Teslas OTA-uppdateringar – bilen som blir bättre med tiden

En vanlig bil är som bäst den dag den lämnar fabriken och blir sedan bara äldre. En Tesla kan i stället bli bättre efter att du köpt den – få nya funktioner, mer prestanda och säkerhetsfixar trådlöst, ungefär som en mobiltelefon. Det är tekniken som kallas OTA. Den här artikeln är en del av vår stora guide till Teslas historia.

Bilen som uppdateras som en mobil

OTA står för “over-the-air” – uppdateringar som skickas trådlöst till bilen. Tesla var först ut i stor skala: i slutet av 2012 skickades den första uppdateringen till ungefär hundra ägare av den nya Model S, vilket blev den första trådlösa mjukvarupatchen någonsin till en konsumentbil i den storleksordningen. Det var ingen tillfällighet. Bilen var från början byggd för att kunna uppdateras trådlöst, med ett inbyggt mobilnätsmodem, och Tesla hämtade uttryckligen inspiration från smartmobilernas värld där programvara förbättras om och om igen efter köpet.

Vad en uppdatering kan göra

Med tiden växte det till något mycket större än buggfixar. En OTA-uppdatering kan lägga till helt nya funktioner – allt från vakthundsläge och spel till nya strömningstjänster – förbättra prestanda och räckvidd, låsa upp hårdvara som redan sitter i bilen och vidareutveckla förarstödet Autopilot och FSD. Resultatet är det som brukar kallas den mjukvarudefinierade bilen: medan en vanlig bil ändras en gång om året, med en ny årsmodell, kunde Model S förändras varannan vecka. En välupdaterad bil från 2015 är helt enkelt inte samma bil som den var när den rullade ut ur fabriken.

Återkallelser över natten – och kritiken

En av de mest slående följderna gäller återkallelser. Till skillnad från en traditionell återkallelse, där bilarna måste tas in på verkstad för att byta fysiska delar – som i GM:s ökända tändningslåsskandal – kan Tesla i många fall skicka rättelsen trådlöst medan bilen står parkerad. I december 2023 åtgärdades på så vis en återkallelse som omfattade drygt två miljoner bilar, utan kostnad och utan ett enda verkstadsbesök. Bilden har dock en baksida: Tesla ligger i topp i USA:s återkallelsestatistik räknat per antal bilar, även om många av fallen är mjukvaruändringar som andra tillverkare i stället skulle ha skickat ut som tysta uppdateringar. Kritiker har också påpekat att vissa säkerhetsåtgärder borde ha kommit tidigare, och det pågår en diskussion om det ens är rätt att kalla en mjukvarufix för “återkallelse”.

Baksidan av fjärrkontrollen

Att tillverkaren kan nå bilen på distans är inte bara positivt. När en ny version väl installerats går den i regel inte att rulla tillbaka, vilket gör att även omtyckta funktioner eller gränssnitt kan försvinna för gott i en uppdatering. Samma fjärrstyrning kan användas för att begränsa bilen: en uppdatering 2019 sänkte laddkapacitet och laddhastighet på vissa äldre Model S och X efter ett antal batteribränder, något som väckte protester och ledde till rättsliga processer från ägare som ansåg sig ha fått en sämre bil än den de köpt.

Mjukvaran kan förnya bilen om och om igen, men hårdvaran – inte minst batteriet – åldras ändå, och till slut når varje bil vägs ände. Då ställer den, som alla elbilar, helt nya krav. Insamling och återvinning av elbilsbatterier är fortfarande en ung bransch i Sverige. Enligt EU:s batteriförordning får bara aktörer som utsetts av biltillverkaren eller en godkänd producentansvarsorganisation ta hand om själva högvoltsbatteriet, och de flesta bilskrotar saknar ännu utbildning för att demontera det säkert. Så länge batteriet sitter kvar styrs hanteringen därför av tillverkarens producentansvar – en uttjänt elbil med batteriet kvar tas i praktiken om hand via tillverkarens system, inte via en vanlig bildemontering.

Bildkälla: foto av Coolomon Tetris (Wikimedia Commons), licensierad under CC BY-SA 4.0.