Teslas Model 2 – den billiga elbilen som blev robotaxi

I flera år var den Teslas heliga graal: en billig elbil för alla, prislappen 25 000 dollar. Den skulle bli bilen som gjorde eldrift till var mans egendom. I stället blev den något helt annat – en robotaxi. Den här artikeln är en del av vår stora guide till Teslas historia.

Löftet om en Tesla för alla

Tanken följde Teslas ursprungliga plan: börja dyrt och exklusivt, och arbeta sig nedåt i pris tills en bil för massorna är möjlig. Efter Model 3 och Model Y skulle nästa steg bli en ännu billigare bil på en helt ny plattform, internt kallad Redwood, placerad under de befintliga modellerna och tänkt i mycket stora volymer. Så sent som i januari 2024 lovade Musk produktionsstart i Texas under andra halvan av 2025. Tesla gav den aldrig något officiellt namn – bolaget kallade den bara “nästa generations fordonsplattform”, medan medierna döpte den till “Model 2” eller “Model Q”. Drömmen om en folkbil var i sig inte ny: det var precis den ambitionen som en gång gjorde Fords Model T och Volkswagens Bubbla till bilar som miljoner vanliga människor hade råd med.

Robotaxin vann

I april 2024 rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Tesla lagt den billiga bilen på hyllan och riktat om plattformen till en självkörande robotaxi i stället. Elon Musk tillbakavisade uppgiften, dock utan att peka ut några konkreta felaktigheter, och motiverade linjen med att det vore “dumt” att bygga billiga bilar för mänskliga förare när Tesla snart skulle ha helt självkörande bilar som gjorde ägandet överflödigt. Det uppseendeväckande, enligt senare rapportering, var att beslutet gick emot rekommendationerna från i stort sett hela Teslas ledning – Musk ska ha stoppat en intern analys som visade att robotaxi-affären skulle gå med förlust och att bolaget borde satsa på den billiga elbilen först. Kort sagt: en av bilindustrins största vadslagningar på en framtid som ännu inte fanns.

Vad som faktiskt kom

I stället för en 25 000-dollarsbil fick kunderna nedbantade versioner av de befintliga modellerna: Model 3 Standard och Model Y Standard, med färre funktioner och enklare material, lanserade i slutet av 2025 till 36 990 respektive 39 990 dollar – prisvärt, men långt från de utlovade 25 000. Under tiden plockade konkurrenterna upp stafettpinnen. GM rullade ut Chevrolet Equinox EV med ett startpris runt 27 500 dollar, kinesiska BYD pressade priserna hårt, och i Europa fyllde prisvärda elbilar som Renault Zoe och kommande VW ID.2 just det billiga segment där Tesla lyste med sin frånvaro. Historien är dock kanske inte slut: i april 2026 rapporterade Reuters att Tesla nu utvecklar en ny, mindre och billigare SUV i sin fabrik i Shanghai, prissatt väsentligt under Model 3, men knappast i produktion före 2027. Om det innebär att den billiga Teslan till slut blir verklighet, eller ännu en försening i raden, återstår att se.

Vare sig den billiga Teslan blir av eller inte är målet detsamma – att få fler elbilar ut på vägarna. Och varje elbil når till slut vägs ände, vilket ställer helt nya krav. Insamling och återvinning av elbilsbatterier är fortfarande en ung bransch i Sverige. Enligt EU:s batteriförordning får bara aktörer som utsetts av biltillverkaren eller en godkänd producentansvarsorganisation ta hand om själva högvoltsbatteriet, och de flesta bilskrotar saknar ännu utbildning för att demontera det säkert. Så länge batteriet sitter kvar styrs hanteringen därför av tillverkarens producentansvar – en uttjänt elbil med batteriet kvar tas i praktiken om hand via tillverkarens system, inte via en vanlig bildemontering.

Bildkälla: foto av Alexander-93 (Wikimedia Commons), licensierad under CC BY-SA 4.0.