Många tror att allt är över när bilen försvinner
Det korta svaret: cirka 95 % av bilens vikt återvinns eller återanvänds efter skrotning. Stål, aluminium, koppar, plast — material flyter tillbaka in i nya produkter via en process som startar samma dag bilen lämnas hos LG Bildemontering.
Det är därför “skrotning” är en missvisande term. Bilen försvinner inte — den delas upp, sorteras och börjar om i nya former. En motor blir reservdel åt en kund i Tyskland. En aluminiumfälg blir en del av nästa generations gjutgods. Karossen smälts om till stålbalk i ett nytt bostadsbygge. Det enda som faktiskt försvinner är ditt ärende med Transportstyrelsen.
Sedan vi startade Bilbärgning Gbg 2013 har vi följt tusentals bilar genom det här systemet i Stenungsund-trakten. På 13 år har det visat sig att de flesta bilägare inte vet att 95 %-målet är ett EU-krav, inte en frivillig fin gest. Vill du se hur hela kedjan ser ut, läs mer om hur hela kedjan kring bilskrot ser ut i Stenungsund.
Vad betyder återvinning i praktiken när en bil skrotas?
Det korta svaret: återvinning betyder att bilen delas upp i sex materialfraktioner som alla har separata vägar framåt. Här är fördelningen i ungefärlig viktprocent.
- Stål och järn (~70 %). Karossen, motorblock (delvis), avgassystem, ramen. Pressas till block och skickas till stålverk i Avesta, Hofors eller Smedjebacken för omsmältning.
- Aluminium (~10 %). Motorblock, växellådshus, fälgar. Smälts om till nytt aluminium — kräver mindre än 10 % av energin för att utvinna ur bauxit.
- Plast och gummi (~10 %). Stötfångare, instrumentpanel, slangar, däck. Sorteras efter typ — en del återvinns till nya plastprodukter, en del energiåtervinns i värmeverk.
- Glas (~3 %). Vindrutor och sidorutor krossas och används i isoleringsmaterial eller asfalt.
- Koppar (~2–3 %). Kablage, startmotor, generator. Sorteras separat — koppar har högt skrotvärde och egen marknad.
- Vätskor och farligt avfall (~1 %). Olja, kylvätska, AC-gas, bromsvätska, batterisyra. Hanteras separat enligt strikta regler.
Det är därför “återvinning” inte är ett luddigt begrepp — det är en konkret process med definierade flöden. Mer detaljer om vad som händer steg för steg efter att bilen lämnats finns i guiden om vad som händer efter skrotning i Stenungsund.
Hur hänger återvinning ihop med bildemontering?
Återvinning börjar sällan med att allt går direkt till samma plats. Först behöver bilen ses över och i många fall demonteras steg för steg. Då blir det möjligt att skilja ut sådant som fortfarande har värde från sådant som främst har ett materialvärde kvar.
Om du vill förstå det ledet bättre kan du läsa mer om hur bildemontering fungerar. Då blir det tydligare varför återvinning inte står ensam, utan bygger på att bilen först hanteras i rätt ordning innan materialen och delarna går vidare.
Det är ofta där man ser att en gammal bil fortfarande består av många användbara delar, trots att bilen i sig gjort sitt.
Vilka delar av bilen kan ofta tas tillvara?
Det korta svaret: cirka 15–20 % av bilens vikt går till återbruk som reservdel, resten till materialåtervinning. Vilka delar som plockas beror på modellens reservdelsmarknad.
- Motor och växellåda. Säljs ofta som kompletta reservdelar för populära modeller (Volvo D5, VW 1.9 TDI, Toyota 1NZ-FE). Värde 500–8 000 kr beroende på efterfrågan.
- Elektronik och styrenheter. ECU, ABS-modul, kombiinstrument, navigationsmodul. Bilberoende men kan vara värd 500–3 000 kr per modul.
- Karossdelar i bra skick. Dörrar, motorhuv, baklucka, stötfångare. Säljs till verkstäder som reparerar krockskador, särskilt om bilen är i originalfärg.
- Mindre komponenter. Startmotor, generator, AC-kompressor, bromsok, fjädring. Var och en värd 200–1 500 kr som begagnad reservdel.
- Aluminiumfälgar. Säljs ofta som komplett set till samma bilmodell — högre värde än att smälta dem.
- Glas och belysning. Strålkastare, bakljus, vindrutor. Värde 200–800 kr per komponent beroende på modell.
Det är detta som gör skillnaden mellan en bil som ger 1 500 kr i ersättning och en som ger 3 500 kr — vad som kan plockas separat innan resten går till smältverk. Mer om hur den processen ser ut i praktiken finns i guiden om återvinning av skrotbilar i Stenungsund.
Vad händer med sådant som inte går att använda igen?
Allt i en gammal bil är inte lämpat för återbruk. En del komponenter är slitna, skadade eller för gamla för att vara intressanta i nästa led. Då blir nästa steg istället att hantera materialen på rätt sätt, så att metall, plast och andra delar inte bara blandas ihop utan tas om hand så kontrollerat som möjligt.
Om du vill förstå hur detta hänger ihop med bilens slutliga hantering kan du läsa om hur bilskrotningen fortsätter efter att bilen kommit in. Den kopplingen är viktig, eftersom återvinning inte är ett sidospår utan själva fortsättningen på bilens sista resa.
