Den fordonsinnehavare från Olofström som vill vara med om en återblickande färd i fordonshistorien ska hälsa på en bilkyrkogård, som är motsatsen till en olaglig upplag med uttjänta fordon. Här kan man lokalisera många modeller av olika fordonsmärken från 40-60-talet. Amerikanare stora som små lastbilar ihopblandas med små bubblor i en överväldigande kombination. Det mesta av inredningarna är försvunnen för länge sedan och bilarna ser ut som stålskelett. Men de uppskattade utseendena kan man fortfarande urskilja. Att gravplatserna för antika bilar i Ryd och Årjäng har blivit bygdens främsta turistattraktion är inte så konstigt. Till och med ifrågasättande miljöavdelningar, som föreskrivit om borttransport av fordonsvraken, har förmåtts förändra inställning som ett resultat av intäkterna som kommer orten till gagn. Sorgligt nog har dessa charmiga platser fått illegala efterträdare, som verkar samla på defekta fordon. Nya hårda krav avbryter ändå legitim etablering. Att kassera personbilen med inlämnande av reg. bevis, skrotningsintyg med avfärdande från bilregistret samt rengöring av klimatfarligt spill erfordrar andra lagar. Men de aktuella två legitima fordonsplatserna kommer att roa bilälskarna en lång tid framöver.
Inte någon tillåten bilkyrkogård finns nu för tiden i Olofström
Det förekommer flera samlingsområden för uttjänta personbilar i Sverige. Men enbart 2 är auktoriserade av traktens miljöavdelning som bestående gravplatser för gamla fordon för trafikanter från Olofström. Dessa berömda områden är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Kyrkö Mosse finns många hundra märken från början av 1900-talet och besöks av fler än femton tusen individer årsvis. Trots ett kommunalt fastställande om utrensning av alla personbilar, har ett bygglov, som fortgår trettio år till. Det om inget är ett kvitto på turistnäringens innebörd för stället och omhuldas för den skull på lämpligaste vis av de lokala myndigheterna. Årjängs stora attraktion i Värmland har inte innehaft samma hjälp till inrättande av attraktion. Här skapades en skrot under 1950-talet. Försäljning av begagnade delar fortgick till 80-talet då verksamheten upplöstes. Bilvraken blev stående kvar efter speciell omhändertagande av bilar, som var uppställda på annans mark. Typ tusen olika märken från 30-50-talet bevarades och bröderna Ivansson, som ägde bilskroten, lät gemene man att knalla omkring och betrakta de ålderstigna sevärdheterna. Sorgligt nog har dessa påhälsningar medfört färre fordon. Först och främst har Saab V-4 varit tilltalande för skövlare. Enbart fälgar med däck har kvarlämnats. Och om kyrkogårdaen för rostiga bilar i Värmland ska ses som sevärdhet eller miljöförödelse har diskuterats av klimatdelegationen. Numera rangordnas en uttjänad bil, som miljöskadligt restprodukt. Men så ålderstigna bilvrak har självsanerats och klimatbekymmer har befriats från skog och mark.
Hot existerar för illegitim bilkyrkogård i Olofström
Ingen i Olofström kommer emellertid att kunna beskåda fordon från de mest välkända olagliga bilkyrkogårdarna. Den mest kända platsen påträffades på Sveriges största ö. I Tingstäde schaktades omkring 200 uttjänta bilar fram ur en sankmark. Egendomen hade ägts av Fortifikationsverket, så krigsmakten hade ansvaret för skötsel och tillsyn, då fordonsinnehavarna beslöt att begrava fordonet på detta smarta förfaringssätt. Och Värmland har det förekommit osynliga turistattraktioner. Östra Sivbergs malmbrott lades ned och fylldes med vatten kvickt under 1920-talet. Där påträffades ett 20-tal vrak. De äldsta är från mitten av 1900-talet. Idag hittar man helt andra olagliga gravplatser för gamla fordon fördelade i Sverige. Och det är häpnadsväckande hur illa dessa ihopsamlingsställen är valda. Att betrakta sådana på vattenbevarade områden utan kontroll av Trafikverkets är påfallande. Det handlar obestridligt om samlingsområden. Bristen på ingripanden från ansvarig myndighet är närmast ödesdiger och inspirerar till många bedrägerier. En heder måste likväl lämnas till landets 2 i särklass belevade och lagliga kyrkogårdar för rostiga bilar i Årjäng och Kyrkö Mosse.
Nostalgiska besökare från Vadstena återkommer ofta till någon bilkyrkogård
Gamla skrotbilsuppställningar i Vadstena som liknat kyrkogårdar för rostiga bilar är idag inte legala. Några nya med tillåtelse att synliggöra gamla rariteter kommer aldrig att öppnas. Transportstyrelsen stoppar via skrotningsförfattningen alla sådana idéer.
Tumba får inte etablera en bilkyrkogård
Illegala uppställningsområde med personbilar i Tumba opponeras av Miljöpartiet. Men 2 bilkyrkogårdar i Sverige lever vidare på grund av den höga inkomsten till ortens ekonomi. Bygden kring Ryd och Båtnäs har övergått till hela Sveriges enorma lockelse.