Volvo P1900 är bilen Volvo helst hade glömt – och samtidigt den mest eftertraktade av dem alla. Det var märkets första sportbil, en öppen glasfiberroadster som byggdes i knappt 70 exemplar innan den lades ner i vanära. Den här artikeln är en del av vår genomgång av Volvos modeller genom historien, och här berättar vi hela historien om floppen: en amerikansk dröm som spräcktes av ett för vekt chassi, men som ändå banade väg för en av Volvos största succéer.
En svensk Corvette-dröm
Idén föddes i USA. På en av sina återkommande resor över Atlanten i början av 1950-talet fastnade Volvos vd Assar Gabrielsson för sportbilsyran som svepte över landet – och särskilt för Chevrolets nya Corvette, den första massproducerade bilen med kaross helt i glasfiber. Gabrielsson ville ha en motsvarighet, dels för att pröva det nya materialet, dels som lockbete inför Volvos stundande USA-lansering. Han sökte upp Glasspar, en båtbyggare i Santa Ana i Kalifornien som var pionjär på glasfiberkarosser, och lät företaget formge karossen, ta fram gjutformar och lära upp Volvos folk. De första 19 karosserna byggdes i Kalifornien innan tillverkningen flyttade hem till Sverige.
Ny ram, lånad teknik
Ett problem uppstod direkt: det fanns inget chassi att bygga på. PV444 hade självbärande kaross, och Duettens lastram dög inte heller, så Volvo fick konstruera en helt ny stålrörsram med tvärbalkar. Under den hamnade nästan uteslutande standarddelar från PV444. Motorn var 444:ans 1,4-liters fyra, men trimmad med dubbla förgasare, specialkamaxel, större insugsventiler och högre kompression till 70 hästkrafter. Utvecklingen leddes av ingenjören Erik Quistgaard. På pappret lät det lovande – i verkligheten tog en P1900 hela 18 sekunder på sig till 100 km/h, knappast sportbilsklass.
Sensation 1954 – och kalldusch
När Volvo den 2 juni 1954 rullade fram tre färdiga prototyper på Torslanda flygplats utanför Göteborg blev det något av en sensation – en svensk sportbil i glasfiber. En första serie på 300 bilar planerades, och man gav sig ut på PR-turné till landets Volvohandlare. Men prototyperna var behäftade med problem, och först när bilen var ombyggd och redo för serieproduktion 1956 – nu med sufflett, kupad vindruta och nedvevbara sidorutor – kom den ut på riktigt. Efterfrågan var ändå sval: bara 44 bilar byggdes första året och 23 till under 1957. Egendomligt nog var bilen från början tänkt enbart för export, eftersom en cabriolet ansågs olämplig för svensk vinter – men de flesta hamnade ändå hos svenska köpare.
“Jag trodde den skulle falla isär”
Vid det laget hade Volvo bytt vd. Gunnar Engellau, som efterträtt Gabrielsson 1956, lånade en Volvo Sport över en helg – och domen blev stenhård. Chassit var alldeles för vekt för glasfiberkarossen, plasten sprack och passformen var undermålig, och Volvo hade dessutom struntat i Glasspars uppmaningar att styva upp ramen. “Jag trodde den skulle falla isär”, lär Engellau ha sagt när han kom tillbaka till kontoret, och lade omgående ner resten av produktionen. Bilen var udda i sortimentet, dyr att tillverka och glasfiber ett tekniskt stickspår. Officiellt byggdes 67 exemplar, även om ett dubblerat chassinummer gör att den verkliga siffran kan vara 68.
Från flopp till samlargral
Ändå lämnade P1900 efter sig mer än spillror – glasfiber rostar ju inte. Den trimmade motorn levde vidare: den byggdes in i PV444 för den amerikanska marknaden och marknadsfördes som “Sportbilen för familjen”. Och framför allt gav bakslaget Engellau blodad tand. Han var övertygad om att Volvo behövde en sportbil, men nästa gång skulle den byggas i stål – fyra år senare stod den betydligt mer framgångsrika P1800 klar, som såldes i närmare 48 000 exemplar och blev världskänd. Ironin är total: den bil som rent praktiskt var Volvos sämsta är i dag märkets mest eftertraktade och dyraste samlarobjekt. Bara ett femtiotal Volvo Sport tros finnas kvar i världen, varav ett tiotal i Sverige.
Skrota din uttjänta Volvo i Göteborg
En Volvo P1900 i behåll är i dag ett litet förmögenhetsobjekt – men de allra flesta Volvobilar når vägs ände på betydligt mer vardagligt vis. När din Volvo är uttjänt ska den lämnas till en auktoriserad bilskrot, så att den avregistreras korrekt hos Transportstyrelsen och du får ett giltigt mottagningsbevis. Som lokal bilskrot i Göteborg hämtar vi uttjänta Volvobilar i hela regionen och sköter både bärgning och avregistrering åt dig.
Bildkälla: Volvo P1900 (1956), foto av Lars-Göran Lindgren (Wikimedia Commons), licensierad under CC BY-SA 3.0.
Har du en gammal Volvo som tjänat ut? Vi hämtar den i Göteborg och ser till att den skrotas och avregistreras korrekt.
Ring 031-94 37 60 Boka hämtning