Sven Wingquist – kullagret som gav upphov till Volvo

Sven Gustaf Wingquist (10 december 1876 – 17 april 1953) var maskiningenjören och industrimannen vars uppfinning lade grunden för två av Göteborgs största industrier: SKF och, indirekt, Volvo. Han är därför en självklar startpunkt i Volvos historia – allt började med ett kullager.

Kullagret som löste ett industriproblem

I början av 1900-talet var Wingquist driftsingenjör vid Gamlestadens Fabriker i Göteborg. Fabriken stod på lerig mark som ständigt rörde sig, vilket gjorde att axlarna i maskinerna kom i obalans och kullagren gick sönder – med kostsamma driftstopp som följd. Importerade lager från Tyskland var både dyra, långsamma att få och ofta av dålig kvalitet, så Wingquist började konstruera en egen lösning.

Resultatet, klart 1906, var det självreglerande tvåradiga sfäriska kullagret. Konstruktionen var enkel men genialisk: två ringar med dubbla kulrader, där den yttre ringens sfäriska löpbana lät den inre ringen röra sig fritt. Lagret klarade alltså snedställda axlar utan att skadas. Uppfinningen patenterades i Sverige (patent nr 25406) och därefter i tio andra länder. I dag finns det sfäriska kullagret upptaget i Sveriges kulturkanon.

SKF grundades 1907

När de tyska tillverkarna avfärdade idén vände sig Wingquist till sin arbetsgivare. På bolagsstämman vid Gamlestadens Fabriker i februari 1907 beslöts att skjuta till kapital, och så grundades Svenska Kullagerfabriken (SKF) med Wingquist som förste vd och chefskonstruktör. Företaget växte explosionsartat – från en handfull anställda till tusentals, och inom några år var SKF Göteborgs största arbetsplats med fabriker och dotterbolag i en lång rad länder.

Wingquist var inte bara affärsman utan också en tidig social reformator. Redan vid starten var veckoarbetstiden kortare än branschens snitt, och han införde betald semester, pensionsfonder och olycksfallsförsäkringar för de anställda. Den enorma arbetsbördan slet dock på hälsan, och 1919 lämnade han vd-posten, bara 43 år gammal. Han återkom senare som styrelseordförande i SKF åren 1938–1953.

Mannen bakom Volvo

Redan 1915 registrerade SKF namnet Volvo – latin för “jag rullar” – ursprungligen som ett kullagermärke för den amerikanska marknaden. När SKF:s försäljningschef Assar Gabrielsson och ingenjören Gustaf Larson ville bygga en svensk bil, kom det vilande bolaget väl till pass.

Wingquist var en av krafterna bakom satsningen: han såg till att Volvo fick ekonomiskt stöd från SKF, och tillsammans med SKF:s dåvarande vd Björn Prytz var han med och förde fram bilprojektet. Han satt också i Volvos styrelse under bolagets första år, 1926–1935, då Volvo fortfarande var ett dotterbolag till SKF. Utan Wingquists kullager – och hans förmåga att förvandla en uppfinning till en industri – hade Volvo förmodligen aldrig blivit till.