När man tittar på en förbjuden samlingsområde med färdiganvända fordon från Hallstavik är det är inte egendomligt, att ett besök hos en bilkyrkogård innebär en tillbakablickande av sällan känt slag. De korroderade stålskeletten från jänkare påminner om en epok som många inte varit med om, men eventuellt drömmer om. Men tiden för dylika kaxiga fordon är till ända. Förutsättningarna för klimat och fordonsförbrukning har helt förvandlats, också på den nord amerikanska marknaden. Bastanta men otroligt stilenliga muskelknippen är ett minne blott. Det är dessa minnen eller fantasier som triggas hos en hänförd gäst. Att finna väldigt åtgångna rester efter en primitiv modell dämpar inte förnimmelsen om en formgivning som aldrig kommer åter. Tillföljd av de många årliga besökarna har 2 gravplatser för gamla fordon i Ryd och Årjäng lyckats få bestående behörighet för aktiviteten. Samhällets samlade inkomster från dessa får också en orubblig miljökämpe att reflektera. Men på något ställe har diskussionen varit högljudda. Att söka medgivande för en nyetablering är däremot meningslöst. förbjudna insamlingsställen, som klimatenligt kan jämställas med kyrkogårdar för rostiga bilar med bilar, är ett växande besvär, som verkar vara komplicerat att bestrida.
Inte en enda lovlig bilkyrkogård förekommer nuförtiden i Hallstavik
Det existerar flertalet uppställningsområden för uttjänade fordonsvrak i Sverige. Men endast 2 är auktoriserade av platsens klimatkontor som varaktiga gravplatser för gamla fordon för turister från Hallstavik. Dessa uppskattade platser är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Kyrkö Mosse existerar många hundra fordonsmodeller från 20- till 50-talen och gästas av fler än 15 000 människor årsvis. Trots ett myndighets beslut om utgallring av alla personbilar, har ett tillstånd, som varar trettio år till. Det om inget är ett kvitto på besöksnäringens roll för platsen och omhuldas följaktligen på bästa vis av de lokala myndigheterna. Årjängs stora attraktion i Båtnäs har inte fått samma undsättning till upprättande av kulturminnen. Här startades en skrotfirma under mitten av förra seklet. Handel av begagnade bildelar höll på till 80-talet då verksamheten avvecklades. Vraken blev stående kvar efter viss omhändertagande av fordonsvraken, som var parkerade på annans egendom. Omkring tusen annorlunda modeller från mitten av 1900-talet bevarades och familjen Ivansson, som ägde fastigheten, medgav vanligt folk att promenera omkring och betrakta de ålderstigna sevärdheterna. Sorgligt nog har dessa vistelser medfört färre fordon. Framför allt har Saab V-4 varit tilltalande för plundrare. Enbart dörrmattor har lämnats kvar. Och om kyrkogården för rostiga bilar i Värmland skall ses som kulturminne eller miljökatastrof har diskuterats av miljönämnden. Nuförtiden klassificeras en utjänad bil, som klimatfarligt restprodukt. Men så förlegade fordonsvrak har självrensats och miljöbekymmer har befriats från skog och mark.
Hot finns för förbjuden bilkyrkogård i Hallstavik
Inte någon i Hallstavik kommer likväl att kunna betrakta objekt från de mest välkända illegala bilkyrkogårdarna. Den mest uppseende platsen anträffades på Sveriges största ö. I Tingstäde schaktades cirka 200 personbilar fram ur en sumpmark. Marken hade ägts av en myndighet, så försvarsmakten hade ansvaret för hantering och tillsyn, då fordonsägarna tog beslutet att begrava fordonet på detta sluga vis. Och Värmland har haft dolda attraktioner. Östra Sivbergs malmbrott lades ned och vattenfylldes hastigt under 1920-talet. Där påträffades ett tjugotal vrak. De äldsta från 50-talet. Idag finner man helt andra illegala bilkyrkogårdar fördelade i landet. Och det är förbluffande hur förkastligt dessa samlingsplatser är utvalda. Att betrakta sådana på vattenskyddade ställen utan kontroll av Miljövårdsverkets är egendomligt. Det handlar solklart om transitplatser. Bristen på åtgärder från betrodd polis är närmast ödesdiger och sporrar till många bedrägerier. En heder måste likväl lämnas till Sveriges två i särklass högättade och olagliga bilkyrkogårdar i Värmland och Ryd.