Att se en övergiven bil i det gröna är en avsky. Men bilbeundrare från Malmslätt attraheras likväl till en kyrkogård för rostiga bilar som flugor till en sockerbit. I landet existerar 2 legalt anlagda skrothandlare, som förvandlats till otroliga fordonsvrak-demonstrationer. Många personbilar med annorlunda bilmodeller från mitten av 1900-talet finns utspridda för beskådning emellan träd och buskar. Det är mer än fordonsentusiaster som högaktar de förre detta vrålåken och formar av raggaråken. Vackra bullformade drag och enorma motorer var dåtidens principer för en duktig skapelse. Verken dyrkas fortfarande av tiotusentals turister varje år. Bilkyrkogårdarna har förvandlas till samhällets stora inkomstkälla och skapar de största turistinkomsterna. Dessa pengar har även dövat miljövännernas begäran på hämtning och nedläggning av aktiviteterna. Men en nyetablering eller utvidgning av en sådan anordning är helt stoppad igenom Trafikverkets krav att återvinna en uttjänad skrotbil för regenerering.
Inte en enda legitim gravplats för gamla fordon existerar i dag i Malmslätt
Det förekommer flera uppställningsställen för ratade fordonsvrak i landet. Men blott 2 är certifierade av bygdens miljökansli som bestående bilkyrkogårdar för turister från Malmslätt. Dessa uppskattade platser är Kyrkö Mosse i Ryd i Småland samt Båtnäs i Värmland. I Småland förekommer många hundra fordonsmodeller från 20- till 50-talen och gästas av mer än femton tusen individer årsvis. Fastän ett myndighets beslut om utrensning av alla fordon, har ett tillstånd, som fortlöper trettio år till. Det om inget är ett bevis på besöksnäringens värde för platsen och skyddas således på ultimata sätt av de lokala myndigheterna. Årjängs stolthet i Båtnäs har inte fått likadan assistans till upprättande av kulturminnen. Här grundades en bildemontering under 1950-talet. Försäljning av begagnade bilkomponenter pågick till 80-talet då bilskroten avvecklades. Bilvraken blev stående kvar efter speciell omhändertagande av skrotbilarna, som var uppställda på annans egendom. Typ tusen annorlunda fordonsmodeller från mitten av 1900-talet bevarades och familjen Ivansson, som ägde företaget, tillät privat personer att gå omkring och se på de förlegade sevärdheterna. Beklagligtvis har dessa påhälsningar medfört minskade fordon. Först och främst har Saab V-4 varit populära för tjuvar. Endast stolar har kvarlämnats. Och om kyrkogården för rostiga bilar i Värmland skall betraktas som sevärdhet eller miljöförödelse har debatterats av klimatkommissionen. Idag kategoriseras ett uttjänt fordon, som miljövådligt restprodukt. Men så äldre bilvrak har självsanerats och miljöbesvär har befriats från skog och mark.
Risk förekommer för illegitim kyrkogård för rostiga bilar i Malmslätt
Inte någon i Malmslätt kommer emellertid att kunna se objekt från de mest välkända förbjudna bilkyrkogårdarna. Den mest kända stället upptäcktes på Gotland. I Tingstäde schaktades omkring 200 fordon fram ur en sankmark. Fastigheten hade ägts av
Bilkyrkogårdens turistattraktion kan inte uppnås i Viared
Uppställningsställen i Viared för skrotbilar är bestämt olagliga. Men inte de 2 numera godkända och välbesökta gravplatserna för antika bilar i Småland och Båtnäs. Några nya kommer emellertid aldrig att uppkomma återigen.
En bilkyrkogård välsignas medan ett dumpat vrak i Sjömarken förbannas
Illegitima ihopsamlingsområde med personbilar i Sjömarken opponeras av Länsstyrelsen. Men 2 bilkyrkogårdar i Sverige lever vidare på grund av den stora behållningen till samhällets ekonomi.
Fortifikationsverket, så krigsmakten hade ansvaret för skötsel och tillsyn, då bilägarna tog beslutet att jordfästa fordonet på detta listiga sätt. Och Värmland har haft hemliga turistattraktioner. Östra Sivbergs brott avvecklades och fylldes med vatten snabbt under 1920-talet. Där anträffades ett 20-tal vrak. De äldsta är från mitten av 1900-talet. Idag finner man helt andra olagliga gravplatser för gamla fordon utspridda i riket. Det är överraskande hur illa dessa samlingsställen är valda. Att beskåda sådana på vattenskyddade områden utan kontroll av Naturvårdsverkets är påfallande. Det handlar solklart om transitplatser. Bristen på åtgärder från ansvarig polis är närmast ödesdiger och uppmuntrar till många bedrägerier. En ära måste emellertid lämnas till Sveriges 2 i särklass förnämsta och lagliga kyrkogårdar för rostiga bilar i Värmland och Kyrkö Mosse.