Bland Volvos alla modeller sticker 300-serien ut på ett sätt: den var inte svensk. Volvo 340 och 360 ritades och byggdes i Nederländerna, i en fabrik Volvo ärvde när man köpte upp DAF – och de föddes i själva verket ur en bil som skulle ha hetat DAF 77. Den här artikeln ingår i vår stora guide till Volvos modeller, och här reder vi ut den holländska grenen av Volvo-trädet – från DAF-arvet till 340:ans tuffa start.
DAF-arvet: en bilfabrik på köpet
När Pehr G Gyllenhammar var ny vd tog Volvo 1973 över en tredjedel av holländska DAF:s personbilstillverkning, och två år senare ägde man tre fjärdedelar. Bolaget döptes om till Volvo Car B.V. På köpet fick Volvo en färdig liten bil under utveckling – DAF 77 – plus DAF:s befintliga småbil DAF 66, som snabbt bytte märke och blev Volvo 66. DAF 77 hann däremot aldrig bli en DAF: när Volvo tog över utvecklingen blev den i stället Volvo 343, lanserad i februari 1976. Namnet följde samma system som 240-serien – en trea för serien, en fyra för cylindrarna och en trea för antalet dörrar.
Av tre designförslag – från Michelotti, Bertone och holländaren John de Vries – föll valet på de Vries. Volvos chefsdesigner Jan Wilsgaard godkände formen men var inte riktigt nöjd; projektet var redan för långt gånget för att ändras i grunden, så det fick stanna vid större stötfångare, ny grill och några detaljer. Resultatet påminde om italienska småbilar i samma klass, som Alfa Romeo 33 och Lancia Delta.
Variomatic och en oväntat bra väghållning
Tekniskt var 343:an ett arv från DAF. Motorn satt fram, men växellådan och den bakre axeln av De Dion-typ med enbladiga bladfjädrar satt baktill – en layout som gav ovanligt bra viktfördelning och en väghållning som både köpare och biltidningar berömde. Från början fanns dock bara DAF:s signaturlösning: den steglösa, remdrivna Variomatic-automaten. Den tog stor plats och tvingade fram ett högt placerat baksäte, men gav en mjuk och växlingsfri gång som saknade motstycke i klassen.
Bilen som vägrade starta – och tog revansch
Starten blev allt annat än mjuk. Tidiga 343:or led av en rad barnsjukdomar, och värst av allt: ett konstruktionsfel gjorde att bilen kunde vägra starta vid temperaturer kring nollstrecket. Många nyblivna ägare blev stående i novemberrusket. Svensk motorpress var skoningslös – tidningen Motor döpte 343:an till ”Volvos ofullbordade” och menade att den behövt minst ett år till på ritbordet. Att Volvos egen slogan löd ”Bilen som kom för att stanna” gjorde knappast saken bättre.
Men Volvo tog kritiken på allvar. I den holländska fabriken skärptes kvalitetskontrollen, barnsjukdomarna byggdes bort och bilen blev med åren lika pålitlig som vilken Volvo som helst. För att skaka av sig stämpeln som ”frökenbil” satsade Volvo dessutom på motorsport: redan i mars 1977 visades en rallyversion, och samma år vann Per-Inge Walfridson SM i rallycross med en 343. Trotjänaren hade en betydligt tuffare sida än ryktet gjorde gällande.
Från 343 till 340 och 360
Från början fanns bara en 1,4-liters motor från Renault – samma motorfamilj som suttit i DAF 55 och 66 – och många tyckte den var i svagaste laget. Lösningen kom 1981, då 343 och 345 kunde fås med Volvos egen tvålitersmotor B19 ur redblock-familjen, tillverkad i Skövde. När Volvo 1983 tog bort dörrsiffran ur beteckningarna blev 343 och 345 helt enkelt 340. Tvålitersmodellen fick dock namnet 360 – lite förvirrande, eftersom den andra siffran traditionellt stått för cylinderantalet. Utöver tre- och femdörrars kombikupé kom även en fyrdörrars sedan.
300-serien såldes aldrig officiellt i USA, men blev en stadig långsäljare i Europa – inte minst som tjänste- och polisbil. Tillverkningen i Born pågick ända till 1991, långt efter att den sportigare släktingen 480 och efterträdaren 440/460 sett dagens ljus. Totalt byggdes drygt 1,1 miljon exemplar av 300-serien – en respektabel siffra för en bil som få svenskar egentligen älskade, men som många ändå körde.
Skrota din uttjänta Volvo i Göteborg
Volvo 340 och 360 blir en allt ovanligare syn, och välbevarade exemplar har fått en liten kultstämpel bland entusiaster. Men de allra flesta har för länge sedan tjänat ut. När din Volvo är uttjänt ska den lämnas till en auktoriserad bilskrot, så att den avregistreras korrekt hos Transportstyrelsen och du får ett giltigt mottagningsbevis. Som lokal bilskrot i Göteborg hämtar vi uttjänta Volvobilar i hela regionen och sköter både bärgning och avregistrering åt dig.
Bildkälla: Volvo 340 GL (1990), okänd fotograf via Garage de l’Est, uppladdad till Wikimedia Commons av användaren 328cia, licensierad under CC BY-SA 3.0.
Har du en gammal Volvo som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning