Inte en själ i Skåre vill söka upp förbjudna och miljögiftiga uppställningsplatser för personbilar. Men det är mångas dröm att bevista en kyrkogård för rostiga bilar. Alla tillbakablickande fordonsägare har drömmar om epoken, då de väldiga och bränsletörstiga odjuren presenterades. På den europeiska marknaden var nord amerikanska fordonsmärken tongivande. Det är vrakdelarna från dessa fordonsmärken, som lockar turister till Sveriges 2 auktoriserade kyrkogårdar för veteran fordon. Att få beskåda ett äldre blankpolerad muskelknippe åkande i verkligheten är få förunnat. Men på en en kyrkogård för rostiga bilar finns en hel drös av riktiga förebilder från fenomenala kreationer. En tur ibland dessa dyrbarheter, är att vara barn på nytt och är en rening för själen. Det är inte nödvändigt att fundera på aktuella klimatbekymmer med dagens äldre personbilar. Enbart trivas av de kurviga arkitekturerna som man aldrig mer kommer att se på nytillverkade bilar.
Inte någon lovlig kyrkogård för rostiga bilar finns idag i Skåre
Det finns massa samlingsplatser för ratade vrak i landet. Men enbart ett par är ackrediterade av områdets klimatkansli som varaktiga kyrkogårdar för rostiga bilar för trafikanter från Skåre. Dessa omtalade ställen är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Kyrkö Mosse finns flera dussintals märken från 20- till 50-talen och gästas av mer än 15 000 personer årligen. Trots ett kommunalt beslut om utrensning av alla fordon, har ett tillstånd, som fortlöper trettio år till. Det är verkligen ett kvitto på turistverksamhetens mening för orten och värnas således på bästa sätt av kommunen. Årjängs stora attraktion i Båtnäs har inte haft samma stöd till etablering av sevärdhet. Här skapades en bildemontering under 1950-talet. Säljande av beg. delar ägde rum till åttio-talet då skroten avvecklades. De uttjänta fordonen blev stående kvar efter speciell omhändertagande av bilar, som var parkerade på annans egendom. Cirka tusen skilda bilmärken från mitten av 1900-talet sparades och familjen Ivansson, som ägde företaget, lät gemene man att vandra runt och beskåda de föråldrade klenoderna. Tyvärr har dessa vistelser resulterat i färre fordon. Först och främst har Saab V-4 varit begärliga för skövlare. Enbart dörrmattor har lämnats kvar. Och om kyrkogården för rostiga bilar i Värmland ska betraktas som sevärdhet eller miljökatastrof har avhandlas av klimatnämnden. Nuförtiden bedöms fordonsvrak, som klimatskadligt avfall. Men så gamla vrak har självsanerats och klimatbekymmer har sanerats från marken.
Fara finns för olaglig gravplats för gamla fordon i Skåre
Ingen i Skåre kommer ändå att kunna se bilar från de mest välkända förbjudna bilkyrkogårdarna. Den mest uppmärksammade platsen upptäcktes på Gotland. I Tingstäde grävdes omkring 200 uttjänta bilar fram ur en sumpmark. Egendomen hade ägts av Fortifikationsverket, så försvarsmakten hade ansvaret för hantering och tillsyn, då fordonsinnehavarna beslöt att dölja bilen på detta sluga förfaringssätt. Och Värmland har det förekommit hemliga attraktioner. Östra Sivbergs gruva avvecklades och vattenfylldes omgående under 1920-talet. Där hittade man ett 20-tal bilvrak. De äldsta är från mitten av 1900-talet. Idag finner man helt andra illegitima gravplatser för gamla fordon utspridda i landet. Det är häpnadsväckande hur förkastligt dessa samlingsområden är selekterade. Att se sådana på vattenbevarade ställen utan övervakning av Trafikverkets är anmärkningsvärt. Det handlar uppenbart om samlingsplatser. Bristen på handlanden från ansvarig polis är närmast katastrofal och uppmuntrar till många fuffens. En ära måste emellertid lämnas till Sveriges 2 i särklass högättade och lagliga gravplatser för gamla fordon i Båtnäs och Kyrkö Mosse.
CO2-utsläppet minskas inte genom byte av länkarmar i Vauxhall-Cresta från Öland
Det föreligger inget tvekan om att växling av trasig länkarmar i Vauxhall-Cresta från Öland förlänger dess fullständiga ålder. Det är ju meningen, som ett kontinuerligt services arbetar mot. Men är det en förståndig dagordning? Därom råder klara motsättningar.
Olika uppfattningar råder vid byte av bromsoks hållare i Honda-Concerto från Ugglum
Byte av en begagnad bromsokshållare i Honda-Concerto från Ugglum är en riktning i förlängningen av fordonets livslängd. Idag är köplusten av förmånliga fordon mycket mer än utbudet. Nyproducerade fordon står kvar osålda samtidigt som kön av köpare efter begagnade växer.