Uppställningsplatser i Tierp liknar ingen bilkyrkogård

Mångåriga skrotbilsuppställningar i Tierp som ser ut som bilkyrkogårdar är inte längre legala. Några nya med tillåtelse att visa antika rariteter kommer aldrig att etableras. Länsstyrelsen stoppar via återvinningsförordningen alla sådana projekt. Bilar som tjänat ut är kategoriserade som naturfarligt avfall och skall demoleras och regenereras av en legitimerad skrot. Men de fåtal som förekommer har ändå förvandlas till enorma dragplåster.

Merparten av regionens turistverksamhet byggs på och runt dessa gårdar. De rostiga karosserna från 50-talet framkallar otaliga minnen hos en tillbakablickande fordonsinnehavare. Fordonsmodeller ihopblandas i en förtjusande mix. Gamla utgångna modeller kan också visa sig mellan träden. Så inget annat kan liknas med atmosfären, från svunna tider, än dessa destinationer.

Inte någon lovlig kyrkogård för rostiga bilar existerar nuförtiden i Tierp

Det finns massa samlingsplatser för uttjänta fordonsvrak i landet. Men enbart 2 är godkända av områdets klimatbyrå som bestående gravplatser för gamla fordon för resande från Tierp. Dessa kända ställen är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Ryd existerar flera dussintals märken från början av 1900-talet och gästas av mer än 15 000 människor årsvis. Trots ett kommunalt beslut om utrensning av alla bilar, har ett tillstånd, som fortlöper trettio år till.

Det om inget är ett bevis på turistverksamhetens värde för platsen och vårdas för den skull på lämpligaste vis av kommunen. Årjängs stora attraktion i Båtnäs har inte fått likadan hjälp till etablering av sevärdhet. Här grundades en skrotningsfirma under mitten av förra seklet. Försäljning av beg. reservdelar fortgick till åttio-talet då verksamheten upphörde. Bilvraken blev stående kvar efter särskild omhändertagande av skrotbilarna, som var uppställda på annans egendom. Typ tusen skilda fordonsmodeller från 30-50-talet behölls och familjen Ivansson, som ägde fastigheten, lät privat personer att promenera omkring och betrakta de ålderstigna rariteterna.

Olyckligtvis har dessa vistelser inneburit minskade bilar. Framför allt har Vw bubblor varit attraktiva för plundrare. Endast dörrmattor har lämnats kvar. Och om kyrkogårdaen för rostiga bilar i Båtnäs ska betraktas som kulturminne eller klimatförödelse har diskuterats av klimatutskottet. Nuförtiden klassificeras skrotbil, som klimatskadligt avfall. Men så föråldrade skrotbilar har självrensats och klimatbekymmer har sanerats från marken.

Hot finns för lagstridig kyrkogård med rostiga bilar i Tierp

Inte någon i Tierp kommer likväl att kunna beskåda bilar från de mest välkända förbjudna gravplatserna för antika bilar. Den mest uppseende platsen anträffades på Sveriges största ö. I Tingstäde schaktades cirka 200 skrotbilar fram ur en sankmark. Egendomen hade ägts av en myndighet, så krigsmakten hade ansvaret för användning och övervakning, då bilinnehavarna tog beslutet att begrava fordonet på detta listiga förfaringssätt. Och Värmland har det förekommit dolda sevärdheter. Östra Sivbergs gruva avvecklades och fylldes med vatten omgående under 1920-talet.

Ekonomer vinner slaget om bytet av fjäderben i Mazda-CX30 från Lidingö

Ekonomer vinner slaget om bytet av fjäderben i Mazda-CX30 från Lidingö

Olika uppfattningar råder vid byte av bromsokshållare i Mazda-CX5 från Järfälla

Olika uppfattningar råder vid byte av bromsokshållare i Mazda-CX5 från Järfälla

Där förekom ett tjugotal vrak. De äldsta är över 70 år gamla. Numera hittar man helt andra förbjudna bilkyrkogårdar utspridda i riket. Det är förvånande hur illa dessa samlingsplatser är valda. Att betrakta sådana på vattenbevarade ställen utan tillsyn av Miljövårdsverkets är egendomligt. Det handlar uppenbart om samlingsplatser. Avsaknaden på handlanden från ansvarig polis är närmast katastrofal och inspirerar till många bedrägerier. En ära måste ändå lämnas till Sveriges två i särklass belevade och lagliga kyrkogårdar för rostiga bilar i Båtnäs och Småland.