Här märks det snabbt att rätt hantering efter överlämningen betyder mer än många bilägare först anar.
Påverkar återvinningen hur bilen bedöms från början?
Ja, ofta indirekt. En relativt komplett bil med delar och material som går att ta tillvara kan skapa andra förutsättningar än en bil som redan plockats ur eller stått så länge att mycket tappat sitt värde. Det betyder inte att återvinning ensam sätter priset, men den påverkar hur hela bilen ses som resurs.
Därför kan det också vara klokt att förstå hur vem som betalar för skrotbilar hänger ihop med innehållet i bilen. Det är inte samma fråga som återvinning, men de två möts ofta i samma verklighet när bilens sista värde ska bedömas.
Det som avgör sitter alltså inte bara i att bilen är gammal, utan i vad den fortfarande består av.
Varför syns samma frågor även i orterna runt omkring?
Det är egentligen ganska naturligt. Gamla bilar blir stående även utanför själva Stenungsund, och osäkerheten kring vad som händer efter skrotningen ser ofta likadan ut. Folk vill veta om bilen bara försvinner, om något tas tillvara och om processen verkligen gör skillnad på riktigt.
Det märks till exempel när någon letar efter bilskrotning för boende i Kungälv. Det visar att samma funderingar kring återvinning och korrekt hantering lever i hela närområdet, inte bara i Stenungsund.
Det som avgör är alltså sällan platsen, utan att människor vill förstå vad som faktiskt händer efter att bilen lämnat deras vardag.
Så blir återvinning något mer än bara ett ord
Det korta svaret: när du lämnar in din bil aktiverar du ett återvinningssystem som funnits på plats sedan 2007. Det är inte en fin gest från bilskrotaren — det är ett lagstadgat kretslopp.
- Dag 0 — Bilen lämnas in. Hos LG Bildemontering i Agnesberg. Du får mottagningsbevis, avregistreringen påbörjas elektroniskt.
- Vecka 1 — Demontering. Vätskor tappas ur, miljöfarliga delar tas ut separat. Värdefulla reservdelar plockas och katalogiseras för reservdelsmarknaden.
- Vecka 2–3 — Sortering. Aluminium separeras från stål, koppar från järn, plast efter typ. Varje materialfraktion hamnar i rätt flöde.
- Vecka 3–4 — Vidaretransport. Stål till Avesta/Hofors/Smedjebacken. Aluminium till smältverk. Plast till återvinning. Reservdelar till kunder i Sverige och EU.
- Månad 2 — Resultatet. Cirka 95 % av bilens vikt är åter i kretsloppet. Det enda som blivit deponi är en mindre andel oåtervinnbart material.
Det är hela poängen med systemet — och varför du som bilägare har lagstadgad rätt till gratis mottagande hos auktoriserad bilskrotare. Bakgrunden till varför återvinningen är så strukturerad finns i guiden om bilproducenterna och producentansvaret — det är där lagen, EU-kraven och 95 %-målet hänger ihop.
Vill du veta vad som händer med just din bil efter inlämning? Ring 031-94 37 60 så går vi igenom vilka reservdelar som troligen plockas, vilka material som återvinns och hur tidslinjen ser ut för din modell. Sedan 2013 har vi följt tusentals bilar genom systemet — vi vet hur det fungerar. Mejla niclas@bilskrotgbg.se om du föredrar skriftligt. Inga dumma frågor finns.
Vanliga frågor om återvinning av skrotbil
Stämmer det verkligen att 95 % återvinns?
Ja — i vikt. Stål och järn är huvudfraktionen (cirka 70 % av bilen), plus aluminium, koppar och vissa plaster. EU:s mål är minst 85 % återanvändning plus 95 % återvinning eller energiåtervinning totalt. Producenterna rapporterar årligen till Naturvårdsverket att de levererar siffran — det är inte en uppskattning.
Vad händer med den del som inte återvinns?
Cirka 5 % av bilens vikt går till deponi eller energiåtervinning. Det handlar främst om blandade plaster som inte kan separeras ekonomiskt, små rester från demonteringen och vissa textilier. Andelen minskar år för år allt eftersom återvinningsteknik förbättras.
Hur kan jag vara säker på att min bil verkligen återvinns?
Genom att lämna in den hos en auktoriserad bilskrotare. Auktorisationen kräver att 95 %-målet följs och rapporteras. LG Bildemontering, dit vi kör bilar från Stenungsund, är auktoriserade och en del av Skrotfrag-nätverket. Hamnar bilen hos oauktoriserad aktör finns ingen garanti.
Säljs reservdelar från min bil vidare?
Ja, om bilen har delar med efterfrågan. Värdefulla komponenter (motor, växellåda, elektronik, fälgar, karossdelar i bra skick) plockas separat och säljs via Skrotfrag-nätverkets reservdelsdatabas. Resten går till materialåtervinning.
Är återvinningen samma sak i hela Sverige?
Ja, regelverket är detsamma sedan producentansvaret 2007. Auktoriserade bilskrotare i hela Sverige följer samma 95 %-mål och rapporterar till Naturvårdsverket. Skillnader finns främst i logistik — vilket stålverk din bil hamnar i beror på var bilskrotaren ligger.