärningar kom 1998. Som flykting från norr hade han länge drömt om försoning mellan de två koreanska staterna, och det året förde han boskap över den demilitariserade zonen till Nordkorea. Gesten knöt an till hans ungdom: den ko han en gång sålt för att ta sig till Seoul skulle nu betalas tillbaka mångfalt. “Den enda kon har nu blivit 1 001 kreatur,” sa han före gränspasseringen. Boskapsleveranserna banade väg för turistprojektet vid berget Kumgang – det första större näringslivssamarbetet mellan Syd- och Nordkorea.
Arvet
Chung skrev under pseudonymen Asan, hämtad från hans födelseby, och samma namn bär den stiftelse han grundade 1977. Asan-stiftelsen finansierar sjukhus, sociala välfärdsprogram, forskning och stipendier. Under flera år räknades Chung till världens rikaste personer; 1996 placerade Forbes honom som nummer nio, med en förmögenhet på drygt sex miljarder dollar.
Den koncern Chung byggt delades senare upp mellan hans söner. Bil- och fordonsdelen bröts loss tillsammans med Kia och blev Hyundai Motor Group, idag en av världens största biltillverkare.
Chung Ju-yung lämnade ordförandeposten 1987 och blev hedersordförande. Han avled den 21 mars 2001, 85 år gammal. Hans livsresa – från en bondpojke som sålde faderns ko till grundare av ett av Asiens mäktigaste företag – står kvar som en symbol för Sydkoreas förvandling under 1900-talet.
Rivalens grundare – Kim Chul-ho
Chung var långt ifrån den ende självgjorde industrialisten bakom Sydkoreas bilindustri. Hos rivalen Kia stod Kim Chul-ho, en metallarbetare som lärt sig yrket i Japan och som grundade företaget redan 1944 – mer än två decennier före Hyundai Motor. Men till skillnad från Chung, som levde till 2001 och såg sitt imperium bli en global koncern, avled Kim redan 1973, innan Kia ens hunnit bygga sin första egna bil. Läs mer om Kia-grundaren Kim Chul-ho.
Har du en gammal Hyundai som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.